Den här bloggen handlar ju om rymdsonder och deras utforskning av solsystemet, men jag kan ju ändå inte låta bli att skriva om en helt annan sak: En väldigt liten nyhet kan man säga. Fermilab och deras partikelaccelerator i Illinois i USA, har hittat en ny partikel: En tyngre släkting till neutronen med en lite annorlunda uppsättning kvarkar. Fermilab är, tillsammans med CERN utanför Geneve i Schweiz, ledande vad gäller jakten på naturens minsta beståndsdelar. Denna partikel, som förutsagts i den s.k standardmodellen inom partikelfysiken, har nu alltså upptäckts. Fler partiklar kommer sannolikt att upptäckas inom den närmaste tiden i de två partikelacceleratorerna i USA resp Schweiz. I och med att vår kunskap ökar om atomernas beståndsdelar så ökar vår kunskap om vad som kan tänkas ha hänt de där bråkdelarna av en sekund efter Big Bang. Vi kan då få en ökad förståelse för Universums utveckling, om hemligheterna med den mörka materian och den mörka energin m.m. Det innebär också ökad kunskap om solsystemets utveckling, om hur protosolen och protoplaneterna blev till det vi ser idag. Och det är där rymdsonderna har en viktig roll! Så det hänger trots allt ihop, om än perifert!
Jag har roat mig under semestern med att försöka förstå lite av partikelfysikens grunder genom att läsa Brian Greenes "The Fabric of The Cosmos". Intressant bok, och även om den är populärvetenskapligt skriven, svår att förstå för en amatörastronom. Den insikt man ändå kommer till är att det är en oerhört kompicerad verklighet vi lever i och att forskningen inom partikelfysiken går hand i hand med astronomins utforskning av olika aspekter i universum. Allt hänger ihop kan man säga.
Läs mer om Fermilabs upptäckt på: http://www.spacedaily.com/reports/Fermilab_discovers_new_particle_999.html
söndag 24 juli 2011
Vad gör rymdsonden MESSENGER just nu?
Det är ett tag sedan det kom några mer utförliga rapporter från NASA angående rymdsonden MESSENGER. Ett omfattande analysarbete pågår dock av alla de fotografier som rymdsonden tagit sedan den kom in i omloppsbana runt Merkurius. Det finns många intressanta fotografier på projektets websida (se länk nedan). Även om det tidigare har tagits bilder av Merkurius så är de nya bilderna betydligt skarpare och mer detaljrika. Det man ser är ett kraterfyllt landskap med väldigt många små kratrar. Planetens vulkaniska ursprung kan också anas på några av bilderna.

(Bildkälla: NASA/The Johns Hopkins University/Carnegie Institution)
Man har också upptäckt en asymmetri vad gäller magnetfältet vid nordpolen resp sydpolen. Sydpolen är därmed mer utsatt för laddade partiklar.
På Messenger-projektets hemsida finns en mängd intressanta bilder att studera, se: http://messenger.jhuapl.edu/news_room/presscon_multi9.html
(Bildkälla: NASA/The Johns Hopkins University/Carnegie Institution)
Man har också upptäckt en asymmetri vad gäller magnetfältet vid nordpolen resp sydpolen. Sydpolen är därmed mer utsatt för laddade partiklar.
På Messenger-projektets hemsida finns en mängd intressanta bilder att studera, se: http://messenger.jhuapl.edu/news_room/presscon_multi9.html
Utforskningen av Mars
Planeten Mars är nästa stora forskningsområde för rymdsonder. Som jag skrev i min förra artikel planerar Ryssland att sända upp en rymdsond (Phobos - Grunt) redan i november-december till Mars-månen Phobos och utforska både planet och måne i detalj. Europeiska rymdsamarbetet via ESA liksom Japan är också intresserade av Mars (I en kommande artikel ska jag beskriva ESA:s och den japanska rymdmyndigheten JAXA:s nuvarande och planerade projekt). Häromdagen offentliggjorde NASA landningsplatsen för Mars-fordonet Curiosity. Man har valt Gale-kratern som är en krater med ett 5.000 meter högt berg mitt i kratern. Utforskningen av området antyder att det består av ett flertal olika lager av materia. Forntida floder tycks ha grävt ut kanaler i kratern.

Bild av Gale-kratern (Bildkälla: NASA)
Curiosity är ett avancerat fordon som ska utforska och analysera materia på planetytan. Analyserna ska ge ökade kunskaper om planetens geologiska historia och om klimatet på planeten. Marsfordonet sänks ner mot Marsytan med en stor fallskärm. Den ska kunna ta sig över hinder som är upp till 75 centimeter höga och kunna färdas med en hastighet av 90 meter per timme. NASA räknar dock med att den genomsnittliga hastigheten begränsas till ca 30 meter per timme, beroende på terrängförhållandena. Tanken är att fordonet så sakteliga ska klättra en bit upp för bergskanten i kratern! Livslängden för fordonet beräknas vara minst ett marsår (687 dagar).

Mars-fordonet Curiosity (Bildkälla: NASA)
Planen är att Mars Science Laboratory (MSL) med Marsfordonet Curiosity, ska sändas mot Mars i det tidsfönster som är mellan 25 november och 18 december 2011. Ryssland har samma tidplan för rymdsonden Phobos - Grunt. MSL anländer dit i mars 2012. Målet med uppdraget är att utforska om det har funnits eller finns förutsättningar för någon form av liv på Mars. Ett mer långsiktigt mål är att så småningom genomföra bemannade rymdfärder till Mars. Sådana färder beräknas dock inte ske förrän kanske år 2030.
Planeten Mars har ju alltid fascinerat oss människor. Det ska bli spännande att följa dessa projekt.
Läs mer på: http://mars.jpl.nasa.gov/msl/mission/overview/
Läs också: http://www.marsdaily.com/reports/NASA_says_Mars_mountain_will_read_like_a_great_novel_999.html
Bild av Gale-kratern (Bildkälla: NASA)
Curiosity är ett avancerat fordon som ska utforska och analysera materia på planetytan. Analyserna ska ge ökade kunskaper om planetens geologiska historia och om klimatet på planeten. Marsfordonet sänks ner mot Marsytan med en stor fallskärm. Den ska kunna ta sig över hinder som är upp till 75 centimeter höga och kunna färdas med en hastighet av 90 meter per timme. NASA räknar dock med att den genomsnittliga hastigheten begränsas till ca 30 meter per timme, beroende på terrängförhållandena. Tanken är att fordonet så sakteliga ska klättra en bit upp för bergskanten i kratern! Livslängden för fordonet beräknas vara minst ett marsår (687 dagar).
Mars-fordonet Curiosity (Bildkälla: NASA)
Planen är att Mars Science Laboratory (MSL) med Marsfordonet Curiosity, ska sändas mot Mars i det tidsfönster som är mellan 25 november och 18 december 2011. Ryssland har samma tidplan för rymdsonden Phobos - Grunt. MSL anländer dit i mars 2012. Målet med uppdraget är att utforska om det har funnits eller finns förutsättningar för någon form av liv på Mars. Ett mer långsiktigt mål är att så småningom genomföra bemannade rymdfärder till Mars. Sådana färder beräknas dock inte ske förrän kanske år 2030.
Planeten Mars har ju alltid fascinerat oss människor. Det ska bli spännande att följa dessa projekt.
Läs mer på: http://mars.jpl.nasa.gov/msl/mission/overview/
Läs också: http://www.marsdaily.com/reports/NASA_says_Mars_mountain_will_read_like_a_great_novel_999.html
lördag 23 juli 2011
Ryssland verkar göra en offensiv satsning på rymden
Medan NASA avvecklar sina rymdfärjor och diskuterar nedskärningar i olika forskningsprogram verkar Ryssland göra en nysatsning på rymden. Den ryska rymdmyndigheten Russian Federal Space Agency, eller Roscosmos som den kallas i dagligt tal, redovisar en omfattande plan på sin websida. Utforskningen av solsystemet och hur det utvecklats är en del i programmet. Syftet är bl a att studera planeter, månar, asteroider och kometer och söka efter förutsättningar för enkla livsformer. Även bemannade rymdfärder till de närmaste av dessa himlakroppar diskuteras. För att möjliggöra sådana färder behövs enligt den ryska rymdmyndigheten detaljerad information om fysiska/kemiska karakteristika för himlakropparna. Följande citat från hemsidan anger en mycket hög ambition minst sagt:
"Moreover, studies of the possibility of artificial changes of physical characteristics first on Mars and then on Venus can be essential for our descendants to inhabit these planets."
De projekt som beskriv på websidan och som handlar om utforskning av solsystemet kan sammanfattas enligt följande:
Läs mer på: http://www.federalspace.ru/main.php?id=25
Läs också: http://www.popast.nu/2011/07/gastinlagg-radioteleskop-i-rymden-ger-skjuts-at-rysk-rymdforskning.html
För den detaljintresserade, se: http://www.russianspaceweb.com/index.html
"Moreover, studies of the possibility of artificial changes of physical characteristics first on Mars and then on Venus can be essential for our descendants to inhabit these planets."
De projekt som beskriv på websidan och som handlar om utforskning av solsystemet kan sammanfattas enligt följande:
- Phobos - Grunt: En sond skickas till Mars-månen Phobos för att hämta upp prover från månytan för vidare analys på jorden. Planeten Mars och dess atmosfär ska också studeras liksom solvindens påverkan på de mindre himlakropparna i solsystemet. Rymdsonden skulle varit uppe för flera år sedan men har i flera omgångar blivit försenad. De senaste uppgifterna är att rymdsonden kommer att sändas upp i november eller december 2011.
- Luna - Glob: Rymdsond som studerar månen och särskilt dess krater Aitken vid månens sydpol. Även detta projekt har blivit uppskjutet några år, men planeras nu bli av senast 2015. Det finns ett flertal olika uppgifter om uppskjutningstidpunkt på olika websidor. Den ryska rymdmyndigheten verkar inte ha en helt uppdaterad websida.
- Venera - D: Rymdsond till Venus med syfte att utforska planetens atmosfär och dess yta. Mer exakta mätningar ska göras av temperatur, tryck, seismisk aktivitet m.m. Uppskjutningen är planerad till 2016, men även här är tidpunkten mycket osäker.
- Ett flertal rymdsonder för utforskning av solen planeras. Bland annat ska solens påverkan på jorden ur olika aspekter studeras. Den första sonden, Resonans, planeras skjutas upp 2012. Rymdsonden Interheliozond planeras skjutas upp 2014 och TERION - F2 år 2018. Osäkerhet om tidpunkterna även här.
Läs mer på: http://www.federalspace.ru/main.php?id=25
Läs också: http://www.popast.nu/2011/07/gastinlagg-radioteleskop-i-rymden-ger-skjuts-at-rysk-rymdforskning.html
För den detaljintresserade, se: http://www.russianspaceweb.com/index.html
Flera nya rymdsonder sänds upp i höst
Trots avvecklingen av rymdfärjorna ser det ut att bli en mycket aktiv höst för NASA. Flera rymdsonder sänds upp för att utforska olika delar av solsystemet. Det senaste beskedet från NASA är att rymdsonden JUNO ska sändas upp redan om två veckor, den 5 augusti. Juno ska utforska Jupiter på närmare håll än vad rymdsonden Galileo gjorde för 10-15 år sedan och bl a studera Jupiters polarområden.
En månad efter Juno kan det vara dags för nästa rymdsondsprojekt. Det handlar om GRAIL-projektet, som består av två rymdsonder som ska utforska månen. GRAIL står för Gravity Recovery And Interior Laboratory. De två sonderna ska utforska månyta, dess struktur och geologiska utveckling. Tanken är också att utforskningen av månen ska ge ökad kunskap om jordens och de jordlika planeternas utveckling. Uppskjutningen av GRAIL kan ske tidigast 8 september.
I slutet av november är det dags för ytterligare en rymdsond. Det handlar om ett Mars Science Laboratory, inklusive Mars-fordonet Curiosity.
Om man vill kan man twittra med NASA i anslutning till uppskjutningen av GRAIL. Jag har vid några tillfällen deltagit i chattar med representanter från NASA:s olika projekt. Det är kul!
Läs mer på: http://www.nasa.gov/home/hqnews/2011/jul/HQ_11-244_GRAIL_Tweetup.html
En månad efter Juno kan det vara dags för nästa rymdsondsprojekt. Det handlar om GRAIL-projektet, som består av två rymdsonder som ska utforska månen. GRAIL står för Gravity Recovery And Interior Laboratory. De två sonderna ska utforska månyta, dess struktur och geologiska utveckling. Tanken är också att utforskningen av månen ska ge ökad kunskap om jordens och de jordlika planeternas utveckling. Uppskjutningen av GRAIL kan ske tidigast 8 september.
I slutet av november är det dags för ytterligare en rymdsond. Det handlar om ett Mars Science Laboratory, inklusive Mars-fordonet Curiosity.
Om man vill kan man twittra med NASA i anslutning till uppskjutningen av GRAIL. Jag har vid några tillfällen deltagit i chattar med representanter från NASA:s olika projekt. Det är kul!
Läs mer på: http://www.nasa.gov/home/hqnews/2011/jul/HQ_11-244_GRAIL_Tweetup.html
fredag 22 juli 2011
Leta upp Vesta på stjärnhimlen
Tidskriften Sky&Telescope skriver på nätet om asteroiden Vesta och dvärgplaneten Ceres. Det är ju dessa två himlakroppar som rymdsonden DAWN ska besöka. De är just nu nära varandra på stjärnhimlen. Vesta syns i stjärnbilden Stenbocken (Capricornus) och är som allra ljusstarkast i början av augusti månad då den har en magnitud på under 6. Ceres finns ett par stjärnbilder bort från Vesta. Den syns mellan stjärnbilderna Vattumannen (Aquarius) och Valfisken (Cetus). Ceres har en magnitud mellan 8 och 9. Så med en liten stjärnkikare kan man nu leta upp dessa två objekt. Det enda som saknas, åtminstone där jag befinner mig just nu på västkusten, är klart väder.
Tidskriften har ett par detaljerade illustrationer som mer exakt visar de två himlakropparnas omloppsbanor.
Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/observing/home/122249184.html
Tidskriften har ett par detaljerade illustrationer som mer exakt visar de två himlakropparnas omloppsbanor.
Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/observing/home/122249184.html
Närbild av Vesta
Rymdsonden DAWN har tagit några närbilder av Vesta. Det månlika landskapet är täckt av mängder med kratrar och berg. Bilden är tagen på 10.500 kilometers avstånd från asteroiden. Fin bild! De nya rymdsonderna har avancerad kamerautrustning som verkligen ger möjligheter till detaljerade och skarpa bilder.

(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.jpl.nasa.gov/news/news.cfm?release=2011-221&rn=news.xml&rst=3074
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.jpl.nasa.gov/news/news.cfm?release=2011-221&rn=news.xml&rst=3074
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)