torsdag 25 augusti 2011

NASA:s videor om vad JAMES WEBB-teleskopet kan se

Forskarvärlden väntar med spänning på hur det ska gå med JAMES WEBB-rymdteleskopet. James Webb Space Telescope (JWST) är den efterlängtade uppföljaren till dagens Hubble.teleskop. JWST-projektet har alltmer kommit att handla om pengar. Mycket pengar. Budgetramar har ständigt överskridits och den senaste ekonomiska kalkylen visar på en totalkostnad på hela 8,7 miljarder dollar. Som bekant är det stor obalans i den amerikanska statsbudgeten och i somras kom signaler från en av kongressens budgetkommittér att projektet borde avbrytas för att spara pengar. Den amerikanska kongressen är fortfarande på semester och återtar inte sitt budgetarbete förrän i början av september. Framtiden för JWST avgörs kanske under september eller oktober månad. Låt oss hoppas att detta viktiga projekt inte läggs ner.

Artist's conception of the James Webb Space Telescope as of September 2009.
En illustration av JWST (Bildkälla: NASA)

NASA har lagt ut lite videor på sin websida som visar vad det här teleskopet skulle kunna åstadkomma. Kolla NASA:s länk: http://www.jwst.nasa.gov/videos_science.html

Tidskriften Populär Astronomi skrev i en webartikel häromdagen om NASA:s förslag på att finansiera JWST genom att omfördela pengar från andra forskningsområden inom NASA:s totala budget. Jag får väl säga att jag är lite pessimistisk kring möjligheterna att få ihop ekonomin kring JWST. Rent logiskt så finns det ganska stora pengar i NASA:s budget för diverse "mindre viktiga" projekt. Dessa borde kunna användas till detta viktiga teleskop. Tyvärr verkar det vara ganska mycket fokus på framtida bemannade rymdfärder istället för på viktig grundforskning som ju JWST skulle bidra till. Teleskopet ger möjlighet att kanske få veta hur de första 100 miljoner åren efter Big Bang kan tänkas ha gestaltat sig. Hur ser de tidiga galaxerna ut och hur skapades dessa galaxer och de första stjärnorna?  Finns det någon intressantare fråga att få svar på inom astronomin?

Läs mer på: http://www.jwst.nasa.gov/videos_science.html

Läs också: http://www.popast.nu/2011/08/nasas-interna-livlina-kan-radda-james-webb-teleskopet.html

Asteroider och dvärgplaneter i nyhetsflödet

Det har varit ganska lungt i nyhetsflödet vad gäller rymdsonder den här veckan. Som bekant kretsar rymdsonden DAWN runt asteroiden Vesta just nu. NASA lägger löpande ut en "image of the day" på websidan om Dawn. Idag är det en fin bild från asteroidens sydpol.

Central mound on the south pole of asteroid Vesta
(Bildkälla: NASA)

Annars har det skrivits en del om asteroider och dvärgplaneter i olika tidskrifter under veckan. En längre artikel i Science Daily skrev häromdagen om dvärgplaneten Snow White. Forskare har upptäckt is eller möjligen metan på denna avlägsna himlakropp, som egentligen heter 2007 OR10. Den klassas som en dvärgplanet och tillhör således en exklusiva skara som i dagsläget består av ca 10 himlakroppar.  Man tror att det som idag är en kall och stenig himlakropp en gång i tiden kan ha varit vulkaniskt aktiv och haft vatten. Namnet Snow White är kanske inte det bästa, eftersom dvärgplaneten är bland det rödaste i hela solsystemet.

Det pågår också en hel del diskussioner om huruvida Pluto verkligen ska klassas som en dvärgplanet. Denna degradering från planet till dvärgplanet skedde så sent som 2006 när man hade upptäckt fler Plutoliknande himlakroppar. Vi får väl se om rymdsonder och jordbundna teleskop kan tänkas finna fler planeter i de yttre delarna av vårt solsystem. Det kan ju faktiskt t o m finnas större himlakroppar där!

NASA planerar också en bemannad rymdfärd till en lämplig asteroid någon gång efter kring år 2025. Om detta diskuteras i en intressant artikel på websidan UniverseToday.  Det har sina svårigheter att landa på en asteroid i och med att gravitationskrafterna är så små. Det är inte heller bara att promenera på asteroidytan! Man diskuterar någon slags harpuner för att koppla rymdfarkosten med asteroiden!

Läs mer på: http://dawn.jpl.nasa.gov/multimedia/dawn_vesta_image_311811321.asp

Läs också: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/08/110822124955.htm

Läs också: http://www.universetoday.com/88384/human-mission-to-an-asteroid-why-should-nasa-go/

tisdag 23 augusti 2011

Är månen verkligen 200 miljoner år yngre? Kan rymdsonden GRAIL ge oss fakta i frågan?

I en artikel i dag på tidskriften Sky&Telescopes websida ifrågasätts "nya forskningsrön" om månens ålder. Man skriver att olika forskare kan studera samma sak och komma fram till olika resultat. Det är ju i och för sig inte ovanligt i forskningssammanhang. Värre är väl kanske att man drar slutsatser lite för fort utifrån det man observerat. Det är sedan lätt gjort att dessa slutsatser sprids via tidskrifter, websidor och särskilt kvällstidningar. Men hur står det egentligen till med åldern på månen?

Bakgrunden är att det för en dryg vecka sedan kom uppgifter från ett forskningsteam, lett av Lars Borg, forskare på Lawrence Livermore National Laboratory, att månen är uppemot 200 miljoner år yngre än vad man tidigare trott. Forskargruppen har än en gång studerat den materia som Apollo 16 tog med sig från månen 1972. Av de ca 95 kilo månsten som manskapet på Apollosonden plockade med sig till jorden har forskarna analyserat ett litet gruskorn på 1,88 gram. Resultatet av analysen visar att materian "endast" är 4,36 miljarder år. Tidigare har månens ålder beräknats vara ända upp till 4,57 miljarder år, vilket motsvarar solsystemets ålder.


Bilden visar alla landsningsplatser från olika månexpeditioner (Bildkälla: NASA)

Flera forskare är tveksamma till dessa nya rön och menar att materian är svårdaterad,  vilket också visar sig genom att olika mätningar ger små variationer vad gäller dateringen. Som bilden ovan visar har ett stort antal månlandningar genomförts och mycket månprover tagits. Det finns forskare som tror att månytan inledningsvis under en längre period bestod av magma som slutgiltigt stelnade först efter kanske 200 miljoner år. Det skulle kunna förklara olikheter i ålder på olika månprover.

I artikeln ställs förhoppningar på att nästa stora månexpedition, rymdsonden GRAIL (Gravity Recovery and Interior Laboratory), som består av två sonder, ska bringa mer klarhet i månens ålder och ursprung. Den rymdsonden är i princip redan på startplattan med planerad uppskjutning den 8 september. Så låt oss hoppas på fakta om både månens ålder och annat spännande.

Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/news/home/128240223.html

Läs också: http://www.space-travel.com/reports/Man_in_the_Moon_Looking_Younger_999.html

Läs om GRAIL på: http://moon.mit.edu/

söndag 21 augusti 2011

Planer finns på en rysk-europeisk bemannad rymdfärd till Mars

Den brittiska tildningen Daily Mail rapporterade i fredags om att det finns planer på en rysk-europeisk bemannad rymdfärd till Mars. ESA:s generaldirektör Jean-Jacques Dordain berättade i en intervju att ESA och ryska rymdmyndigheten Roskosmos för samtal om en sådan gemensam bemannad rymdfärd. Inga besked gavs dock om varken tidpunkt för uppskjutningen eller vem som har huvudansvaret för projektet. Som bekant så har även NASA planer på rymdfärder till Mars. Det kan alltså bli en tävlan om vem som blir först att nå den röda planeten.

Läs mer på: http://www.upi.com/Science_News/2011/08/19/France-Russia-talk-of-Mars-mission/UPI-45971313796245/

lördag 20 augusti 2011

Rymdsonden STEREO har filmat en solstorm som når jorden

Det är mycket nyheter kring utforskningen av solen just nu. Rymdsonden STEREO har filmat hur en solstorm når jorden. På NASA:s websida finns en häftig film som visar det hela. Det är första gången en rymdsond fångar detta på film. De olika rymdsonderna som utforskar solen ger allt bättre möjligheter att förutsäga rymdväder och hur det påverkar oss på jorden.

Stereo, som namnet antyder, består av två olika rymdsonder som kretsar på varsin sida runt solen. Det är Stereo-A som har filmat solstormen.

Illustration of the orbital positions and fields of view of the STEREO spacecraft during the December 2008 CME.
(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/stereo/news/solarstorm-tracking.html

Påverkar senaste veckans tekniska missöden planerade rymdsondsprojekt?

Det har varit en vecka full med rapporter om tekniska problem med diverse rymdfarkoster. Både Ryssland och Kina har råkat ut för rejäla bakslag i veckan som gått.

Ryssland sköt upp en mycket kraftfull kommunikationssatellit i torsdags från Baikonur i Kazakstan, men tappade kontakten med den kort efter uppskjutningen. Försök pågår att återfå kontakten med satelliten.

Kina sände samma dag upp en s.k experimentsatellit, som man förlorade kontakten med. Det kinesiska rymdprogrammet har annars varit ganska lyckat med få missöden. Det här var andra gången sedan 1996 som man förlorar kontakten med en satellit.

Dessa problem kan komma att få konsekvenser för de lite större rymdsondsprojekt som är planerade i närtiden. Redan inom några veckor planeras ju uppskjutning av det kinesiska rymdlaboratoriet Tiangong-1. Frågan är om kineserna avvaktar för att säkerställa att inga nya missöden uppstår. Även ryssarna planerar ju uppskjutningar av rymdsonder inom den närmaste tiden, som eventuellt kan påverkas av det som hände med kommunikationssatelliten.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/

Läs också: http://spaceflightnow.com/news/n1108/19tiangong/

Ny metod att tidigt upptäcka kraftig solaktivitet

Forskare vid Stanford University har med hjälp av rymdsonden SDO:s observationer utvecklat en metod för att tidigt identifiera solaktivitet i solens inre. Det är två instrument på SDO,  Helioseismic Imager och Magnetic Imager, som möjliggör att solfläckar och solflares kan förutsägas innan de syns på solytan. Forskarna kan med hjälp av ljudvågor "se" hur solfläckar bildas i ett tidigt stadium i solens inre. Dessa ljudvågor skapas i konvektionsceller nära solytan och sänds in i solen för att där reflekteras tillbaka. Tidiga stadier av solfläckar kan därmed identifieras så djupt som 65.000 kilometer in i solen.

Genom att kunna förutsäga när solfläckar uppstår blir det möjligt att få förvarning om solaktivitet som kan störa elektronisk utrustning i rymden och på jorden. Målet är att få en förvarning om solaktiviteter 3 dagar i förväg.


Kraftig solaktivitet (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/08/110819141524.htm