Rymdsondernas historia

Om man vill ha fakta om alla rymdsonder som sänts upp under de dryga 50 år som vi haft rymdfart finns en fantastisk websida att studera. Det är websidan Armchair Astronautics. Jag har gjort reklam för sidan tidigare här i bloggen, men det skadar inte att göra det igen. Rymdentusiasten Olaf Frohn har nu tagit fram "Exploration History version 1.1", som är en kraftigt uppdaterad version av den redan tidigare eminenta rymdsondsdatabasen. Läs mer om uppdateringen HÄR och klicka sedan på sidan för att ta del av all information. Olaf anger att det krävs en webbläsare som stöder html5 för att få sidan att fungera. Det ska fungera med Internet Explorer 11 och Google Chrome (jag har version 32 och det fungerar finfint). Bilden nedan är ett litet urklipp som visar lite av informationen (klicka på bilden för att förstora den).

Allt om rymdsondshistorien!

Den flitige Olaf Frohn har på sin websida Armchair Astronautics nu färdigställt sin rymdsondshistoria. Där finns bokstavligt talat fakta om varenda rymdsond som sänts upp i skyn. Fantastisk insats att leta fram alla dessa faktauppgifter om hundratals olika rymdsonder!

Bilden nedan visar en liten del av denna eminenta websida (klicka på bilden för att förstora den).

(Bildkälla: Olaf Frohn/Armchair Astronautics)

Ett ryskt maratonlopp på månen!

NASA meddelade för en månad sedan att man är på gång att slå ett rekord för rymdfordon (läs HÄR). Marsfordonet Opportunity hade då avverkat nästan 36 kilometer under sina dryga nio år på Mars. Därmed passerade den det tidigare amerikanska rekordet som Apollo 17:s månfordon innehaft i drygt 40 år. Man meddelade också att det nu gällande världsrekordet, som ryska månfordonet Lunokhod 2 har, snart skulle vara historia. Det verkar som man varit lite för optimistiska på NASA. Det visar sig nu att nyare beräkningar gör gällande att Lunokhod faktiskt avverkade hela 42 kilometer och inte de 37 som man tidigare trott.

Lunokhod 2 (Bildkälla: NASA) 

Med de detaljbilder, som bl a rymdsonden LRO tagit av månytan, har man kunnat beräkna distansen mer exakt. LRO kan faktiskt t o m identifiera spåren efter Lunokhod 2! Man kommer då fram till att det ryska fordonet körde ett helt maratonlopp, dvs 42 kilometer, på månens yta. Det blir till att köra ytterligare minst ett år för Opportunity för att slå detta rekord. Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog rapporterar om de nya mätningarna.

Spåren efter Lunokhod 2 (Bildkälla: NASA)

Rymdsonden LRO har förresten i dagarna kretsat fyra år kring månen och har under dessa år kartlagt stora delar av månens yta i detalj. I och med att minsta lilla höjdskillnad kunnat identifieras har också den distans som ett månfordon avverkat kunnat beräknas mer exakt. Kolla in den här videon från NASA som visar vad LRO sysslar med.

(Källa: NASA)

Kina satsar på rymden

Kina fortsätter sin satsning på rymdfart. I veckan som gått har rymdsonden Shenzhou-10 dockat med Kinas egen rymdstation, Tiangong-1. Det är den andra bemannade rymdfärden till denna rymdstation, som är under uppbyggnad. Besättningen på tre taikonauter (kinesiska benämningen på astronauter), varav en kvinna, ska vistas på stationen i 15 dagar. Kina arbetar målmedvetet vidare på sitt rymdprogram. Arielspace rapporterar på sin websida om Shenzhou-10 och de kinesiska planerna på en ny rymdbas. Tanken är att rymdstation och rymdbas är de första stegen längre ut i rymden.

Illustration av dockning mellan Shenzhou och Tiangong

Bilden nedan visar de tre taikonauterna när de träder in i rymdstationen.

(Bildkälla: news.xinhuanet.com)

Kina är fortfarande långt efter de två stora rymdnationerna, USA och Ryssland. Ryssland var faktiskt lite före USA med en egen rymdstation. Sedermera blev det en hel skock med rymdstationer inom ramen för rymdprogrammet Saljut. Dessa opererade mellan åren 1971 och 1986.

En Sojuz-sond dockar med Saljut 1

De åtföljdes av en betydligt större rymdstation, Mir, som kretsade runt jorden mellan 1986 och 2001. På dessa år avverkade den mer än 86.000 varv runt jorden! Stationen var konstant bemannad under en 10-årsperiod och kosmonauten Valerij Polyakov håller fortfarande rekordet i rymden med sina 437 dygn på Mir.

Mir (Bildkälla: NASA)

Den första amerikanska rymdstationen, Skylab, kretsade kring jorden mellan åren 1973 och 1979.

Skylab (Bildkälla: NASA)

Sedan 1998 kretsar den gemensamma Internationella rymdstationen, ISS, kring jorden. Efter en successiv utbyggnad av stationen har den sedan november 2000 varit konstant bemannad av astronauter och kosmonauter.

ISS (Bildkälla: NASA)

2-10-30-50-årsjubileum

Det är en massa jubileer just nu vad gäller rymdfart. Det är det i och för sig nästan jämnt. Med tanke på att så många rymdsonder sänts upp under de senaste femtio åren så är det nästan alltid något jubileum. Lite extra firande har det dock varit i veckan som gått.

• Den 16 juni var det 50 år sedan som Valentina Tereshkova blev den första kvinnan i rymden när hon i en Vostok-6-kapsel lyfte från Baikonur i Kazakstan. Hon gjorde hela 48 varv runt jorden på sin lite drygt 70 timmar långa rymdtur. Därmed slog hon faktiskt Jurij Gagarin med hästlängder. Han var "bara" uppe i 1 timme och 48 minuter! UniverseToday har en längre artikel om denna bedrift.

Valentina Tereshkova

• Den 13 juni var det 30 år sedan som rymdsonden Pioneer 10 passerade Neptunus omloppsbana runt solen. Den var därmed först med att passera denna solsystemets yttersta planet.

Illustration av Pioneersond (Bildkälla: NASA)

• Den 10 juni var det 10 år sedan som en Deltaraket med Marsfordonet Spirit ombord lyfte till Mars. Den landsattes på Mars den 4 januari 2004 och körde omkring i mer än fem år på Marsytan innan den till slut körde fast. Spirits tvillingfordon Opportunity kör fortfarande omkring och kommer, om inget oförutsett inträffar, inom kort att slå solsystemsrekord för fordon på en annan himlakropp än jorden.

Spåren efter Spirits körning på Mars (Bildkälla: NASA)

• Den 19 juni för två år sedan startade denna blogg. 

Allt om rymdsondernas historia!

Jag vill än en gång göra lite reklam för websidan Armchair Astronautics som innehåller mängder med fakta om alla rymdsonder och rymdteleskop + mycket annan information av intresse. Olaf Frohn, som skapat websidan, har nu uppdaterat informationen om alla gamla, nuvarande och (kända) framtida rymdsonder. Bilden nedan visar ett litet utdrag ur den "databas" med information som finns på Armchair Astronautics. Det är tidigare rymdsonder, landare och fordon till Mars som visas i en tabell/ett diagram (som vanligt, klicka på bilden för att förstora den).

(Bildkälla: Armchair Astronautics)

Klickar man sedan på t.ex "Mars Odyssey" får man följande bild:

(Bildkälla: Armchair Astronautics)

Det finns också länkar till de olika sondernas websidor m.m. Flera hundra rymdsondsprojekt beskrivs på liknande sätt i en lång tabell. När man bläddrat längst ner i tabellen kommer en faktaruta med lite samlad information. Intressant att notera hur intensiv rymdsondstrafiken var under rymdkapplöpningens tidevarv på 1960- och 70-talen. Det kunde vara uppåt 20 uppskjutningar på ett år! Nu är vi nere i några enstaka uppskjutningar per år. I bästa fall.

(Bildkälla: Armchair Astronautics)

De 10 största ögonblicken i rymdsondshistorien (enligt NASA)

Imorgon är det 50 år sedan som rymdsonden Mariner 2 som första rymdsond närstuderade en annan planet, Venus. Rymdsondernas utforskning av vårt solsystem firar alltså 50 år. NASA har tagit fram sin topplista över de 50 bästa ögonblicken under dessa år (tydligen utifrån någon slags omröstning bland allmänheten och NASA:s experter). Här kommer nu de allra bästa ögonblicken enligt NASA.

Läs mina tidigare artiklar här:

Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 1
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 2
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 3
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 4

Topplistan ser ut så här:

Plats 10: En av rymdsonden Cassinis många fantastiska bilder av Saturnus. I bilden ser man hur ringarna bildar en elegant skugga som täcker planeten. Cassini är utan tvekan en av de absolut mest framgångsrika rymdsondsprojekten genom tiderna.


(Bildkälla: NASA)


Plats 9: Voyagers bild av den lilla blå pricken som är vår jord. "The pale blue dot" är ett uttryck som myntades av Carl Sagan. Voyager 1 blev den första sonden som kunde fotografera hela solsystemet från 7 miljarder kilometers avstånd från jorden. Bilden är tagen 1990.


(Bildkälla: NASA)


Plats 8: Marslandaren Viking 2 tar en fin bild av Marsytan i september 1976. Det är alltså 36 år sedan denna fantastiskt fina bild togs av ett stenigt Marslandskap!

 
(Bildkälla: NASA)


Plats 7: Här finner vi Marslandaren Viking 1, syster till Viking 2, som tog den första bilden någonsin från Marsytan den 20 juli 1976. Även här ses en stenig yta. Projektet med de två Vikingsonderna får ses som mycket lyckat och grundlade mycket av den Marsutforskning vi ser idag.


(Bildkälla: NASA)


Plats 6: Voyager 1 som är på väg ut ur vårt solsystem. Under 2013 är det troligt att denna rymdsond som första "maskin" färdas i den interstellära rymden. De två Voyagersonderna tillhör de mest framgångsrika (vilket inte minst framgår av NASA:s top 50-lista) och mycket av det som sonderna skådat på sin väg ut mot solsystemets yttersta gräns har varit underlag för ett flertal andra rymdsondsprojekt. Jag har skrivit en hel del om Voyager i bloggen (se under rubriken Voyager).


(Bildkälla: NASA)


Plats 5: Rymdsonden Cassinis minisond Huygens tar de första bilderna av Titans yta när den i januari 2005 landar på månen (Kunskapskanalen hade förresten ett intressant program om detta projekt igår). Huygens var ESA:s bidrag i Cassiniprojektet och minisonden lyckades landa på Titans yta och samla in data om förhållandena på denna måne. Titan har som bekant en mycket tät atmosfär, så det här var första och enda gången vi fått bilder från denna stora Saturnusmånes yta.


(Bildkälla: ESA)


Plats 4: Rymdteleskopet Keplers upptäckt av den första planeten i den beboeliga zonen kring en solliknande stjärna. Detta teleskop har till dags dato upptäckt drygt 100 exoplaneter och ca 2.300 planetkandidater som behöver utforskas lite mer för att man ska kunna säkerställa om det verkligen är planeter.


(Bildkälla: NASA)


Plats 3: Rymdteleskopet Hubbles bild av gasmoln där nya stjärnor bildas. Hubble har gett oss en enorm mängd fina bilder av galaxer, stjärnor, planeter etc.


(Bildkälla: NASA)


Plats 2: Voyagersondernas "grand tour" genom solsystemet. Voyager 2 är den enda sond som passerat alla de fyra stora planeterna i vårt solsystem. Behändigt nog så låg de i en perfekt "linje" för att en sond skulle kunna passera dem.


(Bildkälla: NASA)


Plats 1: Fotspåret av det första steget på månen. När Neil Armstrong tar det första steget på månen är det första gången en människa promenerar på en annan himlakropp. Apollo 11 och dess färd till månen 1969 är förstås rymdsondshistoriens största ögonblick.


(Bildkälla: NASA)

Vad ska man då säga om 50-bästalistan när man nu har skådat hela listan? För det första får man ta alla sådana här topplistor med en stor nypa salt. Det blir ofta ett ganska godtyckligt urval som kommer med på listan och den här listan är inget undantag. Mina synpunkter kan sammanfattas enligt följande:

• Även om några ryska rymdsondsprojekt är med så är det en enorm NASA-dominans (vem hade trott något annat?).
• Visserligen är Voyagerprojektet kanske historiens mest lyckade rymdsondsprojekt, men att projektet belägger 11 platser på top 50-listan är väl ändå att ta i!
• Rymdsonden Galileo, en av mina absoluta favoriter, återfinns först på 19 plats. Hur tänkte man där?
• Förutom Huygens (på femte plats) saknas ESA helt i topplistan! Rymdsonderna Rosetta, Mars Express eller något av ESA:s alla rymdteleskop skulle ju kunnat platsa kan man tycka. 
• Rymdsonden Dawn saknas trots ett ganska unikt och framgångsrikt genomfört uppdrag att utforska en asteroid i detalj.
• Solsonderna lyser med sin frånvaro.

Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 4

Då var det dags för den fjärde delen i serien om stora ögonblick i rymdsondernas utforskning av vårt solsystem. 50 år av utforskning har skänkt oss ett stort antal minnesvärda ögonblick! Det är NASA som har sammanställt sin topplista. Läs mina tidigare artiklar här:

Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 1
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 2
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 3

Här kommer nu placeringarna 11-20 i topplistan:

Plats 20: Marsfordonet Opportunity kör omkring på Mars och tar en massa spektakulära bilder. Bilden nedan är lite kul. Den visar det en meter breda spåret efter en färd över sanddynerna. Bilden togs i maj 2010. Totalt drygt 30 kilometer har tillryggalagts hittills och Opportunity är "still going strong".


(Bildkälla: NASA)


Plats 19: Rymdsonden Galileo har studerat Jupitermånen Europas "fräkniga" isyta. Månen har ett tjockt istäcke som på sina ställen bubblar upp lite varmare is medan kallare is sjunker ner i den ocean som gömmer sig under ytan. De långa brunfärgade strecken vet man inte riktigt hur de skapats, vilket föranlett en del forskare att föreslå att vi borde sända en specifik rymdsond till denna spännande Jupitermåne.


(Bildkälla: NASA)


Plats 18: Apollo 12 som landar endast 200 meter från den obemannade månlandaren Surveyor 3. Denna hade sänts till månen i april 1967 för att utforska månytan och förbereda för Apolloexpeditionerna. Astronauten Charles Conrad Jr tar en månpromenad bort till Surveyor och plockar loss kamera och lite annan utrustning som tas tillbaka till jorden. Det hela fotograferas av hans astronautkollega Alan L. Bean den 20 november 1969.


(Bildkälla: NASA)


Plats 17: Rymdsonden Pioneer blir den första rymdsond att närstudera Jupiter när den flyger förbi planeten i december 1973.


(Bildkälla: NASA)


Plats 16: Ännu en "Jupiterbild". Det är rymdsonden Voyager 1 som i mars 1979 tar denna fina bild av Jupitermånen Io och ett av dess många vulkanutbrott. Utbrottet kastar upp fast materia till 160 kilometers höjd över månytan! Voyagersonden upptäckte att Io var solsystemets mest vulkaniska himlakropp. Det var första gången som vulkanism upptäcktes på en annan himlakropp än jorden. Vulkanismen på Io observerades i slutet av 1990-talet än mer detaljerat av rymdsonden Galileo.


(Bildkälla: NASA)


Plats 15: Rymdsonden Voyager 2 blir första rymdsond som passerar planeten Neptunus, i augusti 1989. Sonden upptäckte några nya månar och ringar samt atmosfäriska fenomen.


(Bildkälla: NASA)


Plats 14: Marsfordonet Spirit, Opportunitys systerfordon, har i bilden nedan precis rullat av landaren på Mars, där den landade tre veckor före Opportunity, i början av januari 2004. Under sex års tid körde den runt på Marsytan och observerade en hel del intressanta fenomen innan den till slut fastnade i Marssanden kring årsskiftet 2009/2010.


(Bildkälla: NASA)


Plats 13: NASA:s rymdsond Lunar Orbiter 1 tog denna suddiga bild av månen och jorden den 23 augusti 1966. Det var den första bilden av jorden från månen. Sonden var en förberedelse inför Apolloexpeditionerna. Den observerade månen ingående under sina totalt 577 varv innan den medvetet kraschades på månytan i slutet av oktober 1966. Man kan konstatera att bildkvaliteten utvecklats en hel del under årtiondena som gått sedan denna rymdexpedition.


(Bildkälla: NASA)


Plats 12: Det pyttelilla Marsfordonet Sojourner som fotograferas från Marslandaren Pathfinder. Bilden, som är en del av en större panoramabild, togs den 5 juli 1997. Sojourner var det första fordonet på Mars och vägde endast lite drygt 10 kilo. Den har följts av andra och betydligt större fordon.


(Bildkälla: NASA)


Plats 11: Den sovjetiska rymdsonden Luna 3 tar den första bilden av månens "baksida" den 7 oktober 1959 på 63.500 kilometers avstånd. Rymdsonden tog 29 bilder som täckte ca 70 procent av månens baksida.


(Bildkälla: NSSDC Photo Gallery)


Ja, det börjar ta sig nu när vi når allt högre upp på 50-bästalistan. Det ska bli kul att se vad NASA anser är topp 10. Den listan kommer om några veckor.

Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 3

Här kommer tredje delen i min lilla serie av stora ögonblick under de senaste 50 åren av rymdsonders utforskning av vårt solsystem. Det kan vara lite kul att studera rymdsondshistorien. Det är NASA som har sammanställt sin topplista. Läs mina tidigare artiklar här:

Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 1
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 2

Här kommer nu placeringarna 21-30 i topplistan:

Plats 30: Rymdsonden Mariner 2 blir första rymdsond att flyga förbi en annan planet i vårt solsystem då den passerar Venus den 14 december 1962. Avståndet till planeten är drygt 34.000 kilometer och den hinner observera Venus atmosfär och yta i ca 42 minuter. Bl a mäter sonden upp en yttemperatur på minst 425 grader C. Marinersonden upptäcker också att planeten roterar i motsatt riktning mot det normala i vårt solsystem (Är inte detta samma "stora ögonblick" som NASA redan rankat på plats 35??)


(Bildkälla: NASA)


Plats 29: Rymdteleskopet Hubble observerar spåren av kometen Shoemaker-Levy 9:s nedslag efter att den kraschat i Jupiteratmosfären i juli 1994. Själva kraschen observerades endast av rymdsonden Galileo som var perfekt placerad för att studera denna märkliga händelse (Jag antar att Galileo kommer betydligt högre upp på NASA:s rankinglista). Både Hubbleteleskopet, Galileo och jordbaserade teleskop kunde sedan under en lång tid se tydliga märken av nedslagen från den sönderbrutna kometen. Effekterna av nedslagen var betydligt större än väntat.


Hubbleteleskopets bild som visar märken av nedslagen (Bildkälla: NASA)


Plats 28: Första amerikanska närbilden av månen från en rymdsond, Ranger 7. Denna sond hann ta en rad bilder av månen innan den kraschade på månytan 31 juli 1964. Rymdsondens fotografering var ett led i förberedelserna inför Apollofärderna till månen.


(Bildkälla: NASA)


Plats 27: Rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter gav en helt ny bild av Mars när den flög över polerna och fångade detta isiga Marslandskap. Mars bestod inte enbart av ett sterilt och stenigt landskap utan visade sig ha en massa spännande klippformationer m.m. Rymdsonden är fortfarande i full action och levererar löpande intressanta bilder från Mars.


(Bildkälla: NASA)


Plats 26: Rymdsonden Messenger blir den första sond som skickas i omloppsbana runt planeten Merkurius. Tidigare hade sonden Mariner 10 passerat Merkurius, men nu fick vi för första gången tillfälle att studera planeten under en mycket längre period och dessutom betydligt mer detaljerat. Messenger kretsar fortfarande kring denna solsystemets innersta planet. Många fina bilder har det blivit på planetens kraterfyllda yta, bl a den här som visar en av solsystemets största kratrar, Calorisbassängen.


Den stora Calorisbassängen på Merkurius (Bildkälla: NASA)


Plats 25: Den ryska rymdsonden Venera 9 sänder en av de första bilderna från en annan planet när den lyckas landa på Venus i oktober 1975. Under 53 minuter överlever sonden planetens tuffa miljö och skickar några suddiga bilder.


(Bildkälla: NSSDC Photo Gallery


Plats 24: De två Voyagersonderna passerar Jupiter och sänder detaljerade bilder från denna jätteplanet till oss på jorden. Kunskapen om Jupiter, dess atmosfär, dess magnetosfär och dess månar ökar dramatiskt i och med Voyagersondernas utforskning. Voyager 1 tog den här bilden som visar de märkliga molnformationerna kring Jupiters stora röda fläck.


(Bildkälla: NASA)


Plats 23: Rymdsonden Cassini upptäcker att Saturnusmånen Enceladus sprutar ut stora mängder vatten och is från geysrar vid planetens sydpol. Det antyder att det kan finnas en stor underjordisk ocean under ytan på denna måne.


(Bildkälla: NASA)


Plats 22: Rymdsonden Voyager (igen) med dess guldskiva med ljudinformation om jorden till en eventuell avlägsen civilisation.


Montering av guldskivan på Voyager 1 (Bildkälla: NASA)


Plats 21: Mariner 4 blir i juli 1965 först med att passera planeten Mars. Databehandling var synnerligen primitiv och långsam. Bilden visar hur tekniker "översätter" digital information till en bild.


(Bildkälla: NASA)

Ja, vad ska man säga om den här listan? Väldigt NASA-dominerat, vilket jag påpekat tidigare. De två "ögonblicken" i rymdhistorien med placeringarna 21 och 22 kan väl diskuteras om de hör hemma på 50-bästalistan. Åtminstone inte så högt på listan.

Fortsätter följer inom kort med NASA:s rankinglista, platserna 11-20.

Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 2



Jag skrev en artikel här i bloggen den 18 augusti med titeln "Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 1", som handlade om de 50 största ögonblicken i rymdsondshistorien. "Del 1" innebar en beskrivning av plats 41-50 enligt den ranking som NASA gjort. Jag utlovade en fortsättning i början av september med plats 31-40, men glömde bort detta! Så här kommer listan en månad i efterskott. Inom kort kommer också del 3. Kolla HÄR för mer detaljer om topplistan.

Plats 40: Rymdsonden New Horizons, som är på väg mot Pluto. När sonden sköts upp i januari 2006 var fortfarande Pluto en planet. Några månader senare hade den degraderats till en dvärgplanet. Likväl är det ett intressant mål för en rymdsondsexpedition. När New Horizon når fram i juli 2015 blir det första gången som Pluto får så fint besök.


Uppskjutningen av New Horizons 2006 (Bildkälla: NASA)

Plats 39: Rymdsonden Voyager 2:s förbiflygning av planeten Uranus den 24 januari 1986. Det är enda gången en rymdsond varit i närheten av denna planet. Voyager 2 upptäckte 10 nya månar, 2 nya ringar och ett märkligt magnetfält kring Uranus. Voyagersonderna är flitigt förekommande i denna topp-50-lista!


Uranus (Bildkälla: NASA)

Plats 38: Jorden och månen i samma bild fångades för första gången av rymdsonden Voyager 1:s kamera den 18:e september 1977. Bilden togs redan 13 dagar efter sondens uppskjutning, då den hunnit tillryggalägga hela 11,7 miljoner kilometer.


(Bildkälla: NASA)

Plats 37: Marsfordonet Opportunity gör en astronomisk hole-in-one när den lyckas landa mitt i en krater som bara är 22 meter i diameter. Landningen skedde den 25 januari 2004. Att landa så mitt i prick efter en resa på 491 miljoner kilometer är ju skickligt (eller var det kanske bara tur?).


(Bildkälla: NASA)

Plats 36: Rymdsonden Pioneer 11 blir den första rymdsonden att besöka Saturnus. Den flyger förbi planeten 1979 och upptäcker bl a F-ringen och en måne. Pioneer-sonden studerade Saturnus atmosfär och gjorde temperaturmätningar m.m. I bilden nedan, som togs i augusti 1979, syns också månen Titan.


(Bildkälla: NASA)

Plats 35: Rymdsonden Mariner 2 blir den första sonden att passera en annan planet då den når Venus i december 1962. Marinersonden kunde rapportera att planeten har en mycket tjock koldioxidatmosfär och att den roterar baklänges. Rymdsonden mätte också solvinden och mängden "rymddamm".


Uppskjutningen av Mariner 2 den 27 augusti 1962 (Bildkälla: NASA)

Plats 34: Rymdsonden Deep Impact som på den amerikanska nationaldagen 2005 skjuter iväg en projektil med en mycket hög hastighet mot kometen Tempel 1 i syfte att studera kometmaterians sammansättning. Samma komet studeras sedan av rymdsonden Stardust 2011.


Fullträff! (Bildkälla: NASA)

Plats 33: Rymdsonden Voyager 1 tar det första "familjefotot" av vårt solsystems planeter från sin position utanför Neptunus omloppsbana runt solen. Denna lite röriga mosaikbild har skapats av totalt 60 bilder (Klicka på länken i början av denna artikel för en lite större bild).


(Bildkälla: NASA)

Plats 32: Marsfordonet Spirit, systerfordon till Opportunity, fotograferar i maj 2006 en solnedgång på Mars. Himlen, som normalt är lite rödaktig, blir blå vid horisonten. Tvärtemot vad vi är vana vid här på jorden. Solskivan är också bara två tredjedelar så stor jämfört med vad vi ser från jorden. Det beror förstås på att avståndet från Mars till solen är större än från jorden till solen. Häftig bild!


(Bildkälla: NASA)

Plats 31: Rymdsonden Luna 9 levererar den första närbilden från månen i februari 1966. Denna landare blev därmed först med att överleva en landning på månen och med att sända foton från månytan. Det blev också den första lyckade landningen överhuvudtaget på en annan himlakropp. Den amerikanska landaren Surveyor 1 upprepade bedriften fyra månader senare.




Man kan notera, vilket inte förvånar, att det är en mycket stark NASA-dominans i listan. Vi får väl se hur fortsättningen ser ut. NASA:s rankinglista med placeringarna 30-21 kommer inom kort här i bloggen.