Var är alla rymdsonder den 1 september 2011?

Jag har uppdaterat "solsystemskartorna" per 1 september 2011 och markerat var alla rymdsonder befinner sig just denna dag. Den första bilden visar den inre delen av solsystemet och den andra bilden den yttre delen. Det bör betonas att det inte är helt exakta markeringar av respektive rymdsonds läge utan en ungefärlig lägesbeskrivning. Jag har fått med lite fler rymdsonder denna gång. I september är det dessutom inplanerat ett par uppskjutningar av rymdsonder så det kanske blir ytterligare några nästa månad.

Så här ser det ut i det inre solsystemet just nu (Klicka på bilden så blir den större):

I de yttre delarna av solsystemet har jag markerat riktning för de rymdsonder som är på väg ut ur vårt solsystem (Klicka på bilden så blir den större):

Det bör betonas att Pioneer- och Voyagersonderna har kommit en bra bit "utanför" solsystemskartan. De har färdats så här långt till dags dato:

Pioneer 10:  104 astronomiska enheter = 15,6 miljarder kilometer

Pioneer 11:  84 astronomiska enheter = 12,6 miljarder kilometer

Voyager 1: 118 astronomiska enheter = 17,7 miljarder kilometer

Voyager 2: 96 astronomiska enheter = 14,4 miljarder kulometer

Kartorna över solsystemets planeter och asteroider bygger på bilder som tagits fram med hjälp av planetarieprogrammet Stellarium samt fakta från websidan Heavens Above.

Den kinesiska rymdsonden Chang'e 2 har nått till Lagrangepunkt

Spacedaily rapporterar att den kinesiska rymdsonden Chang'e 2 förra veckan nådde den s.k Lagrangepunkten 2 (L2). Med Lagrangepunkt menas den punkt där gravitationen mellan två himlakroppar, i detta fallet solen och jorden, tar ut varandra vad gäller påverkan på rymdsonden. Totalt finns fem sådana punkter, alla på ett avstånd av 1,5 miljoner kilometer från jorden Genom att placera en rymdsond vid en sådan punkt krävs mycket lite energi för att hålla kvar den där. L1-punkten ligger innanför jordens omloppsbana runt solen medan L2-punkten ligger utanför jordens omloppsbana runt solen.  ESA har en bra websida som i detalj förklarar dessa Lagrangepunkter.

Rymdsonden Chang'e 2 har tidigare varit i omloppsbana runt månen, men lämnade denna i mitten av juni. Enligt uppgift är det bara NASA och ESA som lyckats skicka rymdsonder till L2.


Illustration av rymdsonden (Bildkälla: Wikimedia Commons)

På Astrowebb finns flera artiklar som beskriver rymdsondens färd från uppskjutningen i oktober 2010 till i dag.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Change_2_moon_orbiter_travels_around_L2_in_outer_space_999.html

Läs också: http://www.astrowebb.com/

Se ESA:s sida om Lagrangepunkter: http://www.esa.int/esaSC/SEMM17XJD1E_index_0.html

Internationellt samarbete kring framtida rymdfärder

Representanter från 10 olika rymdmyndigheter möttes igår i Kyoto i Japan för att diskutera en "roadmap" för framtida rymdfärder. Under det gångna året har en arbetsgrupp, International Space Exploration Coordination Group (ISECG), tagit fram en långsiktig strategi för bemannade rymdfärder. Strategin handlar om att utvidga utforskning med bemannade rymdsonder inom vårt solsystem och med ett långsiktigt mål att landa med en bemannad rymdsond på planeten Mars. Två alternativa vägar för att så småningom åstadkomma en sådan rymdfärd diskuteras. Den ena handlar om att färdas till asteroider, den andra om att färdas till vår egen måne. Utifrån de erfarenheterna kan bemannade rymdfärder till Mars eventuellt genomföras. I båda fallen arbetar man med scenarios som inkluderar både obemannade och bemannade rymdfärder under en 25-årsperiod.

De rymdmyndigheter som deltar i mötet representerar USA, Ryssland, Japan, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Italien, Kanada och Sydkorea samt den europeiska rymdmyndigheten. Av mer aktiva rymdländer saknas Kina och Indien.

Det är ju positivt med ett internationellt samarbete och en gemensam strategi istället för rymdkapplöpning. Tänk om man också kunde samarbeta för att få upp James Webb-teleskopet i rymden. Och dessutom inom 5 år! Det hade varit fantastiskt!

Läs mer på: http://www.nasa.gov/home/hqnews/2011/aug/HQ_11-280_Global_Roadmaps.html

Nu ska frågan om liv på Mars avgöras slutgiltigt?!

I en artikel idag i SpaceDaily beskrivs nya avancerade instrument som syftar till att slutgiltigt ta reda på om det finns eller har funnits liv på planeten Mars. Dessa instrument, som i artikeln kallas för life-detection-tools, ska vara upp till 1.000 gånger känsligare än alla tidigare instrument som utforskat saken.

Det framgår inte riktigt i artikeln om instrumenten är såpass färdigutvecklade att de kan följa med rymdsonden MARS SCIENCE LABORATORY (MSL), som planeras sändas upp redan i slutet av november/början av december i år. Frågan är väl om inte instrumenten snarare är med på en framtida rymdsond med planerad uppskjutning 2013. Hur som helst: Om några år vet vi om det finns liv på Mars!


Marsfordonet Curiosity som ingår i MSL (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Epic_search_for_evidence_of_life_on_Mars_heats_up_with_focus_on_high_tech_instruments_999.html

Rymdsonden JUNO har tagit sin första bild

Rymdsonden Juno har nu varit på väg i dryga tre veckor. Idag presenterades den första bilden som tagits med rymdsondens kamera. Det är en bild av jorden och månen, som togs den 26 augusti på ett avstånd av ca 10 miljoner kilometer från jorden. Det är kanske inte den mest spektakulära bilden, men det visar i alla fall att kameran tycks fungera.Sett i detta perspektiv så är jorden en väldigt liten himlakropp i solsystemet och i universum i stort!


Jorden och månen på lite avstånd (Bildkälla: NASA)

10 miljoner kilometer kan ju tyckas vara en bra bit, men bilden nedan ger lite perspektiv på avstånden i solsystemet. Juno har som synes inte kommit så värst långt ännu.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/juno/news/juno20110830.html

Vart tog vattnet på Mars vägen? Forskning pågår

Som jag skrev i mitt förra inlägg har flera olika rymdsonder hittat spår av vatten på Mars. För några miljarder år sedan kan det ha funnits sjöar och floder på Mars. Vad hände med detta vatten? Det verkar som det mesta sugits ut i rymden. En artikel i SpaceDaily idag beskriver den forskning som pågår om det förlorade vattnet. Mer forskning behövs dock. Och mer forskning blir det när rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN) sänds upp i november 2013 för att just utforska Mars atmosfär. Man hoppas att en detaljerad utforskning av Mars atmosfär också kan ge svar på frågor om Mars förflutna. Hur kan det tänkas ha varit på Mars för 4 miljarder år sedan?

Rymdsonden MARS EXPRESS har visserligen genomfört mätningar av Marsatmosfärens sammansättning och förändring över tid, men forskarna hoppas att MAVEN ska kunna göra betydligt mer exakta mätningar. 


Rymdsonden MAVEN (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Out_of_Thin_Martian_Air_999.html

Läs också: http://science.nasa.gov/missions/maven/

Den 600:e planeten, när upptäcks den?

Ja, den bloggrubriken kan kanske kräva sin förklaring. Det handlar förstås inte om planeterna i vårt solsystem utan om s.k exoplaneter. Exoplaneter, eller extrasolar planets, är planeter som kretsar kring andra stjärnor än vår sol. Nu undrar kanske vän av ordning varför jag skriver om exoplaneter i en blogg som rör rymdsondernas utforskning av vårt solsystem?! Det beror inte på att det planeras någon rymdfärd i närtid till någon av dessa exoplaneter. Det är inte heller så att rymdsonderna studerar dessa exoplaneter särskilt mycket (förutom någon enstaka sond). Nä, orsaken är att det finns en del intressanta fynd bland dessa exoplaneter som kan få återverkningar på rymdsondernas utforskning av vårt eget solsystem. Och tvärtom!

Men tillbaka till rubriken. Om jag förstår saken rätt så har man till dags dato funnit 599 planeter som kretsar kring andra stjärnor än vår sol. Det påstår i alla fall en intressant app som jag har på min Ipad (Appen heter just Exoplanet och har en databas med en mängd intressant information om dessa avlägsna planeter). Omfattande arbete med utforskning av närliggande stjärnor pågår för att om möjligt hitta en planet som liknar jorden, eller som åtminstone finns inom den "beboeliga zonen". Rymdteleskopet KEPLER är en av de viktigaste källorna till ny kunskap om dessa planeter.


De flesta upptäckta exoplaneter är relativt stora (bildkälla: NASA)

De senaste veckorna har man funnit synnerligen udda planeter. För lite drygt två veckor sedan publicerades i olika medier nyheten om att man hittat en planet av Jupiter-storlek som bokstavligen är kolsvart. Den reflekterar helt enkelt nästan inget stjärnljus. Häromdagen hittade man en planet som kallats för diamantplaneten. Den tros vara resterna av en vit dvärgstjärnas kolkärna, som i princip sammanpressats som en diamant!

Hur hänger då utforskningen av exoplaneter ihop med utforskningen av vårt solsystem. Inom båda områdena studeras gränserna för vad som krävs för att liv i någon form ska kunna uppstå. Rymdsonderna MRO och MARS EXPRESS har under de senaste veckorna indikerat att det finns spår av vatten på planeten Mars. Även om dessa fynd tycks vara mycket osäkra kan det så småningom ändå komma bevis på förekomst av vatten på den "röda planeten". Kan någon form av liv ha uppstått under någon fas i planetens historia? För ett par år sedan kom också rapporter om liv på Mars som skulle kunna bygga på förekomsten av metan. Redan för ca 15 år sedan upptäckte rymdsonden Galileo tecken på vatten på ett par av Jupiters månar. Kan enklare livsformer ha uppstått där?

Letandet efter exoplaneter inom den beboeliga zonen bygger i dagsläget i huvudsak på att en planet är på ett sådant avstånd från sin stjärna att det kan finnas flytande vatten. Kanske utvidgas den beboeliga zonen, och letandet efter exoplaneter med livsformer, om man ser vidare på möjligheten till liv genom att inte helt basera det på förekomsten av vatten.

Läs mer på: http://kepler.nasa.gov/

Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/news/128070653.html

Läs också: http://www.skyandtelescope.com/news/128402533.html