Den 600:e planeten, när upptäcks den?

Ja, den bloggrubriken kan kanske kräva sin förklaring. Det handlar förstås inte om planeterna i vårt solsystem utan om s.k exoplaneter. Exoplaneter, eller extrasolar planets, är planeter som kretsar kring andra stjärnor än vår sol. Nu undrar kanske vän av ordning varför jag skriver om exoplaneter i en blogg som rör rymdsondernas utforskning av vårt solsystem?! Det beror inte på att det planeras någon rymdfärd i närtid till någon av dessa exoplaneter. Det är inte heller så att rymdsonderna studerar dessa exoplaneter särskilt mycket (förutom någon enstaka sond). Nä, orsaken är att det finns en del intressanta fynd bland dessa exoplaneter som kan få återverkningar på rymdsondernas utforskning av vårt eget solsystem. Och tvärtom!

Men tillbaka till rubriken. Om jag förstår saken rätt så har man till dags dato funnit 599 planeter som kretsar kring andra stjärnor än vår sol. Det påstår i alla fall en intressant app som jag har på min Ipad (Appen heter just Exoplanet och har en databas med en mängd intressant information om dessa avlägsna planeter). Omfattande arbete med utforskning av närliggande stjärnor pågår för att om möjligt hitta en planet som liknar jorden, eller som åtminstone finns inom den "beboeliga zonen". Rymdteleskopet KEPLER är en av de viktigaste källorna till ny kunskap om dessa planeter.


De flesta upptäckta exoplaneter är relativt stora (bildkälla: NASA)

De senaste veckorna har man funnit synnerligen udda planeter. För lite drygt två veckor sedan publicerades i olika medier nyheten om att man hittat en planet av Jupiter-storlek som bokstavligen är kolsvart. Den reflekterar helt enkelt nästan inget stjärnljus. Häromdagen hittade man en planet som kallats för diamantplaneten. Den tros vara resterna av en vit dvärgstjärnas kolkärna, som i princip sammanpressats som en diamant!

Hur hänger då utforskningen av exoplaneter ihop med utforskningen av vårt solsystem. Inom båda områdena studeras gränserna för vad som krävs för att liv i någon form ska kunna uppstå. Rymdsonderna MRO och MARS EXPRESS har under de senaste veckorna indikerat att det finns spår av vatten på planeten Mars. Även om dessa fynd tycks vara mycket osäkra kan det så småningom ändå komma bevis på förekomst av vatten på den "röda planeten". Kan någon form av liv ha uppstått under någon fas i planetens historia? För ett par år sedan kom också rapporter om liv på Mars som skulle kunna bygga på förekomsten av metan. Redan för ca 15 år sedan upptäckte rymdsonden Galileo tecken på vatten på ett par av Jupiters månar. Kan enklare livsformer ha uppstått där?

Letandet efter exoplaneter inom den beboeliga zonen bygger i dagsläget i huvudsak på att en planet är på ett sådant avstånd från sin stjärna att det kan finnas flytande vatten. Kanske utvidgas den beboeliga zonen, och letandet efter exoplaneter med livsformer, om man ser vidare på möjligheten till liv genom att inte helt basera det på förekomsten av vatten.

Läs mer på: http://kepler.nasa.gov/

Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/news/128070653.html

Läs också: http://www.skyandtelescope.com/news/128402533.html

Japanska rymdsonden HAYABUSA:s prover från asteroid har nu analyserats

Den japanska rymdsonden Hayabusa var en lyckad sond som efter en del problem lyckades landa på asteroiden 25143 Itokawa i november 2005. Den plockade med sig ett litet ytprov från asteroidens yta och återvände till jorden i juni 2010, då den landade i södra Australien. På websidan Physorg refereras till en artikel från  tidskriften Science om resultatet av de analyser som gjorts av dessa ytprover. Det är första gången materia från en asteroid analyseras.


(Bildkälla: JAXA)

Analyserna, som gjorts av japanska och amerikanska forskare, visar på att asteroider av den typ som Itokawa representerar är mycket primitiva himlakroppar. Ytproverna innehåller samma materia som hos meteoriter, s.k chondriter. Det är materia som bildades i samband med att solsystemet skapades. Man tror också att Itakawa har bildats av delar från en mycket större asteroid, eftersom materian tycks ha blivit kraftigt upphettad. I jämförelse med ytprover från månen visar analyserna att asteroiden har blivit mer utsatt för erosion och nedslag från andra objekt. Materia på små asteroiders ytor är relativt kortlivade såtillvida att det lätt bryts loss fragment som blir meteoriter som kanske så småningom träffar jorden. Forskarna tror att analyser av meteoriter i framtiden kanske kan ge svar på från vilken asteroid de härstammar.


Hayabusas bilder av Itokawa (Bildkälla: JAXA)

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-08-earth-bound-asteroids-stony.html

Rymdsonden CASSINI:s bilder av Saturnusmånen Hyperion

Rymdsonden CASSINI har tagit bilder av Saturnus måne Hyperion. Rymdsonden flög på ett avstånd av 25.000 kilometer från den lite udda månen. Månen är inte särskilt stor, endast 270 kilometer i diameter. Månen är oregelbunden till formen och tumlar också runt oregelbundet i sin rotation runt Saturnus. Vid en tidigare passage 2005 flög sonden på endast 500 kilometers avstånd från Hyperion.



(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/news/cassinifeatures/feature20110826/

NASA:s videor om vad JAMES WEBB-teleskopet kan se

Forskarvärlden väntar med spänning på hur det ska gå med JAMES WEBB-rymdteleskopet. James Webb Space Telescope (JWST) är den efterlängtade uppföljaren till dagens Hubble.teleskop. JWST-projektet har alltmer kommit att handla om pengar. Mycket pengar. Budgetramar har ständigt överskridits och den senaste ekonomiska kalkylen visar på en totalkostnad på hela 8,7 miljarder dollar. Som bekant är det stor obalans i den amerikanska statsbudgeten och i somras kom signaler från en av kongressens budgetkommittér att projektet borde avbrytas för att spara pengar. Den amerikanska kongressen är fortfarande på semester och återtar inte sitt budgetarbete förrän i början av september. Framtiden för JWST avgörs kanske under september eller oktober månad. Låt oss hoppas att detta viktiga projekt inte läggs ner.


En illustration av JWST (Bildkälla: NASA)

NASA har lagt ut lite videor på sin websida som visar vad det här teleskopet skulle kunna åstadkomma. Kolla NASA:s länk: http://www.jwst.nasa.gov/videos_science.html

Tidskriften Populär Astronomi skrev i en webartikel häromdagen om NASA:s förslag på att finansiera JWST genom att omfördela pengar från andra forskningsområden inom NASA:s totala budget. Jag får väl säga att jag är lite pessimistisk kring möjligheterna att få ihop ekonomin kring JWST. Rent logiskt så finns det ganska stora pengar i NASA:s budget för diverse "mindre viktiga" projekt. Dessa borde kunna användas till detta viktiga teleskop. Tyvärr verkar det vara ganska mycket fokus på framtida bemannade rymdfärder istället för på viktig grundforskning som ju JWST skulle bidra till. Teleskopet ger möjlighet att kanske få veta hur de första 100 miljoner åren efter Big Bang kan tänkas ha gestaltat sig. Hur ser de tidiga galaxerna ut och hur skapades dessa galaxer och de första stjärnorna?  Finns det någon intressantare fråga att få svar på inom astronomin?

Läs mer på: http://www.jwst.nasa.gov/videos_science.html

Läs också: http://www.popast.nu/2011/08/nasas-interna-livlina-kan-radda-james-webb-teleskopet.html

Asteroider och dvärgplaneter i nyhetsflödet

Det har varit ganska lungt i nyhetsflödet vad gäller rymdsonder den här veckan. Som bekant kretsar rymdsonden DAWN runt asteroiden Vesta just nu. NASA lägger löpande ut en "image of the day" på websidan om Dawn. Idag är det en fin bild från asteroidens sydpol.


(Bildkälla: NASA)

Annars har det skrivits en del om asteroider och dvärgplaneter i olika tidskrifter under veckan. En längre artikel i Science Daily skrev häromdagen om dvärgplaneten Snow White. Forskare har upptäckt is eller möjligen metan på denna avlägsna himlakropp, som egentligen heter 2007 OR10. Den klassas som en dvärgplanet och tillhör således en exklusiva skara som i dagsläget består av ca 10 himlakroppar.  Man tror att det som idag är en kall och stenig himlakropp en gång i tiden kan ha varit vulkaniskt aktiv och haft vatten. Namnet Snow White är kanske inte det bästa, eftersom dvärgplaneten är bland det rödaste i hela solsystemet.

Det pågår också en hel del diskussioner om huruvida Pluto verkligen ska klassas som en dvärgplanet. Denna degradering från planet till dvärgplanet skedde så sent som 2006 när man hade upptäckt fler Plutoliknande himlakroppar. Vi får väl se om rymdsonder och jordbundna teleskop kan tänkas finna fler planeter i de yttre delarna av vårt solsystem. Det kan ju faktiskt t o m finnas större himlakroppar där!

NASA planerar också en bemannad rymdfärd till en lämplig asteroid någon gång efter kring år 2025. Om detta diskuteras i en intressant artikel på websidan UniverseToday.  Det har sina svårigheter att landa på en asteroid i och med att gravitationskrafterna är så små. Det är inte heller bara att promenera på asteroidytan! Man diskuterar någon slags harpuner för att koppla rymdfarkosten med asteroiden!

Läs mer på: http://dawn.jpl.nasa.gov/multimedia/dawn_vesta_image_311811321.asp

Läs också: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/08/110822124955.htm

Läs också: http://www.universetoday.com/88384/human-mission-to-an-asteroid-why-should-nasa-go/

Är månen verkligen 200 miljoner år yngre? Kan rymdsonden GRAIL ge oss fakta i frågan?

I en artikel i dag på tidskriften Sky&Telescopes websida ifrågasätts "nya forskningsrön" om månens ålder. Man skriver att olika forskare kan studera samma sak och komma fram till olika resultat. Det är ju i och för sig inte ovanligt i forskningssammanhang. Värre är väl kanske att man drar slutsatser lite för fort utifrån det man observerat. Det är sedan lätt gjort att dessa slutsatser sprids via tidskrifter, websidor och särskilt kvällstidningar. Men hur står det egentligen till med åldern på månen?

Bakgrunden är att det för en dryg vecka sedan kom uppgifter från ett forskningsteam, lett av Lars Borg, forskare på Lawrence Livermore National Laboratory, att månen är uppemot 200 miljoner år yngre än vad man tidigare trott. Forskargruppen har än en gång studerat den materia som Apollo 16 tog med sig från månen 1972. Av de ca 95 kilo månsten som manskapet på Apollosonden plockade med sig till jorden har forskarna analyserat ett litet gruskorn på 1,88 gram. Resultatet av analysen visar att materian "endast" är 4,36 miljarder år. Tidigare har månens ålder beräknats vara ända upp till 4,57 miljarder år, vilket motsvarar solsystemets ålder.


Bilden visar alla landsningsplatser från olika månexpeditioner (Bildkälla: NASA)

Flera forskare är tveksamma till dessa nya rön och menar att materian är svårdaterad,  vilket också visar sig genom att olika mätningar ger små variationer vad gäller dateringen. Som bilden ovan visar har ett stort antal månlandningar genomförts och mycket månprover tagits. Det finns forskare som tror att månytan inledningsvis under en längre period bestod av magma som slutgiltigt stelnade först efter kanske 200 miljoner år. Det skulle kunna förklara olikheter i ålder på olika månprover.

I artikeln ställs förhoppningar på att nästa stora månexpedition, rymdsonden GRAIL (Gravity Recovery and Interior Laboratory), som består av två sonder, ska bringa mer klarhet i månens ålder och ursprung. Den rymdsonden är i princip redan på startplattan med planerad uppskjutning den 8 september. Så låt oss hoppas på fakta om både månens ålder och annat spännande.

Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/news/home/128240223.html

Läs också: http://www.space-travel.com/reports/Man_in_the_Moon_Looking_Younger_999.html

Läs om GRAIL på: http://moon.mit.edu/

Planer finns på en rysk-europeisk bemannad rymdfärd till Mars

Den brittiska tildningen Daily Mail rapporterade i fredags om att det finns planer på en rysk-europeisk bemannad rymdfärd till Mars. ESA:s generaldirektör Jean-Jacques Dordain berättade i en intervju att ESA och ryska rymdmyndigheten Roskosmos för samtal om en sådan gemensam bemannad rymdfärd. Inga besked gavs dock om varken tidpunkt för uppskjutningen eller vem som har huvudansvaret för projektet. Som bekant så har även NASA planer på rymdfärder till Mars. Det kan alltså bli en tävlan om vem som blir först att nå den röda planeten.

Läs mer på: http://www.upi.com/Science_News/2011/08/19/France-Russia-talk-of-Mars-mission/UPI-45971313796245/