tisdag 28 augusti 2012

Vilken Curiositybild!

Nu börjar det komma finfina bilder från Curiosity. Kolla bara den här mycket högupplösta bilden! Det är en bild som Marsfordonet tagit med berget Aeolis Mons (Mount Sharp) i bakgrunden. Man kan verkligen se små detaljer i bilden. Med den här bildkvaliteten ska det bli spännande att följa Curiositys fortsatta äventyr!


(Bildkälla: NASA)

lördag 25 augusti 2012

Mars i fokus med Curiositykörning, UFO:n och Angry Birds

NASA är skickliga på att göra PR för olika aktiviteter. Det har varit ett enormt nyhetsflöde från Marsfordonet Curiositys eskapader på Mars. Vi har fått veta i princip allt om de tester som görs av instrument m.m på Curiosity. Dessutom har Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog rapporterat detaljerat från de nästan dagliga presskonferenser som tycks hållas för att informera om projektets framsteg. Vad har då hänt? Här kommer en kort sammanfattning om det och om en del mer udda inslag kopplat till Mars och Curiosity. Det finns nämligen de som tror sig ha upptäckt UFO:n i Curiositys bilder från Mars! Sedan har vi det finska IT-företaget Rovio som passar på att lansera ännu en version av Angry Birds, den här gången skjuter man förstås fåglar på Mars.


Curiosity innan avfärden till Mars (Bildkälla: NASA)

Om vi börjar med Curiosity har den, som jag rapporterade om i torsdags, börjat köra lite lätt på Marsytan. Platsen där Curiosity landade har NASA döpt till Bradbury Landing efter science fiction-författaren Ray Bradbury. Annars pågår mest lite inledande tester av de olika instrumenten. Curiositys väderstation, som för övrigt levererats av Spanien, har mätt upp lufttemperaturer som varierar mellan -2 och -75 grader Celcius. Marktemperaturen variera ännu lite mer, mellan +3 och -91 grader Celcius. Vi ska kunna följa väderrapporterna löpande så småningom på webadressen http://cab.inta-csic.es/rems/marsweather.html



(Bildkälla: NASA)

En av de två vindsensorerna på Curiosity är ur funktion efter landningen. Det kommer att försvåra mätningarna av vindhastigheter på Mars. Ett instrument, DAN (Dynamic Albedo of Neutrons), som levererats av Ryssland, ska "skjuta neutroner" ner i backen. Syftet är att söka efter tecken på vatten i mineraler en meter under Marsytan. Det är första gången denna teknologi används på en annan himlakropp. På jorden har den använts vid oljeprospektering. NASA beskriver testerna mer utförligt på sin websida (klicka HÄR).

Det finns en hel del humoristiska inslag i Curiosityprojektet. Häromdagen sköy Curiosity med sin laser på en liten sten, som NASA döpte till N165. Denna lilla sten beklagade sig över detta faktum via ett eget twitterkonto ( http://twitter.com/N165Mars) Stenen har 5.000 följare på twitter! Kul!


Stenen N165 (Bildkälla: NASA)

Ett annat kul inslag är Angry Birds på Mars. Det finska företaget Rovio har i samarbete med NASA tagit fram en Marsversion av det populära spelet Angry Birds (läs mer om detta HÄR). Det hela är ju förstås lek och stoj, men kan kanske bidra till att öka intresset för vårt solsystem och astronomi i största allmänhet. NASA är utan tvekan bra på att populärisera rymdfarten. Det måste inte alltid vara gravallvarlig forskning! Så här långt har NASA lyckats hyfsat väl med balansgången mellan seriös forskning och PR.

En möjligen ännu mer lustigt inslag kopplat till Mars är att UFO-entusiasterna inspirerats av Curiositys Marslandning till den grad att man ser UFO:n i var och varannan bild. Expressen hade ett inslag om detta häromdagen (klicka HÄR). Lustigt eller tragiskt?

torsdag 23 augusti 2012

Curiosity har tagit sin första lilla tur på Mars

Marsfordonet Curiosity har kört ca 5 meter och svängt lite fram och tillbaka på Mars. Allt för att testa att det hela fungerar (vilket det gjorde). Man kan se Curiositys spår i den här bilden. Den "riktiga" körningen påbörjas inom kort och då kan vi förvänta oss betydligt längre färder. Nu närmast planeras en 400 meter lång färd till ett område som heter Glenelg.


(Bildkälla: NASA)

Jajamän! 41 nya exoplaneter rapporteras av Keplerteamet idag

Jag skrev ett inlägg i tisdags (läs HÄR) om att man hittat 41 nya exoplaneter bland de exoplanetkandidater som Keplerteleskopet identifierat. Jag har väntat på en beskrivning av fynden från Keplerteamet och nu har den kommit (läs HÄR). Det rör sig om 20 planetsystem, där 19 av dem har 2 planeter och en har tre planeter. Det är planeter som är stora som jorden till planeter med diametrar som är 7 gånger jordens. Det är dock planeter som i allmänhet kretsar väldigt nära sina respektive stjärnor och därför är heta. Bilden nedan illustrerar storleken på de 41 planeterna (klicka HÄR för en större bild)


(Bildkälla: NASA)

onsdag 22 augusti 2012

Rymdsonden Dawn har fått "peksjukan"

Rymdkanalens websida har en bra beskrivning av det problem som NASA:s rymdsond Dawn råkat ut för. Den har nämligen fått problem med sitt s.k peksystem, vilket innebär att den har lite svårt att orientera sig. Tydligen fick även den svenska satelliten Odin detta problem. I Rymdkanalens artikel beskrivs mer detaljerat hur detta problem inverkar på en rymdsonds och satellits förmåga att genomföra sitt uppdrag. Jag ska skriva ett lite längre inlägg om de svenska satelliterna inom kort. De förtjänar att lyftas fram lite mer för det handlar om intressanta projekt.


Illustration av rymdsonden Dawn (Bildkälla: NASA)

tisdag 21 augusti 2012

Har vi äntligen nya exoplanetfynd?! Hela 41 styck!

Space.com rapporterar att forskare nu bekräftat existensen av ytterligare hela 41 exoplaneter! Det är två olika team av forskare som studerat de exoplanetkandidater som Keplerteleskopet har identifierat och då gjort dessa fynd som presenteras i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society resp i Astrophysical Journal. De 41 exoplaneterna finns i totalt 20 olika planetsystem. Antalet upptäckta exoplaneter stiger därmed till en bit över 800 styck. Keplerteleskopets websida har, när detta skrivs, ännu inte publicerat något om detta fynd. Inte heller har websidan Exoplanet.eu uppdaterat sina tabeller. Jag återkommer så småningom med mer fakta kring fynden.

Efter en, som det känns, evighetslång period av exoplanetstiltje tycks det alltså nu som om  man lyckats bekräfta ett antal av de ca 2.300 exoplanetkandidater som Kepler har identifierat. Det borde rent logiskt under de kommande åren bli en explosionsartad rapportering av bekräftade exoplaneter. Forskare ser det som sannolikt att flertalet av Keplers kandidater faktiskt är exoplaneter.



Illustration av Keplerteleskopet (Bildkälla: NASA)

Stjärnan som åt upp en planet

UniverseToday rapporterar att forskare för första gången har observerat en exoplanet som förtärts av sin stjärna när denna utvecklats till en röd jättestjärna. Samma öde kommer att drabba de inre planeterna i vårt solsystem när solen om ca 5 miljarder år blir en röd jätte. Då kommer solen att växa till sig och sträcka sig ända ut till jordens omloppsbana runt solen.


Illustration av BD +48 740 (Bildkälla: ESO)

De röda jätten, som heter BD +48 740, är äldre än solen och har i dagsläget en radie som är 11 gånger solens. I och med att planeten förtärts av den röda jätten har stjärnan fått en något märklig ämnessammansättning. Den har nämligen en ovanligt hög halt av litium, vilket är ett grundämne som är ovanligt i gamla stjärnor eftersom det lätt förstörs. Forskarna tror att detta litium skapats när stjärnan hettats upp i samband med att planeten rasat in i stjärnan. Händelsen förorsakade också lite turbulens i hela stjärnsystemet. En Jupiterstor planets omloppsbana runt BD +48 740 ändrades och blev väldigt eliptisk. Faktum är att det är den mest elliptiska omloppsbana som hittills skådats bland de exoplaneter man upptäckt.

NASA satsar på Mars. Nytt stort rymdsondprojekt år 2016 har beslutats.

I morse svensk tid fattade NASA beslut om att satsa på ytterligare ett stort Marsprojekt. Projektet, med namnet InSight, ska sändas upp 2016 för att bokstavligen gräva lite djupare i Mars förflutna. Jag skrev om projektet i ett inlägg här i bloggen i februari i år (klicka HÄR). Tanken är att en landare ska borra ner sig ca 5 meter i Marsmaterian för att undersöka dess konsistens mer detaljerat. InSight ska landa på Mars i september 2016 och genomföra sitt uppdrag under två års tid. Den är det tolfte projektet i det s.k Discoveryprogrammet som NASA drivit sedan 1992.  I programmet ingår t.ex Keplerteleskopet och rymdsonderna Dawn och Messenger.

Den här videon beskriver projektet mer detaljerat. Det är endast några få instrument på landaren och tekniken är väl utprovad så NASA räknar med att det blir ett förhållandevis billigt projekt och med liten risk för misslyckande.


Av ursprungligen 28 projektförslag har striden stått mellan InSight och två andra projekt som handlar om utforskning av Saturnusmånen Titan resp av en komet. InSight gick alltså segrande ur urvalsprocessen. Det som framförallt intresserar forskarna är att genom att studera Mars få ökad kunskap om hur planeter egentligen bildas och vad som gjort att det är stora skillnader mellan de jordlika planeterna i vårt solsystem. Man kan säga att projektet bygger vidare på den grund som Phoenix Mars Lander lade när den utforskade Marsytan 2008. Projektet innebär också att NASA väljer att köra ett eget Marsrace istället för att samarbeta med ESA (och Roscosmos) i det s.k ExoMars-projektet.

Även om det förstås är spännande med ännu en Marsexpedition, så är det lite synd att man därmed valde bort ett par andra riktigt intressanta projekt. Casey Dreier skriver om detta på Planetary Society Blog. Projektet som rörde Titan var ju egentligen mycket häftigare. Tanken var där att "sjösätta" en båt, eller flotte eller vad man nu ska kalla farkosten, för att utforska en av Titans metansjöar. Även projektet som skulle utforska en komet var spännande. Det handlade om att en landare i princip skulle hoppa omkring på kometen 46P/Wirtanen och studera materian på flera landningsplatser på kometen. Kolla in bilderna nedan som illustrerar dessa två märkliga projektidéer. Trots att även de här projekten är relativt billiga blir de alltså inte av om inte NASA kan hitta finansiering för dem.

Color image of spacecraft floating on a lake on Titan.
Titan Mare Explorer (Bildkälla: NASA)



Comet Hopper (Bildkälla: NASA)

måndag 20 augusti 2012

Curiosity har skjutit med laser på en sten

Curiosity har använt sin kraftiga laser och skjutit med den på en sten. Det är lite klös i den där lasern! Totalt 30 laserpulser sköts iväg på 10 sekunder och varje puls var på mer än 1 miljon watt! Tanken är att Curiosity med sina spektrometrar ska analysera stenens beståndsdelar.

This composite image, with magnified insets, depicts the first laser test by the Chemistry and Camera, or ChemCam, instrument aboard NASA's Curiosity Mars rover.
Prickskytte med laser (Bildkälla: NASA)

Apropå sten, ESA:s rymdsond Mars Express har fotograferat en lite större "sten", Marsmånen Phobos. Denna lilla måne är 27x22x18 kilometer och kretsar nära Mars. Avståndet är endast 6.000 kilometer. Månen ser ut som en potatis! Fin bild!

Phobos in 3D
Månen Phobos (Bildkälla: ESA)

lördag 18 augusti 2012

Senaste nytt från Mars

Just nu strömmar det in nyheter från Mars och om Mars. Orsaken är förstås att Curiosity fortfarande är i starkt fokus i nyhetsmedia. Då passar andra rymdmyndigheter, institutioner m.m på att publicera nyheter om Mars. Här kommer en sammanfattning av det mest intressanta.

Först senaste nytt från Curiosity. Det ett ton tunga fordonet ska snart påbörja sin färd i Galekratern. Forskarna har valt ut dess första uppdrag. Den ska förflytta sig till ett område som heter Glenelg, ca 400 meter från Curiositys landningsplats. Det här kan vara en plats där Curiosity kan börja borra i marken och undersöka materian. Dessförinnan ska Curiosity rikta en laserstråle mot en liten stenbit ca 10 meter bort från fordonet. Detta för att testa laserinstrumentet ChemCam. Det är första gången en så kraftfull laser används på en annan himlakropp.



(Bildkälla: NASA)

Kolla in de senaste bilderna från Curiosity här. Det finns också en hel del intressanta videor, kolla här.

Även det "gamla" Marsfordonet Opportunity har nu vaknat till liv efter lite stiltje under Marsvintern. Här är en panoramabild som skapats av 817 foton som kameran på Opportunity tagit. Man kan se spåren efter detta fordon! Trots alla fina bilder som Opportunity tar riskerar den väl att hamna lite i skuggan av Curiosity nu.


(Bildkälla: NASA)

Även andra rymdnationer har planer för Mars. Indien planerar att sända upp en rymdsond redan 2013 mot Mars. Detta meddelade Indiens premiärminister Manmohan Singh i veckan. Rymdsonden planeras att sändas upp i november 2013 med uppdraget att flyga förbi Mars och göra ett antal vetenskapliga observationer. Indien är inga nybörjare i rymdsondsbranschen. År 2008 lyckades man placera rymdsonden Chandrayaan-1 i omloppsbana runt månen. Under 2013 planerar man för en uppföljning av det projektet genom att sända upp Chandrayaan-2 mot månen. Läs mer om dess planer här.

I media har det också förts en del diskussioner om liv på Mars. Space.com har en artikel om senaste nytt i denna gamla fråga. Vad kommer man då fram till. Jo, att vatten är en förutsättning för liv och med tanke på Marsklimatet och den strålning planetytan utsätts för så är det nog så att eventuellt existerande liv på Mars finns under Marsytan. Mars idag är ingen vidare trevlig plats för ens enklare livsformer. En mer intressant fråga är om Mars någon gång i sin historia kan ha haft bättre förutsättningar för liv. Det mesta tyder på att vatten har flödat rikligt på planeten. Forskarna har studerat meteoriter från Mars som träffat jorden. I några av dem tycks det finnas spår av liv. Det har dock under årmiljonernas gång skett ett visst utbyte av materia mellan Mars och jorden vilket gör det svårt för forskarna att avgöra varifrån eventuellt liv egentligen kommer. Vi får väl se om Curiosity lyckas lösa gåtan om liv på Mars.

Forskare diskuterar också mer avancerade framtida Marsexpeditioner. Varför inte skicka en rymdsond till Mars som sedan återvänder med markprover som kan analyseras här på jorden. En sådan expedition skulle dock kosta mellan 5 och 10 miljarder dollar, dvs lika mycket som det omstridda James Webb-teleskopet. MarsDaily skriver om dessa planer på sin websida. Forskning pågår om alternativa "drivmedel" som möjligen skulle göra ett sådant projekt mer realistiskt ur ekonomisk synvinkel. Kanske kan det bli av någon gång på 2020-talet.

Ställ upp i en ESO-tävling! Eller varför inte två!

Europeiska sydobservatoriet (ESO) arrangerar två tävlingar den här månaden med fina vinster. Tävling nr 1 går ut på att välja ut ett objekt som ESO:s Very Large Telescope (VLT) ska observera när ESO fyller 50 år den 5 oktober i år (Det är mycket 50-årsjubileer i år). Man kan vinna en Ipad. ESO har dessutom gjort det hela lite enklare genom att välja ut vilka objekt man kan rösta på. Det är bara att klicka på ett av objekten.

Tävling nr 2 är ännu mer spännande. Den går ut på att skicka en tweet (Twittermeddelande alltså) till ESO där man förklarar varför man skulle vilja besöka VLT-observatoriet i Chile. Blir man utvald får man helt enkelt en biljett dit och får äran att studera det utvalda objektet i tävling nr 1! Kolla in ESO:s websida här med beskrivning av tävlingarna.

ESO:s websida är för övrigt intressant och kan rekommenderas. Kolla särskilt sektionen med alla fantastiska foton (se här).

Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 1

I december 2012 finns anledning att fira. Då är det nämligen 50 år sedan den första rymdsonden, Mariner 2 flög förbi en annan planet i vårt solsystem. Sonden passerade nämligen Venus i december 1962. Sedan dess har åtskilligt hänt inom rymdfartens område och vi får ständigt nya fakta från rymdsonderna om solsystemets planeter, månar, dvärgplaneter, asteroider, kometer m.m. NASA har tagit fasta på detta 50-årsjubileum och kommer successivt under hösten att presentera sin topp 50-lista över rymdsondsutforskningen. Det är ju förstås en högst amerikansk syn på det hela, men kan ändå vara intressant att återge här. Häromdagen började dom med att presentera placering 41-50 på denna topplista. I september till december kommer sedan resten av listan att presenteras. Vad hittar vi då på plats 41-50?

Plats 50: Saturnus Hexagonformade molnstruktur som rymdsonden Cassini fotograferat. Jag skrev om detta här i bloggen i januari i år (se här). Redan Voyager 2 upptäckte molnformationen när de flög förbi 1981. Man har ingen riktigt bra förklaring på hur den uppstått. Det verkar i alla fall röra sig om ett synnerligen långlivat fenomen.

Bizarre Hexagon on Saturn
Saturnus nordpol (Bildkälla: NASA)

Plats 49:  Den sovjetiska rymdsonden Venera 4 lyckas 1967 sända data under nedfärden mot Venus yta i 93 minuter innan den förstörs av det atmosfäriska trycket när den närmar sig ytan. Det var första gången en rymdsondl yckas sända data från en annan planets atmosfär. Sonden mätte bl a Venus temperatur, atmosfäriska tryck samt atmosfärens sammansättning.

Live from Venus
Venera 4 (Bildkälla: NASA)

Plats 48: Rymdsonden Mars Odyssey som under så lång tid utforskat Mars och levererat mängder av fina bilder såsom den här som visar en tre kilometer stor krater. Om Mars Odyssey finns en hel del att läsa här i bloggen, se här.

Long-Lived Orbiter
Krater på Mars (Bildkälla: NASA)

Plats 47: Rymdsonden Genesis som lyckades föra med sig solvindspartiklar till jorden år 2004. Sonden kraschlandade visserligen i Utah, USA, men man lyckades ändå säkerställa en del av den materia som Genesis samlat in för analys.

Solar Wind Sample Return
Forskare studerar solvindspartiklar (Bildkälla: NASA)

Plats 46: Den sovjetiska rymdsonden Luna 10, som vann rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen om att först placera en rymdsond i omloppsbana runt månen. 1966 lyckades ryssarna med den bedriften och följdes knappt fem månader senare av den amerikanska sonden Lunar Orbiter 1.

First to Orbit the Moon
Luna 10 (Bildkälla NSSDC Phota Gallery)

Plats 45: Uppskjutningen av Voyager 2 i augusti 1977. Tack vare att planeterna råkade vara i precis rätt läge (vilket bara inträffar var 176:e år) kunde sonden så småningom passera nära alla de fyra stora planeterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Det är den enda sond som passerat Uranus och Neptunus på nära håll. Om Voyager står det åtskilligt här i bloggen. Se Voyager-fliken här och mina blogginlägg om Voyager här.

Voyager 2 Launch
Uppskjutningen av Voyager 2 (Bildkälla: NASA)

Plats 44: Rymdsonden Stardust blir först med att hämta hem lite materia från en komet till jorden. Kometen Wild 2 besöktes 2004 av denna rymdsond. Stardust flög sedan förbi jorden, släppte av behållaren med kometmateria, och flög vidare på ett nytt uppdrag, Stardust-NExT. 2011 observerade den kometen Tempel-1 på nära håll.

First Comet Sample Return
Kometmateria (Bildkälla: NASA)

Plats 43: Den sovjetiska rymdsonden/landaren Luna 16 blir i september 1970 den första obemannade rymdsonden som hämtar materia från en annan himlakropp. Den blir också först med att landa nattetid på månen. Året innan, 1969, hade dock amerikanarna lyckats landa på månen med en bemannad rymdfarkost, Apollo 11. Den kommer förmodligen högt upp på den här 50 i topp-listan. Luna 16 fick med sig 101 gram månmateria.

First Robotic Sample Return
Luna 16 (Bildkälla: NSSDC Photo Gallery)

Plats 42: Den japanska rymdsonden Hayabusa blir först med att hämta hem materia från en asteroid, 25143  Itokawa. Efter en hel del bekymmer lyckades den landa på jorden 2010. Jag har skrivit om rymdsonden här i bloggen, kolla här.

First Asteroid Sample Return
Behållaren med asteroidmateria (Bildkälla: JAXA)

Plats 41: Bara två månader efter den lyckade landningen för Luna 16 (se plats 43 ovan) så lyckades Sovjetunionen landsätta månfordonet Lunokhod 1 som utforskade månen yta i hela 322 dagar. Det var första gången man lyckades landsätta ett fordon på en annan himlakropp.Den liknar faktiskt Marsfordonet Curiosity en hel del! Den var 2,3 meter lång och vägde drygt 750 kilo.
Original Rover
Månfordonet Lunokhod 1

Min kommentar till listan: Jag vet förstås inte vad som kommer högre upp på listan, men visst hade väl Lunokhod 1 förtjänat en lite högre placering än nr 41?! Dessutom kan man ju fundera på plats 45 i den här listan: Uppskjutningen av Voyager 2. Det är ingen vild gissning att rymdsonden Voyager 2 återkommer betydligt högre upp på topplistan, sannolikt högt upp på topp 10. Varför är då uppskjutningen med överhuvudtaget?

Någon gång i början av september kommer listans nr 31-40 på NASA:s websida och här i bloggen.

torsdag 16 augusti 2012

NASA:s budget 2013 - risk för rejäla nedskärningar beträffande planetutforskning

Budgetarbetet inför 2013 har så sakteliga satt fart i den amerikanska kongressen. Det är, som vanligt, en mycket långdragen och komplicerad process. Utgångspunkten för kongressens behandling av 2013 års budget är det budgetförslag som Obama-administrationen lade fram redan i mitten av februari i år. Ett omfattande kommittéarbete i de två kamrarna i kongressen, senaten respektive representanthuset, leder förhoppningsvis sent i höst fram till en slutlig NASA-budget. Ifjol var det en mycket besvärlig process där projektet avseende James Webb-teleskopet länge såg ut att vara hotat av nedläggning. Till slut kom man dock fram till ett förslag som kunde antas av kongressen.

I det budgetförslag som administrationen lagt för 2013 stannar den totala budgetramen för NASA på 17,7 miljarder dollar. Det är ungefär samma nivå som 2012. Stora besparingar är dock föreslagna inom flera områden som rör utforskningen av vårt solsystem. Däremot vill administrationen satsa avsevärt mer pengar på utveckling av kommersiell rymdfart. Det område som framförallt kan få stora budgetneddragningar är "Planetary Science". Här föreslås en budgetreducering med över 20 procent 2013 och att denna lägre nivå bibehålls under de närmaste 5 åren. Neddragningen berör framförallt utforskningen av planeten Mars. Efter att rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution) sänds upp i slutet av 2013 planeras inga nya stora projekt rörande Mars.

Även programmet "Lunar Quest" avslutas efter att rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) sänts upp 2013. För budgetprogrammet "New Frontiers" föreslås en hel del pengar de kommande åren. De är framförallt avsedda för rymdsondsprojektet OSIRIS-REx (som står för det rekordkomplicerade projektnamnet Origins Spectral Interpretation Resource Identification Security Regolith Explorer), som ska utforska en asteroid som passerar förbi nära jorden. Uppskjutningen är planerad till år 2016. Inom budgetprogrammet "Outer Planets" finns lite pengar till något mindre projekt. En rymdsond till Uranus kanske, eller till Enceladus så småningom? James Webb-teleskopet ska förhoppningsvis slippa ytterligare diskussioner i kongressen. Finansiering är i alla fall säkerställd i det budgetförslag som presenterats. Även utforskningen av solen fortsätter som tidigare med ungefär samma resurser som 2012. I övrigt ska NASA:s pengar räcka till att hålla igång alla nuvarande rymdsonder och rymdteleskop ännu ett år.

NASA har tagit fram en presentation av budgetförslaget i en påkostad video på ca 10 minuter. Den är nästan lite komisk i sin strävan att förklara (för den amerikanska allmänheten/skattebetalaren) hur bra allt blir om bara NASA får sina pengar. Det skulle vara intressant att se en svensk myndighet ta fram en liknande video. Helt otänkbart (lyckligtvis) i Sverige! Kolla bara det här:


(Källa: NASA)


Det finns skäl att återkomma till budgetarbetet lite senare i höst när de amerikanska politikerna drabbar samman i kongressens båda kammare. Det tycks inte vara några tydliga partipolitiska skiljelinjer när det gäller NASA:s budget. Det är snarare regionalpolitiska och enskilda politikers personliga åsikter som styr rymdpolitiken i USA. Politiker från stater i USA med mycket rymdverksamhet tenderar att förespråka ökade resurser till NASA. I veckan föreslog till exempel två republikanska politiker att NASA skulle få en flerårsbudget istället för de ettåriga budgetar man hittills haft. Detta för att kunna planera sin verksamhet mer långsiktigt. Bl a SpaceNews har skrivit om förslaget.

onsdag 15 augusti 2012

Mount Sharp eller Aeolis Mons - Vad heter berget på Mars egentligen?

Som bekant landade Marsfordonet Curiosity i Galekratern. Uppdraget är att studera denna krater och den mäktiga bergformation som sticker upp hela 5 kilometer från kraterbotten. Men vad heter detta berg egentligen? NASA har i nyhetsförmedlingen kallat berget för Mount Sharp, efter en berömd amerikansk geolog. Internationella Astronomiska Unionen (IAU) har dock gett berget namnet Aeolis Mons utifrån de namngivningsprinciper som IAU tillämpar på solsystemets berg, kratrar m.m. Sky&Telescope har på sin websida en intressant artikel om denna "namnstrid".

NASA tycks inte riktigt vilja följa IAU:s principer, utan vill gärna hedra amerikanska forskare, astronauter m.m genom att namnge olika formationer på planeter, månar m.m efter dem. Vad gäller NASA och Marsutforskningen finns utan tvekan en hel del nationalistiska drag. Det gäller inte bara namnfrågor utan också samarbete med andra rymdmyndigheter. Detta märktes ju inte minst under våren när det stora samarbetsprojektet avseende ExoMars mellan NASA och ESA hamnade i problem när NASA inte längre ville vara med och finansiera sin del. Det är ju inte riktigt bra. Risk finns för att en rymdkapplöpning mellan rymdnationerna återuppstår vad gäller Mars. Det har inte de olika rymdmyndigheterna finanser för att klara av och då kommer andra angelägna rymdprojekt att få stå tillbaka. Detta märks redan nu i det budgetförslag för 2013 som Obama-administrationen i USA lagt fram. Området "Planetary Sciences" får en kraftigt reducerad budget om förslaget går igenom (Mer om budgetförslaget kommer i en artikel inom kort här i bloggen).


Galekratern med sitt höga berg (Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Dawn har fått tekniska problem

NASA rapporterar att rymdsonden Dawn har fått vissa tekniska problem. En viss risk finns att sonden kan få svårt att genomföra observationer fullt ut när den inom kort lämnar asteroiden Vesta för att färdas mot dvärgplaneten Ceres. Problemen är likartade de som rymdteleskopet Kepler råkat ut för. Det är en indikator ("Reaction wheel") som syftar till att ha koll på rymdsondens exakta position som krånglar.

Annars kommer det just nu inte så mycket nyheter från Dawn. Det kommer dock dagligen lite bilder från sonden. Här nedan är den senaste som visar Aquilia-kratern som fotograferats från hög resp låg omloppsbana. För bildgalleriet, klicka här.


(Bildkälla: NASA)

Ovanligt med Jupiterstora exoplaneter enligt Keplerforskare

Forskare vid Caltech som studerat rymdteleskopet Keplers data tror att det är relativt ovanligt med exoplaneter av Jupiters storlek. Däremot tycks det vara mycket vanligt med jordstora exoplaneter.  På NASA:s websida om exoplaneter redovisar man de analyser som hittills gjorts av Keplerdata. Forskarna tror att det kan finnas jordstora planeter runt i princip alla stjärnor.

Exoplanetutforskningen har bara börjat, trots att man nu hållit på i 20 år och sökt efter planeter runt andra stjärnor. Inledningsvis hittade man mest stora heta planeter som kretsade nära sina respektive stjärnor. Dessa "heta Jupiters" är förstås lättare att hitta med de metoder som används. De har korta omloppstider och påverkar därmed sina stjärnor mer tydligt. I och med att Keplerteleskopet upptäckt lite drygt 70 planeter och dessutom identifierat ett stort antal exoplanetkandidater har man fått en delvis annan bild av planeter runt andra stjärnor. Enligt forskarna kan det vara så att stjärnor som skapas ur moln med högre halter av metaller lättare bildar Jupiterliknande planeter. Jordbaserade teleskop har studerat vår närmaste omgivning och det finns skäl att tro att stjärnorna i denna del av galaxen har högre halter av metaller och att det därmed har skapats fler Jupiterstora planeter. Keplerteleskopet studerar ett område som innehåller en större variation av stjärnor och där jordliknande planeter lättare bildas. Forskarna ska nu försöka mäta metallhalterna i det område som Keplerteleskopet observerar för att se om teorin håller.

Johnsontop
Andel små och stora exoplaneter (Bildkälla: NASA)

Vad gäller exoplaneter i allmänhet har det varit förvånansvärt lite nya upptäckter i år. Jag hade nog förväntat mig åtminstone några hundra nya exoplaneter, men nyupptäckternas antal under 2012 har hittills stannat vid endast några tiotal. Det är lite förvånande med tanke på att Keplerteamet publicerat en lista på nästan 2.300 exoplanetkandidater. Man hade väl kanske trott att ett stort antal av dessa successivt skulle bli bekräftade som exoplaneter med hjälp av dels jordbaserade teleskop, dels Keplerteleskopet. Det behövs kanske mer tid för att analysera Keplerdata och att vi under 2013 kommer att mer fakta om exoplanetkandidaterna.

Vad gäller Kepler har det varit lite tekniska bekymmer under sommaren som kan ha försenat observationer. De senaste "Kepler Mission Manager Updates" har beskrivit problem med ett av teleskopets s.k "reaction wheels". Det är en indikator som ser till att teleskopets orientering gentemot stjärnorna är korrekt. Det finns totalt fyra sådana indikatorer och för närvarande fungerar alltså endast tre av dessa. Exakt orientering är en förutsättning för att kunna mäta de små ljusvariationer som exoplaneter förorsakar när de passerar "solskivan" på en stjärna. Informationen på Keplerprojektets websida är ganska knapphändig, men det kan vara så att problemen är större än vad man gått ut med. Detta kan vara en förklaring på  varför så få nya exoplaneter upptäckts under 2012.

tisdag 14 augusti 2012

Rekordhastighet på ett solutbrott har noterats

Rymdsonden STEREO har noterat en mycket snabb CME, dvs en koronal massutkastning. från solen. Den 23 juli i år kastades solmateria ut i rymden med en hastighet på ca 3.000 kilometer i sekunden! Rymdsonden, som observerat solen sedan 2006, har aldrig tidigare mätt upp en sådan hastighet på en CME. Det ser ganska dramatiskt ut på NASA-filmen:

(Källa: NASA)

9 kratrar på Merkurius har fått "konstnärliga" namn

Internationella Astronomiska unionen har nu döpt ytterligare 9 av Merkurius kratrar. De är alla lokaliserade vid planetens nordpol. Samtliga har fått namn efter författare, konstnärer eller musiker. Så nu har vi t.ex en krater som heter Tolkien (knappt 50 kilometer i diameter) och en som heter Gaudi. Sedan tidigare har ett stort antal kratrar namngivits allteftersom rymdsonden Messenger fotograferat Merkuriusytan. Så de 9 kratrarna blir grannar med bl a kratern Mendelsohn och kratern Goethe. Kulturellt ska det vara!


Curiosity snart redo att börja köra omkring på Mars

Det kommer statusrapporter angående Marsfordonet Curiosity ganska frekvent (åtminstone de första veckorna). NASA berättar i en 2 minuter lång film om vilka tester m.m man gjort under veckan. Det ser ut som allt fungerar enligt plan. Ny programvara laddas till Curiosity inför det uppdrag den nu har framför sig. Kolla in filmen här.

(Källa: NASA)

söndag 12 augusti 2012

B612 Foundation - privat initiativ för att jaga nära-jorden-asteroider

Det börjar dyka upp en hel del intressanta privata initiativ vad gäller utforskningen av vårt solsystem. Dels är flera kommersiella företag långt framme i utvecklingen av raketer och rymdsonder. Det bästa exemplet på det är förstås SpaceX som för några månader sedan dockade med den internationella rymdstationen ISS. Dels finns det planer på att starta projekt kring gruvdrift på asteroider. Nu berättar websidan UniverseToday om B612 Foundation som vill börja utforska alla de asteroider som kommer nära jorden och som kan utgör ett hot mot vår existens. Enligt B612 Foundation finns det uppemot en halv miljon objekt som är större än den asteroid/meteor som ödelade ett område på flera tusen kvadratkilometer i Tunguska, Ryssland, år 1908. Endast en bråkdel av dessa har kartlagts.


Asteroiden 2011 AG5, en av många asteroider som kommer nära jorden (Bildkälla: NASA)

B612 Foundation är inget amatörgäng med vilda drömmar, utan består av synnerligen rutinerat rymdfolk. Här finns bl a Apollo 9-astronauten Rusty Schweickart, ISS-astronauten Ed Lu, Stanford-professorn Scott Hubbard som är f.d NASA-expert kring Marsfärder m.fl. 612B Foundation anser att NASA inte satsar tillräckligt på att utforska de s.k near-earth-asteroids och att risken är uppenbar att NASA:s budget de kommande åren inte kommer att inrymma resurser till detta. Nu vill man kartlägga vartenda objekt som kan tänkas ha en omloppsbana som hotar jorden. Det hela ska ske med hjälp av en rymdsond som medför ett 20-tums teleskop som studerar asteroiderna i infrarött ljus. Rymdsonden, kallad Sentinel, ska placeras i omloppsbana runt solen. Man tänker sig att ta hjälp av SpaceX och deras Falcon 9-raket för att få upp rymdsonden. Ska bli intressant att se om det blir något av det hela.

Namnet B612 kommer från den franske författaren Antoine Saint-Exuperys novell "Lille prinsen" som handlar om en pilot som kommer från en liten planet som heter B612.

Forskare har upptäckt plattektonik på Mars

An Yin, forskare vid University of California, har upptäckt vad som tycks vara plattektonik på Mars. Plattektonik innebär att övre delen av jordskorpan består av olka plattor som inbördes "flyter". Man har tidigare trott att plattektonik i solsystemet endast förekommer på jorden. An Yin har analyserat bilder som tagits av rymdsonden Themis samt av Marssonden MRO och har då funnit att Mars har en primitiv form av plattektonik som kanske liknar det som jorden upplevde för länge sedan. På de bilder forskaren har studerat upptäckte han spår av förkastningar m.m, liknande de man kan se mellan plattorna på jorden. På Mars finns solsystemets största kända kanjon, Valles Marineris, som slår Grand Canyon i USA med hästlängder. Den är hela 4.000 kilometer lång, dvs hela 9 gånger längre än Grand Canyon. Forskare har länge undrat hur Valles Marineris uppkommit, men nu hävdar Yin att det är två plattor på Mars som rör sig och skapar denna kanjon. Läs mer om detta på tidningen Astronomys websida.

Det är intressant om Yins teori stämmer. Plattektonik anses nämligen vara en viktig faktor som bidrar till att öka förutsättningarna för uppkomsten av liv. Grundämnen mellan "fast mark" och atmosfär utväxlas. En livgivande atmosfär kan då bildas. På Mars har dock med tiden skapats en atmosfär bestående huvudsakligen av koldioxid. Växthusgaseffekten är mycket hög och inte särskilt nyttig för ens primitiva organismer. En fråga av intresse att få svar på är hur Mars utveckling sett ut under de senaste miljarderna år. Det är bl a det som rymdsonder, Marsfordon m.m utforskar.



Sprickdalen Valles Marineris (Bildkälla: NASA)


Primitiva datorer och kameror på Curiosity. Bra bilder trots det.

Det kommer löpande nya bilder från Curiosity på Mars (se NASA:s bildsamling här). Det har skrivits en hel del intressanta artiklar om Curiosity under veckan som gått. Idg.se hade i torsdags en intressant artikel om datorutrustningen på Curiosity, med rubriken "Curiosity lika smart som en mobiltelefon".  I artikeln beskrivs kapaciteten på den datorutrustning som finns på Marsfordonet. Det viktigaste är inte att ha den senaste och mest kraftfulla processorkapaciteten, utan snarare att ha tillförlitlig utrustning som tål tuffa förhållanden. Desutom behövs inga superdaorer för att genomföra uppdraget. Datorkapaciteten är därför förvånansvärt låg och inte ens i nivå med enkla persondatorer. Detsamma gäller upplösningen på de kameror som används. Många mobiltelefoner har idag 8 megapixel-kameror. Curiositys kameror är på ett par megapixel. Enligt Idg skulle en Intel i7-processor (vanlig i lite mer avancerade persondatorer idag) inte klara en enda dag på Mars!

En orsak till att det till synes verkar vara ålderdomlig utrustnng som används är att all utrustning provas ut under lång period. Under tiden utvecklas datorteknologin snabbt. Rymdsonderna kommer därför alltid att vara en bra bit efter vad gäller utnyttjande av modern teknologi. Med tanke på att allt verkar ha fungerat utmärkt vid Curiositys landning och med tanke på att vi ändå får en hel del bra bilder från Curiositu så verkar det inte spela någon större roll om kameran har 2 megapixel eller 15 megapixel. Se bara på dom här bilderna.


Wall of Gale Crater
Kraterväggen syns i bakgrunden (Bildkälla: NASA)


First High-Resolution Color Mosaic of Curiosity's Mastcam Images
(Bildkälla: NASA)


Exposed by Rocket Engine Blasts
(Bildkälla: NASA)


Precisionen vad gäller landning av Marsfordon och landare har utvecklats markant under de senaste årtiondena. Bilden nedan visar hur exakt Curiositys landning var jämfört med landningen för de övriga Marsfordonen och Marslandarna.

Landing Accuracy on Mars: A Historical Perspective
(Bildkälla: NASA)

Kolla också Planetary Societys Blog där mängder med bilder från Curiosity presenteras. En hel del av dem har dessutom piffats upp lite så att de än bättre visar hur det ser ut omkring Curiosity.

torsdag 9 augusti 2012

Högupplösta bilder från Curiosity!

Nu kommer Curiositys första högupplösta bilder från Gale-kratern på Mars. Bilderna är tagna med en kamera som sitter på "huvudet" på Curiosity. Den första bilden visar ett relativt platt landskap och med kraterkanten i bakgrunden. Alldeles i förgrunden syns två lite slitna fläckar på backen som skapades när Marsgruset blåstes bort vid Curiositys landning.


(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar området lite mer i detalj. Här kan det vara så att bergrunden kommit i dagen, vilket skulle innebära att gruslagret är väldigt tunt i området.


(Bildkälla: NASA)

Den här bilden visar Curiositys egen skugga.


(Bildkälla: NASA)

Flera mycket skarpa bilder kan ses på Planetary Society Blog, vars medarbetare har bearbetat en del av NASA:s bilder.

onsdag 8 augusti 2012

I skuggan av Curiosity; vad gör övriga rymdsonder just nu?

Curiositys landning på Mars är i fokus just nu i astronomivärlden. Det har varit oväntat stor uppmärksamhet på händelsen från media. Det är ju sällan som kvälls- och dagstidningarna skriver mer än korta notiser om rymdsonder och rymdprojekt.Det är kul att det har blivit ett sådant intresse. I skuggan av Curiositys lyckade landning händer det förstås en massa andra spännande saker i rymdsondsvärlden. Häromdagen presenterade Planetary Society Blog sin månatliga sammanställning av det viktigaste som händer i augusti månad. Här kommer en kort sammanfattning av det hela. "Rymdsondskartan" nedan visar alla rymdsonderna (Klicka här för en större bild).



  • Curiositys landning och tester av instrumenten på detta Marsfordon är förstås det allra mest intressanta i augusti månad. I slutet av augusti eller möjligen i början av september är det tänkt att Curiosity ska börja köra på Mars.
  • Solsonderna SDO, Soho och Stereo A och B fortsätter studera solaktiviteterna nu när den börjar nå sin topp i solens elvaåriga cykel.
  • Rymdsonden Messenger har nu kretsat kring planeten Merkurius i mer än 500 dagar. I slutet av juli publicerade NASA en fin samling bilder som Messenger tagit (klicka här för en större bild).

Bildsamling från Messenger (Bildkälla: NASA)

  • ESA:s rymdsond Venus Express fortsätter sitt uppdrag kring Venus. Ingen ny statusrapport har publicerats på ett tag.
  • De två månsonderna Ebb och Flow (GRAIL A och B) är tillfälligt i viloläge inför deras utökade uppdrag som börjar vid månadsskiftet augusti/september.
  • Rymdsonden Artemis fortsätter kretsa kring månen. Sonden lever en mycket anonym tillvaro. Inga nyhetsrapporter överhuvudtaget i år!
  • Kinesiska rymdsonden Chang' e 2 är på väg mot asteroiden 4176 Toutatis.
  • Rymdsonden LRO fortsätter kretsa kring månen. En lite lustig nyhet från LRO är att den vid observation av Apollo 11:s landningsplats inte kan finna den amerikanska flaggan. Den tycks ha blåst bort i samband med att Apollo 11 lyfte från månen mot jorden. Så kan det gå!
  • Marsfordonet Opportunity fortsätter att studera omgivningarna vid Endeavour-kratern. Häromdagen togs denna bild.

Foto taget av Opportunity (Bildkälla: NASA/Stuart Atkinson)

  • ESA:s rymdsond Mars Express fortsätter sitt uppdrag efter att ha bevakat Curiositys landning.
  • Liksom Mars Express var rymdsonden MRO behjälplig vid Curiosity-landningen. Även den fortsätter nu att kretsa kring Mars.
  • Så gör också rymdsonden Odyssey. Även den sonden assisterade vid landsättningen av Curiosity.
  • Rymdsonden Dawn börjar nu förbereda sig för att lämna asteroiden Vesta. Den 26 augusti frigör den sig från Vestas gravitationskraft för att så sakteliga färdas mot dvärgplaneten Ceres. I slutet av juli presentarades en rad bilder där man med särskild teknik lyckas visa vad som döljer sig i mörka kratrar på Vesta.

Mörka kratrar avslöjar sitt innehåll (Bildkälla: NASA)

  • Rymdsonden Cassini ska under augusti studera Saturnus och Saturnusmånen Titans polarområden. Även Saturnusringarna kommer att fotograferas. Under augusti ligger annars fokus på att försöka observera stormar och molnformationer på Saturnus. En och annan Saturnusmåne kommer vi säkert också att få skåda.
  • New Horizons far fram med hög fart mot Pluto och Kuiperbältet. Det återstår 8,5 AE (astronomiska enheter=avståndet mellan jorden och solen) till Pluto. Den flyger förbi Pluto år 2015 och ska då studera denna spännande dvärgplanet och dess numera 5 upptäckta månar.
  • Rymdsonden Juno är en bit utanför Mars omloppsbana kring solen. Den ska dock närma sig solen igen för att med hjälp av gravitationskrafterna kastas ut mot Jupiter. I juli 2016 når den Jupiter.
  • NASA:s rymdsond Deep Impact och den japanska sonden Akatsuki kretsar kring solen i väntan på nya uppdrag. Japanska rymdstyrelsen ska i ett andra försök försöka sända Akatsuki mot Venus. Deep Impact kommer förmodligen att sändas mot en asteroid.
  • Även rymdsonden ICE väntar på ett nytt uppdrag, eventuellt ska den studera kometen Wirtanen när den närmar sig jorden i december 2018.
  • ESA:s rymdsond Rosetta är på väg för att möta asteroiden Churyumov-Gerasimenko i maj 2014.
  • Fyra sonder är på väg ut ur solsystemet, Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och 2. Voyager 1 gör en del märkliga upptäckter alldeles vid solsystemets yttersta utpost. Den kosmiska strålningens styrka tycks göra små "hopp" och variera helt plötsligt.
Läs mer om sondernas senaste upptäckter genom att klicka på respektive sond i högerpanelen här i bloggen (scrolla en bit ner på sidan så hittar du alla rymdsonderna).

tisdag 7 augusti 2012

Nya bilder och aktuell status för Curiosity

Här kommer lite statusuppgifter för Marsfordonet Curiosity så här dagen efter den lyckade landningen. NASA har haft ett par presskonferenser och har meddelat bl a följande (utifrån NASA:s pressrealeser och referat som Emily Lakdawalla gjort på Planetary Society Blog):

  • Curiosity landade på platt mark. Fordonet lutar endast ett par grader.
  • Landningsplatsen är ca 6 kilometer från den höga 5,5 kilometer höga bergformationen Aeolis Mons, eller Mount Sharp som den också kallas, i Gale-kratern och ca 28 kilometer från kraterkanten (kratern är ca 150 kilometer i diameter). Curiosity ska bl a utforska Aeolis Mons.
  • Landningsplatsen består av småsten och forskarna tror att det är sedimentavlagringar som forslats ner från kanten på Galekratern. Man tror också att mindre sandpartiklar blåst bort från området.
  • Alla instrument verkar så här långt ha klarat landningen väl.
  • Curiosity sänder redan relativt stora mängder data från Mars.
  • Högeffektantennen på Curiosity ska aktiveras idag.
  • En del av de övriga instrumenten ska också aktiveras idag, såsom RAD (Radiation Assessment Detector, som mäter strålningen), REMS (Rover Environmental Monitoring Station, som studerar väderförhållandena) och ytterligare någon kamera. NASA-teknikerna ska också studera hur Curiositys temperatur varierar under Marsdygnet.

Curiosity har en kamera, MARDI (Mars Descent Imager), som fotograferar neråt. Det innebär att den kunde ta en rad bilder av Curiositys landning. Den här bildsekvensen, bestående av 297 bilder, visar landningen. Observera särskilt när värmeskölden lossas från Curiosity samt den sandstorm som uppkommer när farkosten närmar sig Marsytan. Häftigt!



(Källa: NASA)
Vad är det då för terräng som Curiosity har landat i. Planetary Society Blog har en lååång bild som visar det hela. Kolla här.

Ytterligare några bilder har publicerats. Här är en bild där man i bakgrunden ser den solbelysta bergsformationen Aeolis Mons.

(Bildkälla: NASA)

Denna lite suddiga bild, som i bakgrunden visar kraterkanten, är den första färgbilden som Curiositys kamera MAHLI (Mars Hand Lens Imager) tagit. Bilden är faktiskt tagen med ett dammskydd på linsen. Detta dammskydd var avsett att skydda kameran vid landningen, men kommer att tas bort. Vi kommer därför inom kort att få betydligt bättre bilder.

(Bildkälla: NASA)
 
På tisdagskvällens presskonferens visades också en bild som rymdsonden MRO tagit av Curiosity och av lite rester från rymdsonden MSL, såsom fallskärm, värmesköld m.m.
 
(Bildkälla: NASA)

Lyckligt leende så här dagen efter Curiositys landning

Så här dagen efter den lyckade landningen av Curiosity går man omkring med ett lyckligt leende på läpparna mest hela tiden. Ett leende över den helt ”vansinnigt” komplicerade landningen och att det faktiskt lyckades. Ett leende över att Curiosity bara minuter efter landningen lyckades sända ett par bilder från landningsplatsen. Ett leende över att rymdsonden MRO lyckades ta en bild på MSL/Curiosity när den med fallskärm faller mot Marsytan. Ett leende åt alla tokglada NASA-tekniker som jublar i kontrollrummet när det står klart att landningen lyckats. Ja, det är helt sjukt egentligen det här.

Man kan ju undra vilken tokstolle på NASA som kom på idén om hur man ska landsätta Curiosity! Och, möjligen i ännu högre grad, vilka tokstollar till projektledare som tyckte att det är en god idé att sänka ner ett fordon som väger ett ton med hjälp av några rep på en planet som befinner sig några hundra miljoner kilometer bort! Ja, du milde tid vilket ingenjörskap detta är. Man får en känsla av att allting är möjligt om man bara har en tillräckligt stark vision och ett stort mått av jävlaranamma. Plus en skock duktiga tekniker. Vilken känsla det måste ha varit för dessa tekniker att se att man faktiskt lyckades, som det verkar, till 100 procent.

 
Illustration av Curiosity på Mars (Bildkälla: NASA)

Det finns de som tycker att 2,5 miljarder dollar (som är MSL-projektets totala kostnad) på något så perifert som sökandet efter spår av liv på Mars är slöseri med pengar . Jag håller inte med. Utan tvekan är det ruskigt mycket pengar. Faktum är att de skulle räcka till att driva Sveriges största sjukhus i mer än ett år och ge hundratusentals patienter vård. 2,5 miljarder dollar är också betydligt mer pengar än vad t o m ganska stora svenska kommuner gör av med på ett år i sin samlade verksamhet.

Trots detta, och trots att jag som landstingsekonom (vilket är min egentliga profession) ser alla brister som finns inom sjukvårds- och välfärdssystemet i Sverige, så tycker jag att det är väl använda pengar. Man gör det enkelt för sig genom att påstå att satsningar på diverse tekniska projekt snor pengar från viktiga välfärdsområden. Ekonomi och ekonomiska samband är inte så enkla. Ekonomi är inte statiskt såtillvida att en besparing inom ett område omedelbart innebär mer pengar till ett annat område. Satsningar inom all form av kunskapsutveckling och teknikutveckling (möjligen vapenutveckling undantagen) ger så mycket dynamiska samhällsekonomiska effekter att den samlade ekonomin stimuleras. Hur hade IT-utveckling, utvecklingen av Internet m.m sett ut utan de stora, och mycket kostsamma, vetenskapliga projekten inom fysikens och astronomins värld? Förmodligen hade vi inte haft det informationssamhälle vi har idag utan projekt som CERN, ISS, m.m. För att inte tala om utforskningen av rymden och dess bidrag till kunskaps- och teknikutvecklingen. Teknikutvecklingen i sin tur bidrar i hög grad till att utveckla t.ex sjukvården. Att satsa på dyra rymdprojekt tar onekligen resurser från andra samhällsområden, men bidrar möjligen indirekt med ännu större resurser med tiden.

Det finns också en annan aspekt. Rymdprojekt har under senare år blivit föremål för ökat internationellt samarbete. ISS är väl det bästa exemplet på det, men även MSL/Curiosity-projektet har bidrag i form av instrument m.m från en rad olika länder. USA, Ryssland och Europa för numera en dialog om rymdsamarbete. Internationellt samarbete inom detta område innebär att risken för internationella storkonflikter minskar. När det gäller utforskningen av Mars kan kanske det planerade ExoMars-projektet ytterligare bidra till samarbete mellan de stora rymdnationerna. Just nu diskuterar de europeiska och ryska rymdmyndigheterna om att genomföra projektet tillsammans. Förhoppningsvis finns också förutsättningar för att USA och NASA återigen ansluter sig till projektet. Kanske kan man så småningom också få med Kina i rymdsamarbetet.

Vi behöver utforska andra himlakroppar och deras förutsättningar för liv. Vi behöver öka vår kunskap om liv i vårt solsystem. Frågan om uppkomsten och utvecklingen av liv torde vara den mest grundläggande av alla frågor. Vi vet en hel del idag, men har fortfarande stora kunskapsluckor. Är liv (eller åtminstone ett mer utvecklat liv) på jorden något unikt, eller är det tvärtom vanligt t o m på planeter i vår närhet i galaxen? I ett första steg behövs visshet om vår grannplanet Mars någon gång i sin historia kan tänkas ha hyst liv och vad som gjorde att detta liv släcktes. Vi behöver ta fram en vision om att ”sätta en människa på Mars före år X” och bygga en Marsbas. I kommande steg behöver vi utforska förutsättningarna för liv på några av de månar i vårt solsystem som tycks ha vatten (Europa, Enceladus m.fl). När vi då kanske upptäcker hur ovanligt det trots allt är med liv på andra planeter/månar, så kanske vi börjar ta oss samman kring frågor om global uppvärmning och hoten om ökande växthuseffekt här på jorden med anledning av bristande miljöinsikt. Eller är det naivt att tro att detta ska ske?

Nyfikenhet är det som mer än något annat skapat den värld vi lever i idag, på gott och ont. Vad är väl då ett bättre namn på detta Marsfordon än just Curiosity?! Läs bara vad 12-åriga Clara Ma angav för skäl när hon namngav detta fordon i NASA:s namntävling i maj 2009:

"Curiosity is an everlasting flame that burns in everyone's mind. It makes me get out of bed in the morning and wonder what surprises life will throw at me that day. Curiosity is such a powerful force. Without it, we wouldn't be who we are today. When I was younger, I wondered, 'Why is the sky blue?', 'Why do the stars twinkle?', 'Why am I me?', and I still do. I had so many questions, and America is the place where I want to find my answers. Curiosity is the passion that drives us through our everyday lives. We have become explorers and scientists with our need to ask questions and to wonder. Sure, there are many risks and dangers, but despite that, we still continue to wonder and dream and create and hope. We have discovered so much about the world, but still so little. We will never know everything there is to know, but with our burning curiosity, we have learned so much."


12-åriga Clara Ma som gav namn åt Curiosity (Bilkälla: NASA)

Nu ska jag studera de senaste nyheterna från NASA om Curiosity. Det bästa stället att göra det på är på Planetary Societys Blog där den tokigt entusiastiska Emily Lakdawalla de senaste dagarna skrivit så tangentborden förmodligen glöder vid det här laget. En sammanfattning om det viktigaste kommer här i bloggen om en stund.

måndag 6 augusti 2012

Curiosity har landat på Mars!

(Artikeln nedan påbörjades några minuter efter Curiositys landning och har sedan uppdaterats under dagen med lite bilder m.m)

För några minuter sedan, strax efter halv åtta svensk tid den 6 augusti, landade Curiosity på Mars. Allt verkar ha gått helt planenligt. NASA började sändningen från kontrollcentret vid 6-tiden. Mycket spännande att följa minst sagt! Vilket jubel i kontrollrummet när det stod klart att Curiosity landat säkert på Mars yta!



Vilt jubel i kontrollrummet (Bildkälla: NASA)

Som jag skrivit tidigare här i bloggen är det en mycket avancerad landningsprocedur som Curiosity har gått igenom. Bilden nedan visar de sista minuterna av landningen. Eller som NASA kallar det: 7 minuter av skräck.


(Bildkälla: NASA)

Bara några minuter efter landning sände Curiosity den här lite suddiga bilden från landningsplatsen:
 Curiosity
Ytterligare några bilder har publicerats. Här är en som visar kanten på Galekratern. I bildens högra ser man ett av Curiositys hjul.



På eftermiddagen idag svensk tid kom också den första bilden av själva landningen. Det var rymdsonden MRO, som med sin HiRISE-kamera lyckades ta en riktigt bra bild på MSL och dess fallskärm. Häftigt!


(Bildkälla: NASA)

Det är en fantastisk prestation av NASA att landsätta ett så avancerat Marsfordon som Curiosity. Det har också varit en mycket stor uppmärksamhet i media kring denna landsättning på Mars. Så gott som varenda kvälls- och morgontidning har skrivit om projektet. Tidningarnas websidor är också snabba med rapportering om den lyckade landningen. TV4 hade t o m ett inslag i Nyhetsmorgon där Robert Cumming intervjuas om händelsen. Sveriges Radio hade också ett inslag där Dag Kättström (RymdenIdag) berättade om Curiositys uppdrag

Kul att se de lyckliga ansiktena på alla tekniker m.fl i NASA:s kontrollrum! Det finns ju onekligen anledning till glädje. Det är fascinerande att man (så här långt åtminstone) lyckats med den mycket svåra landsättningen av Curiosity. Jag kan inte låta bli att titta på den här NASA-filmen gång efter gång: "7 minutes of terror". Man tror knappt att det är på riktigt!

Jag har rapporterat från morgonens landning på Twitter (se här). Läs "allt" om detta spännande projekt på Marsutforskning, där jag samlat lite blogginlägg om MSL, Curiosity, Marsutforskningens historia m.m. Mer om landningen kommer successivt under dagen här i bloggen. Läs också på Populär Astronomis websida. Även Anders på Tyngdlöst har skrivit om Curiosity (Kul att sidan är tillbaka efter ett långt uppehåll!). Kolla också Cassiopeiabloggen.