Ryssland verkar göra en offensiv satsning på rymden

Medan NASA avvecklar sina rymdfärjor och diskuterar nedskärningar i olika forskningsprogram verkar Ryssland göra en nysatsning på rymden. Den ryska rymdmyndigheten Russian Federal Space Agency, eller Roscosmos som den kallas i dagligt tal, redovisar en omfattande plan på sin websida. Utforskningen av solsystemet och hur det utvecklats är en del i programmet. Syftet är bl a att studera planeter, månar, asteroider och kometer och söka efter förutsättningar för enkla livsformer. Även bemannade rymdfärder till de närmaste av dessa himlakroppar diskuteras. För att möjliggöra sådana färder behövs enligt den ryska rymdmyndigheten detaljerad information om fysiska/kemiska karakteristika för himlakropparna. Följande citat från hemsidan anger en mycket hög ambition minst sagt:

"Moreover, studies of the possibility of artificial changes of physical characteristics first on Mars and then on Venus can be essential for our descendants to inhabit these planets."

De projekt som beskriv på websidan och som handlar om utforskning av solsystemet kan sammanfattas enligt följande:

• Phobos - Grunt:  En sond skickas till Mars-månen Phobos för att hämta upp prover från månytan för vidare analys på jorden. Planeten Mars och dess atmosfär ska också studeras liksom solvindens påverkan på de mindre himlakropparna i solsystemet. Rymdsonden skulle varit uppe för flera år sedan men har i flera omgångar blivit försenad. De senaste uppgifterna är att rymdsonden kommer att sändas upp i november eller december 2011.
• Luna - Glob: Rymdsond som studerar månen och särskilt dess krater Aitken vid månens sydpol. Även detta projekt har blivit uppskjutet några år, men planeras nu bli av senast 2015. Det finns ett flertal olika uppgifter om uppskjutningstidpunkt på olika websidor. Den ryska rymdmyndigheten verkar inte ha en helt uppdaterad websida.
• Venera - D: Rymdsond till Venus med syfte att utforska planetens atmosfär och dess yta. Mer exakta mätningar ska göras av temperatur, tryck, seismisk aktivitet m.m. Uppskjutningen är planerad till 2016, men även här är tidpunkten mycket osäker.
• Ett flertal rymdsonder för utforskning av solen planeras. Bland annat ska solens påverkan på jorden ur olika aspekter studeras. Den första sonden, Resonans, planeras skjutas upp 2012. Rymdsonden Interheliozond planeras skjutas upp 2014 och TERION - F2 år 2018. Osäkerhet om tidpunkterna även här.

Även om datumen för uppskjutningarna är osäkra visar det hela på att ryssarna återigen vill konkurrera med USA och NASA. Samtidigt finns ambitioner att utveckla samarbetet med NASA, ESA, JAXA (den japanska rymdmyndigheten) och även med den kinesiska rymdmyndigheten.

Läs mer på: http://www.federalspace.ru/main.php?id=25

Läs också: http://www.popast.nu/2011/07/gastinlagg-radioteleskop-i-rymden-ger-skjuts-at-rysk-rymdforskning.html

För den detaljintresserade, se: http://www.russianspaceweb.com/index.html

Flera nya rymdsonder sänds upp i höst

Trots avvecklingen av rymdfärjorna ser det ut att bli en mycket aktiv höst för NASA. Flera rymdsonder sänds upp för att utforska olika delar av solsystemet. Det senaste beskedet från NASA är att rymdsonden JUNO ska sändas upp redan om två veckor, den 5 augusti. Juno ska utforska Jupiter på närmare håll än vad rymdsonden Galileo gjorde för 10-15 år sedan och bl a studera Jupiters polarområden.

En månad efter Juno kan det vara dags för nästa rymdsondsprojekt. Det handlar om GRAIL-projektet, som består av två rymdsonder som ska utforska månen. GRAIL står för Gravity Recovery And Interior Laboratory. De två sonderna ska utforska månyta, dess struktur och geologiska utveckling. Tanken är också att utforskningen av månen ska ge ökad kunskap om jordens och de jordlika planeternas utveckling. Uppskjutningen av GRAIL kan ske tidigast 8 september.

I slutet av november är det dags för ytterligare en rymdsond. Det handlar om ett Mars Science Laboratory, inklusive Mars-fordonet Curiosity.

Om man vill kan man twittra med NASA i anslutning till uppskjutningen av GRAIL. Jag har vid några tillfällen deltagit i chattar med representanter från NASA:s olika projekt. Det är kul!

Läs mer på: http://www.nasa.gov/home/hqnews/2011/jul/HQ_11-244_GRAIL_Tweetup.html

Leta upp Vesta på stjärnhimlen

Tidskriften Sky&Telescope skriver på nätet om asteroiden Vesta och dvärgplaneten Ceres. Det är ju dessa två himlakroppar som rymdsonden DAWN ska besöka. De är just nu nära varandra på stjärnhimlen. Vesta syns i stjärnbilden Stenbocken (Capricornus) och är som allra ljusstarkast i början av augusti månad då den har en magnitud på under 6. Ceres finns ett par stjärnbilder bort från Vesta. Den syns mellan stjärnbilderna Vattumannen (Aquarius) och Valfisken (Cetus). Ceres har en magnitud mellan 8 och 9. Så med en liten stjärnkikare kan man nu leta upp dessa två objekt. Det enda som saknas, åtminstone där jag befinner mig just nu på västkusten, är klart väder.

Tidskriften har ett par detaljerade illustrationer som mer exakt visar de två himlakropparnas omloppsbanor.

Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/observing/home/122249184.html

Närbild av Vesta

Rymdsonden DAWN har tagit några närbilder av Vesta. Det månlika landskapet är täckt av mängder med kratrar och berg. Bilden är tagen på 10.500 kilometers avstånd från asteroiden. Fin bild! De nya rymdsonderna har avancerad kamerautrustning som verkligen ger möjligheter till detaljerade och skarpa bilder.



(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.jpl.nasa.gov/news/news.cfm?release=2011-221&rn=news.xml&rst=3074

Sista rymdfärjan har landat - vad händer nu?

Så har då rymdfärjan Atlantis landat och den sista (?) resan med rymdfärjor avklarats. Under de trettio år som rymdfärjorna opererat har en hel del intressanta uppdrag genomförts. De, som jag ser det, viktigaste uppdragen har jag beskrivit i min förra artikel om Atlantis. Den fråga man ställer sig nu är vad som händer med NASA:s bemannade rymdfärder framöver. Temporärt tar ryssarna över och sköter transporterna till och från den internationella rymdstationen. Med tanke på bekymren med den amerikanska statsbudgeten får man nog räkna med åtminstone en kortare svacka i den amerikanska rymdsatsningen. Dels avvecklas rymdfärjorna, dels finns förslag på nedläggning av projektet som avser att få upp det stora James Webb-teleskopet i rymden. Även andra planerade rymdprojekt kan komma att drabbas.

Ryssarna däremot verkar utöka sina satningar på utforskningen av rymden. Dels sände man häromdagen upp det stora radioteleskopet Spektr-R, dels finns planer på en rymdsond till Mars. Även det kinesiska rymdprogrammet är under snabb utveckling. Sedan finns ju förstås den europeiska rymdsatsningen via den Europeiska rymdstyrelsen, ESA. Jag ska i kommande artiklar försöka beskriva de ryska och kinesiska planerna lite närmare.

Ett annat alternativ är olika privata initiativ, främst amerikanska, för att ta fram enklare och billigare rymdfärjor. Företagen kan finansiera verksamheten genom att sälja tjänster till NASA. Företaget SpaceX har planer på att ta fram just ett sådant alternativ för NASA och har t o m gjort lyckade uppskjutningar av raketer. Tidskriften Populär Astronomi har skrivit om detta "uppstickar-företag" i några artiklar, se http://www.popast.nu/tag/spacex

Personligen har jag, trots spänningen kring de bemannade rymdfärderna och att de faktiskt åstadkommer en hel del viktigt, svårt att riktigt känna den där entusiasmen för rymdfärjorna. Jag tycker att det ur en rent vetenskaplig synvinkel är mer intressant med rymdteleskopen och rymdsonderna. Flera lite enklare rymdsonder som kan studera olika himlakroppar ur olika aspekter kan väsentligt öka vår kunskap om vår del av universum. Dessutom slutar man ju aldrig att fascineras av alla de bilder som rymdteleskopet Hubble har försett oss med år efter år. Sedan är det ju oerhört intressant att se alla de avlägsna galaxer som vittnar om universums barndom. Vad hände egentligen vid Big Bang och de närmaste årmiljonerna efter "smällen"?

Så NASA, ge oss fler rymdsonder och se till att få upp James Webb-teleskopet. Då är i alla fall den här bloggaren nöjd.

HUBBLE-teleskopet har upptäckt ny Pluto-måne

Rymdteleskopet HUBBLE har upptäckt att Pluto har en fjärde måne. Än så länge kallas den för P4, men lär väl så småningom få ett vackrare namn. Den är endast några tiotal kilometer i diameter och kretsar kring Pluto ca en gång per månad. Pluto och dess stora måne Charon kommer att besökas av rymdsonden New Horizons i juli 2015.

Hubbles ständigt nya upptäckter gör det ännu mer angeläget att få upp James Webb-teleskopet. Vilka upptäckter skulle inte den kunna göra?! Hubble har alltså lyckats lokalisera denna lilla måne på 5 miljarder kilometers avstånd! Visst är det nya spännande upptäckter nästan varje dag i vårt solsystem!


Bilden visar de fyra månarnas omloppsbanor runt Pluto (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/hubble/science/pluto-moon.html

Läs också: http://www.popast.nu/2011/07/hubble-upptacker-plutos-fjarde-mane.html

Rymdsonden DAWN och asteroidforskningen

Rymdsonden DAWN har nu varit i omloppsbana runt asteroiden Vesta i några dagar. Vesta, som är den näst största asteroiden i det s.k asteroidbältet mellan planeterna Mars och Jupiter, studeras nu ingående under det närmaste året. Asteroidbältet är ett relativt outforskat område av solsystemet. Några rymdsonder har tidigare utforskat asteroider när de passerat förbi.

• Galileo passerade förbi asteroiden 951 Gaspra år 1991
• Galileo passerade förbi asteroiden 243 Ida år 1993
• NEAR Shoemaker passerade förbi asteroiden 253 Mathilde 1997
• NEAR Shoemaker landade på asteroiden 433 Eros år 2001
• Stardust NExT passerade förbi asteroiden 5535 Annefrank år 2002
• Den japanska rymdsonden Hayabusa landade på asteroiden 25143 Itokawa år 2005
• Rosetta passerade förbi asteroiden 2867 Steins år 2008
• Rosetta passerade förbi asteroiden 21 Lutetia år 2010

(Bildkälla: NASA/JPL-Caltech/JAXA,/ESA)

Fram till nu så är Lutetia den största asteroiden som besökts av en rymdsond. Som synes på bilden ovan är Vesta avsevärt mycket större. Av de tidigare asteroidexpeditionerna får väl NEAR Shoemaker anses vara den mest lyckade. Den rymdsonden var den första i NASA:s Discovery-program (som ju också Dawn tillhör). Sedan är ju förstås rymdsonden Galileo lite speciell i och med att den var först att närstudera en asteroid. Den var också först att hitta en asteroidmåne, månen Dactyl som kretsar kring asteroiden 243 Ida.

Rymdsonden Dawn kommer mycket mer ingående än tidigare rymdsonder att studera en asteroid. Det är också av större intresse att det handlar om en såpass stor himlakropp som Vesta. Asteroiden har blivit utsatt för massiva kosmiska kollissioner och gett ifrån sig stora mängder av meteoriter. Man tror att Vesta svarar för ca 5% av alla kända meteoriter. Rymdsonden kommer så sakteliga allt närmare Vestas yta och ska slutligen gå in i omloppsbana knappt 3.000 kilometer från asteroidytan. Det ger förutsättningar för än mer detaljerade bilder av Vestas ytskikt.


Senaste bilden av Vesta, 17 juli 2011 (Bildkälla: NASA)

Läs också mer på: http://www.universetoday.com/87576/first-ever-vesta-vistas-from-orbit-in-2d-and-3d/