Sanddyner som konstverk

Det finns otaliga astronomibilder som är som små konstverk. Här nedan visas ännu en sådan bild. Det är rymdsonden MRO (Mars Reconnaissance Orbiter) som tagit bilden, som visar ett område med aktiva sanddyner. Genom att systematiskt studera sanddynernas förändring över tid  kan man få kunskap om hur det blåser på Mars. Vindarna varierar lite efter säsong. De sanddyner som visas i bilden finns i ett område som heter Nili Patera. De studeras var sjätte vecka av MRO. 

(Bildkälla: NASA)

Curiosity fortsätter nyfiket att köra omkring på Mars

Curiosity har sedan den landsattes på Mars i augusti 2012 avverkat lite drygt 6 kilometer av bitvis ganska besvärlig Marsterräng. Många steniga partier har behövs forceras för att komma till ett område som sedan länge funnits med i Curiositys planerade rutt. Området, som NASA kallar för Kimberley, består av ett flertal olika bergtyper som Curiosity nu ska studera i detalj. Uppgiften är att försöka utröna om det kan ha funnits förutsättningar för uppkomsten av liv i området.  Tanken är att fordonets hela arsenal av instrument ska komma till användning. Vi kommer med andra ord att få se prov på skjutning med laserkanon och analys av Marsgrus. Det senare genom att fordonets lilla grävskopa häller ner grus för analys i fordonets minilaboratorium.

Curiosity vid Kimberley (Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) följer emellanåt Curiositys färd från ovan. Bilden nedan är tagen den 10 februari och visar tydligt spåren efter Curiositys färd. Det är onekligen bra upplösning på de bilder som rymdsondens HiRISE-kamera tar!

(Bildkälla: NASA)

Vackra sanddyner på Mars

NASA:s rymdsond MRO (Mars Reconnaissance Orbiter) har tagit en fin bild på sanddyner på Mars. Naturen kan tydligen skapa vackra formationer även på Mars.

(Bildkälla: NASA)

Färsk Marskrater som det lyser om

Det slår ner en och annan meteor på Mars. Resultatet kan bli ganska spektakulära kratrar. Bilden nedan är tagen av NASA:s rymdsond MRO. Den visar en krater som skapats någon gång mellan juli 2010 och maj 2012. Nu har MRO:s HiRISE-kamera tagit en skarp bild på kratern. Lysande skulle man kunna säga! Kratern är ca 30 meter i diameter. I samband med meteornedslaget har en massa Marsmateria kastats upp. En del så långt som 15 kilometer från nedslagsplatsen!

(Bildkälla: NASA)

Bild av Curiosity från ovan

Rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) har tagit en bild av Marsfordonet Curiosity från ovan. Man ser i bildens vänsterkant en bit ner tydligt både fordonet och de spår den skapat under sin färd på Mars. Det är utan tvekan bra skärpa i MRO:s HiRISE-kamera! Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

Planeten Mars i fokus

På  måndag kväll svensk tid är det dags för nästa rymdsondsuppskjutning mot Mars. Det är NASA:s MAVEN-sond som då ska sändas iväg från Cape Canaveral i Florida. Jag har skrivit en hel del om denna rymdsond och dess uppdrag här i bloggen (läs HÄR). Uttryckt i en mening så ska MAVEN kartlägga Marsatmosfären i syfte att förklara varför planeten blivit en så ogästvänlig plats för levande organismer.

I avvaktan på uppskjutningen av rymdsonden kan vi avnjuta några fina bilder från övriga rymdsonder och fordon som just nu studerar Mars. Den första bilden är tagen av ESA:s rymdsond Mars Express och visar ett område på Mars som formats av stora glaciärer och stora mängder vatten som flödat fram över planetytan. ESA har genom bearbetning av ett antal bilder skapat en perspektivbild som visar höjder och dalsänkor lite tydligare.

(Bildkälla: ESA)

Marsfordonet Opportunity kör just nu upp för en kulle som NASA har döpt till Murray Ridge. Av bilden nedan att döma så ser det ganska slätt och fint ut så det blir väl ingen match för det lilla Marsfordonet? NASA har för övrigt en lustig vana att klura ut välklingande namn på alla de platser som Marsfordonen passerar. Murray Ridge är namngiven efter en amerikansk forskare. Undrar just vad Internationella Astronomiska Unionen tycker om att NASA ger namn åt alla platser?

(Bildkälla: NASA)

Nästa bild från Mars kommer från rymdsonden MRO och är tagen med sondens HiRISE-kamera. Den visar sanddyner i vackra färger. Även denna bild är lite uppiffad.

(Bildkälla: NASA)

Mycket rymdsondsdata blir det

Det är en enorm mängd data som alla dessa rymdsonder lagrar och vidarebefordrar till kontrollstationer på jorden. Den största dataförmedlaren av alla är Marssonden MRO (Mars Reconnaissance Orbiter), som sedan den började kretsa kring Mars 2006 sänt över 200 terabit med data till jorden. Det motsvarar tre månaders HD-video nonstop! Denna enorma datamängd sänds med hjälp av en tre meter bred antenn som får sin strömförsörjning av solpaneler som är på totalt 20 kvadratmeter. Det s.k Deep Space Network, med mottagningsstationer i Kalifornien, Spanien och Australien tar emot data för vidare bearbetning och analys.

Illustration av rymdsonden MRO (Bildkälla: NASA)

Man kan ju undra hur forskarna klarar av att hantera denna datamängd och skapa information och kunskap av det hela. Det sker genom att data delas upp i mindre paket som sänds till olika forskningsteam runt om i världen. Det lär bli mycket arbete ändå för att leta upp guldkornen. Bland alla data finns otaliga bilder från vår grannplanet. Bilden nedan visar sanddyner som formas av vinden och med tiden rör sig sakta över Marsytan. Det ser nästan ut som ett konstverk!

(Bildkälla: NASA)

Första rymdsondsbilderna på kometen ISON

Nu har de första suddiga rymdsondsbilderna på kometen ISON publicerats. Det är rymdsonden MRO:s HiRISE-kamera som stått för fotograferandet. Det bör påpekas att bilderna togs den 29 september, alltså två dagar innan stoppet i NASA:s verksamhet med anledning av den amerikanska budgetkrisen. UniverseToday visar några bilder på sin websida. Bättre bilder kommer väl när de amerikanska politikerna slutar käbbla och NASA och andra statliga myndigheter kan återuppta sin verksamhet. Som tur är har vi en europeisk rymdsond, Mars Express, kring Mars. Förhoppningsvis har den fångat ISON på några bra bilder, som vi kan få ta del av.

(Bildkälla: NASA)

Rymdsonderna observerar kometen ISON

Kometen ISON som är i antågande har av vissa forskare kallats för "århundradets komet". Det kan kometen mycket väl bli, men det finns en del forskare som är tror att kometen bara blir en blek ljusfläck i skyn. Mer om det i slutet av detta inlägg. Först lite om hur rymdsonder och rymdteleskop kommer att ha "ögonen öppna" för att studera denna komet. Daniel Fischer skriver på Planetary Society blog om de förberedelser som pågår inför kometens ankomst.

Just nu befinner sig ISON på andra sidan solen sett från oss. Först om en månad eller så kommer det att bli möjligt att se kometen från jorden. Rymdsonder och rymdteleskop kan däremot redan nu få en god bild av kometen. Här nedan visas några bilder som sonder och teleskop tagit så här långt. Den första är en bild som Spitzerteleskopet tog den 13 juni 2013 med två olika filter.

(Bildkälla: NASA)

En rymdsond som i november kommer att vara perfekt placerad för studera ISON är Messenger. Denna sond som kretsar kring Merkurius är ju den rymdsond som är närmast solen. Dessförinnan kommer dock de sonder som är lite längre ut i rymden att kolla in kometen. En av dessa är rymdsonden Deep Impact som ska ha tittat på kometen under veckan som gått. Vi får väl se om det kommer några bra bilder från dessa observationer.

I slutet av september kommer Marssonden MRO att vara i bra läge för kometstudier. ISON passerar bara 11 miljoner kilometer från Mars, vilket förhoppningsvis ger möjligheter till detaljstudier av kometen. Redan i slutet av augusti kommer MRO:s HiRISE-kamera att testas, för att vi sedan i september ska få så bra bilder som möjligt. Ett flertal andra sonder och teleskop kommer att rikta blicken mot ISON. Hubbleteleskopet tog redan den 30 april en fin bild. Kanske kan det bli än mer spektakulära bilder så småningom när ISON kommer lite närmare? Eller är det så att ISON kommer att bli en tummetott?

Hubbles bild av ISON (Bildkälla: NASA)

En del forskare har studerat kometens ljuskurva allteftersom den närmar sig solen och har funnit att den inte tycks utvecklas riktigt så som vi skulle vilja. En av de som studerat ISON är astronomen Ignacio Ferrin från Colombia och han påpekar att ISON inte blivit ljusare sedan januari 2013 (läs mer HÄR). Det ser inte lovande ut menar Ferrin. Den är fortsatt ganska blek och det finns dessutom en stor risk för att kometen kommer för nära solen (som närmast 1,2 miljoner kilometer) och att den därför riskerar att upplösas i en massa mindre delar. Solens värme och gravitationskraft riskerar att smula sönder den 4 kilometer stora kometkärnan. Låt oss hoppas att Ferrin m.fl har fel och att ISON verkligen blir något spektakulärt på stjärnhimlen i slutet av november.

Curiosity har fångat Mars två små månar på bild!

Curiosity har tagit en fin bild på de två Marsmånarna Phobos och Deimos. Båda månarna är mycket små. Phobos är hyfsat rund och ca 20 kilometer i diameter och Deimos lite ojämn till formen och ca 10x15 kilometer i storlek.

(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden MRO tog denna närbild av Phobos i mars 2008....

(Bildkälla: NASA)

...och denna bild på Deimos året efter, i mars 2009. Deimos är en lustigt slät liten stenklump!

(Bildkälla: NASA)

Bild från ovan på Curiosity och dess hjulspår

Rymdsonden MRO har tagit en riktigt skarp bild som visar Marsfordonet Curiositys hjulspår där den farit fram över Marsytan. Man kan t o m se Curiosity som en blänkande liten prick i bilden (lite till höger på bilden). Fascinerande vilken skärpa MRO:s HiRISE-kamera har. Klicka på bilden för att förstora den eller klicka på länken HÄR för en mer högupplöst bild.

(Bildkälla: NASA)

Denna kamera är en rejäl pjäs; den väger hela 65 kilo! Kameran har ett 0,5-meters reflektorteleskop, som gör det möjligt att ta bilder med en upplösning på 0,3 meter per pixel. Även mycket små objekt kan därmed fångas på bild.

Mars kan ha haft en enorm ocean

Forskare vid California Institute of Technology (Caltech) har studerat data från rymdsonden MRO och funnit bevis för att Marsytan täckts av en enorm ocean. Oceanen, på Mars norra halvklot, kan ha täckt uppemot en tredjedel av planetens yta! Man har studerat bilder som MRO tagit och hittat ett stort forntida deltalandskap där vatten flödat ut i oceanen. Astrobiology Magazine rapporterar om forskningsstudien på sin websida. 

Bilden nedan visar en jämförelse av det studerade deltalandskapet på Mars och ett deltalandskap på jorden. Vatten tros ha karvat ut landskapet och skapat ett delta som mynnar ut i en stor ocean.

(Bildkälla: NASA)

Det norra halvklotet på Mars är plattare och det är mer av lågland här än på det södra halvklotet. Landskapet liknar oceanbottnarna på jorden. Gränslandet mellan lågland och högland kan ha varit en forntida kustlinje. Det södra halvklotet skiljer sig genom att var mer kraterfyllt och "ojämnt" än det norra halvklotet.

(Bildkälla: NASA)

Det kommer forskningsrapporter stup i kvarten som pekar på förekomsten av vatten på Mars. Det tycks ha funnits rikligt med vatten på den idag torra röda planeten.

Cool bild på solen och månen!

NASA har publicerat en cool bild som komponerats av två rymdsondsbilder. Bilden på solen har rymdsonden SDO (Solar Dynamics Observatory) tagit och bilden på månen rymdsonden LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter).

(Bildkälla: NASA)

Jordskred och andra ras på Mars

Igår skrev jag om isblock som rasar ner för sanddynerna (läs HÄR) och idag publicerar NASA en bild som visar en rad olika typer av "ras" nerför Marssluttningar. Det är både jordskred, stenar som rullar ner, isblock som glider och annat. En del ras är stora och andra små. Hursomhelst blir det emellanåt ganska vackra spår i terrängen efter dessa ras. Klicka på bilden nedan för att se de olika typerna av ras. Det är tre olika rymdsonder som tagit bilderna; Mars Odyssey, Mars Global Surveyor och Mars Reconnaissance Orbiter.

(Bildkälla: NASA)

Märkliga temperatursvängningar i Mars atmosfär

Forskare som studerat data från rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) har funnit att temperaturen varierar i Mars atmosfär. Två gånger per dygn, mitt på dagen och kring midnatt så är temperaturen som högst. Skillnaden mellan hög och låg temperatur är ca 32 grader Celcius. Forskarna tror att det är förekomsten av vattenismoln i den tunna Marsatmosfären som skapar dessa temperaturskillnader.

(Bildkälla: NASA)

Is glider nerför sanddynerna på Mars

Forskare som studerat bilder tagna av rymdsonden MRO tror att isblock bestående av frusen koldioxid, s.k torris, glider nerför de sanddyner som finns på Mars och skapar långa spår i landskapet. Spåren kan vara uppemot 2 kilometer långa. Bilden nedan (klicka på den för att göra den större), som togs av MRO:s HiRISE-kamera redan 2006, visar dessa parallella skåror nedför en av dessa sluttningar.

(Bildkälla: NASA)

Om man tittar i detalj på bilden ser man att det är ganska rejäla spår som skapats. Det måste varit ganska stora isflak som kanat ner för sluttningen. En av forskarna som studerat det hela skojade om att det kan vara läge att åka snowboard på ett sådant isflak. När får vi se den förste snowboardåkaren på Mars tro?

Riskerar framtida Marsresenärer att få en sten i huvudet?

Forskare som studerat data från NASA:s rymdsond MRO (Mars Reconnaissance Orbiter) uppskattar att Mars bombarderas av mer än 200 små asteroid- och kometbitar varje år! Det är inga pyttesmå stenar heller utan de skapar kratrar på minst 4 meter i diameter. Bilden nedan visar en sådan ny nedslagsplats som rymdsonden observerat. Samma område har fotograferats i augusti 2010 och i maj 2011 och landskapet har som synes förändrats. Mängder med sådana nedslagsområden har identifierats under de år som MRO kretsat kring Mars.

Ska då framtida Marsastronauter oroa sig över att få en sten i huvudet? Nej, risken är nog inte så stor trots allt. Det är en mycket begränsad yta på Mars som träffas av dessa objekt. Det är väl tur det eftersom kosmisk strålning, ett kargt och ödsligt Marslandskap, en extremt långtråkig resa m.m är alldeles tillräckliga bekymmer även för den mest härdade Marsresenär.

(Bildkälla: NASA)

Rolling stones på Mars!

Ursäkta rubrikvitsen, men jag kunde inte låta bli! Det här inlägget handlar inte om rockgruppen utan om rullande stenar på Mars. Rymdsonden MRO har nämligen tagit några foton som visar spåren efter stora stenbumlingar som rullat ner för en slänt på Mars. De rullande stenarna lämnar efter sig spår i form av långa prickiga linjer. Spåren börjar uppe vid kraterkanten och sträcker sig ända ner till botten på kratern. Bilden är tagen i mars 2013 (klicka på bilden för att förstora den).

(Bildkälla: NASA)

Fotokavalkad med bilder från solsystemets olika hörn

Under en vecka samlar NASA:s rymdsonder in en oerhörd mängd data från solsystemets alla hörn. Sonderna tar också en mängd bilder från de planeter, månar m.m som de studerar. Här kommer ett litet urval foton som publicerats under de senaste veckorna. För den som vill fördjupa sig i den enorma bildfloran rekommenderas en titt på  NASA:s fotosida.

Vi inleder denna fotokavalkad med ett par bilder från Merkurius (klicka på bilderna för att förstora dem). Kameran sitter på rymdsonden Messenger.

Krater som är en kilometer djup (Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar Merkurius nordpol. Bilden har skapats av tusentals bilder som Messenger tagit under två års tid.

(Bildkälla: NASA)

Från Mars finns det ännu mycket mer bilder att studera. Planeten gästas ju av betydligt fler "fotografer". Det är dels flera rymdsonder, dels två Marsfordon som löpande levererar finfina bilder. Den första bilden nedan, tagen av rymdsonden MRO, visar vad som kan vara en gammal sovjetisk Marslandare, Mars 3, som landade på Mars i december 1971.

(Bildkälla: NASA)

Curiosity är som bekant i full färd med att borra i Marsberget. Det tycks bli en del borrdamm av bilden att dömma!

(Bildkälla: NASA)

Slutligen en bild som rymdsonden Cassini tagit av Saturnusmånen Prometheus som håller koll på Saturnus F-ring.

(Bildkälla: NASA)

Vi har kommunikationsproblem med Mars!

I april i år får vi lite kommunikationsproblem med de rymdsonder som kretsar kring Mars och de fordon som kör omkring på planeten. Orsaken är att Mars och jorden råkar vara på nästan exakt varsin sida av solen. Solen stör därmed kommunikationen mellan sonderna och jorden. För att inget oförutsett ska inträffa med framförallt fordonen kommer NASA att sända lite extra kommandon till dem. Dessa konjunktioner inträffar var 26:e månad så det är inget särskilt ovanligt som händer. Det blir t.ex för rymdsonden Mars Odyssey den 6:e konjunktionen sedan den nådde Mars 2001.



(Bildkälla: NASA)