fredag 16 september 2011

Häftig video från rymdsonden DAWN:s utforskning av asteroiden Vesta

NASA presenterar idag en häftig video som visar asteroiden Vesta (se länk nedan). Det är rymdsonden DAWN som kartlagt denna asteroid med sin kamera och sedan har man satt ihop bilderna till en liten film. Man ser hur ojämn Vestas yta är och hur mycket små och stora kratrar som finns över hela ytan. Man kan också se att delar av Vesta är mörklagt. Asteroiden har säsonger och delar av den är i mörker just nu.

High cliffs at Vesta's south pole
Höga berg vid Vestas sydpol (Bildkälla: NASA)

Se videon på: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/news/dawn20110916.html

Intressant läsning i nya numret av Populär Astronomi

Idag landade ett nytt nummer av tidskriften Populär Astronomi i min brevlåda. En tidskrift som alltid innehåller ett flertal intressanta artiklar. I det senaste numret finns en väldigt bra artikel, av Magnus Thomasson, docent vid Onsala rymdobservatorium och Chalmers, om hur rymdsonderna utnyttjar planeternas gravitationskraft för att komma ut i rymden. Det hela kallas för gravitationella slungor och innebär att rymdsonderna kretsar ett eller flera varv runt olika planeter innan dom slungas ut mot sina respektive mål i solsystemet. Rymdsonderna kan sägas ta lite energi från planeterna på färden ut i rymden. Att färdas raka vägen mot en planet skulle kräva mycket bränsle i en mycket stor och kraftig raket. Detta går inte utan man är tvungen att använda sig av dessa gravitationella slungor. En del slungor är ganska komplicerade. T.ex rymdsonden Galileo använde sig av en s.k VEEGA (Venus Earth Earth Gravity Assist) på sin färd mot Jupiter. I artikeln i Populär Astronomi beskrivs ett flertal av dessa komplicerade rymdsondsbanor.

I tidskriften finns också en artikel om astronomi på distans. Det är Urban Eriksson som beskriver distansundervisningen vid Högskolan Kristianstad. Jag har själv deltagit i två av distanskurserna och kan verkligen rekommendera dessa kurser till alla astronomiintresserade. Mycket bra kurser, en trevlig kursform och en oerhört engagerad kursledare i denne Urban! Hoppas fler upptäcker dessa distanskurser.

torsdag 15 september 2011

Det finns fortsatt hopp för James Webb-teleskopet

I det fortsatta arbetet med att få ihop den amerikanska statsbudgeten för 2012 kom igår kväll ett hoppingivande besked angående JAMES WEBB SPACE TELESCOPE (JWST). Senatskommittén som avser "Commerce, Justice and Science" lägger en motion till senaten om att bevilja pengar till fortsatt finansiering av JWST. Man föreslår t o m ett utökat budgetanslag till detta rymdteleskop, vilket innebär drygt 500 miljoner US dollar år 2012. Med de pengarna antas teleskopet kunna sändas upp i rymden år 2018, som under det senaste året varit det kanske mest optimistiska scenariot.


Illustration av JWST (Bildkälla: NASA)

Det bör dock påpekas att detta bara är första steget i budgetprocessen. I steg 2 ska motionen också gillas av en samlad budgetkommitté som sedan i steg 3 lägger förslag till senaten för omröstning. Den samlade budgetkommitténs beslut kommer sannolikt inom några dagar. Så det är bara att hålla tummarna att det går vägen.

Detta är ett första positivt besked i teleskopfrågan. Under sommaren har det ju annars varit mestadels negativa tongångar från budgetkommittéerna i senaten kring JWST. Det intressanta när man läser pressrealesen angående motionen är att det bland relativt få budgetpunkter särskilt nämns att JWST är finansierat. Inga andra rymdprojekt nämns specifikt i pressrealesen från kommittén.

Sammantaget föreslås i motionen anslag på 52,7 miljarder US dollar till kommitténs ansvarsområde. Förutom anslag till NASA ingår budgetmedel för justitiedepartementets och handelsdepartementets verksamheter inom samma budgetområde. Ca 1/3 av summan, 17,9 miljarder US dollar, föreslås tilldelas NASA. Det innebär en reduktion med lite drygt 500 miljoner dollar jämfört med budgetåret 2011 och en reduktion med 800 miljoner dollar jämfört med president Obamas budgetäskande för 2012.

Det är fortfarande ganska lite kommentarer i media om motionen. SpaceNews skriver en del på sin websida. Även DiscoveryNews, websidan Physorg och en rad bloggar, tvittrare m.fl rapporterar nyheten. Flera av de större astronomitidskrifterna har ännu inte kommenterat det hela. Man avvaktar sannolikt nästa steg i processen.

En kommentar från min sida, som luttrad ekonom, är att det är lovande för den fortsatta budgetprocessen med en så tydlig markering av att JWST ska finansieras inom NASA:s budgetramar. Annars får man väl intrycket av att den amerikanska budgetprocessen tycks vara ganska byråkratisk och dessutom något ologisk (åtminstone utifrån ett svenskt budgettekniskt perspektiv). Den ovan beskrivna motionen innehåller nämligen förslag på budgetmedel till så skilda ting som patentadministration, diverse handelsbefrämjande aktiviteter, brottsbekämpning på lokal nivå, fängelser, drogbekämpning och vissa specifika slag av forskningsaktiviteter. Något udda budgetindelning minst sagt! Låt oss ändå hoppas att motionen emottas positivt och att senaten slutligen godkänner fortsatt utveckling av JWST.

Läs mer på: http://appropriations.senate.gov/news.cfm?method=news.view&id=d396ebde-ec78-470d-b46b-b4d49c8e565e

onsdag 14 september 2011

Hur långt har rymdsonderna färdats?

NASA har en kul websida där man kan få reda på hur långt en rymdsond har färdats sedan de sändes upp i rymden. Så här är läget för några av rymdsonderna (uppgifterna är i miljarder kilometer med en decimal):

  • Dawn                 2,9 
  • Messenger         8,6
  • Rosetta             5,6
  • Juno                  0,1
  • Cassini              5,8
  • New Horizons    3,4
  • Voyager 1        19,5
  • Voyager 2        18,2
  • Pioneer 10       16,4
  • Pioneer 11       16,6
Voyagersonderna leder som synes racet.

Läs mer på: http://space.jpl.nasa.gov/

tisdag 13 september 2011

Visst är det spännande med Exoplaneter!

Populär Astronomi skriver idag på sin websida om de senaste fynden vad gäller s.k exoplaneter, eller planeter som kretsar runt andra stjärnor än vår sol. Häromdagen hittade man hela 50 stycken. Det här med exoplaneter är bland det mest spännande inom den astronomiska forskningen just nu. Ett flertal jordliknande planeter har identifierats med temperaturer som kan tänkas ligga på behagliga 25 grader C. Förutsättningarna för liv torde vara goda under sådana förhållanden. Det finns därför sannolikt liv i olika former på en mängd ställen i universum.

Ökad kunskap om vårt eget solsystem med hjälp av rymdsondernas utforskning kommer att bli till stor nytta för exoplanetforskarna. Vi letar ju faktiskt efter liv på till synes kala och kalla platser i vårt eget solsystem. Här är det inte omöjligt att forskningsområdena så småningom integreras tätare med varandra. Planetforskning som planetforskning helt enkelt!

Läs mer på: http://www.popast.nu/2011/09/hur-manga-nya-jordar-finns-det-planetletare-presenterar-nya-fynd.html

Ännu en fin bild på asteroiden Vesta

Gårdagens "Image of the Day" av Vesta är fin. Den visar ett flertal relativt stora och djupa kratrar på Vesta:s yta. Rymdsonden DAWN sänder mängder med fina bilder från denna knubbiga asteroid.


(Bildkälla: NASA)

Se mer bilder på: http://dawn.jpl.nasa.gov/multimedia/imageoftheday/archives.asp?month=2011-September

Forskarna är oeniga om förekomsten av metangas i Mars atmosfär

SpaceDaily rapporterar idag att det finns skilda åsikter bland forskare om förekomsten av metangas i Mars atmosfär. T o m forskare knutna till NASA:s olika projekt gör olika tolkningar av data från de observationer som gjorts av Marsatmosfären. Redan 2003-2004 gjordes flera upptäckter av metangas på Mars. Det var dels markbaserade observatorier som hittade tecken på metangas, dels ESA:s rymdsond MARS EXPRESS som tyckte sig se svaga tecken på förekomst av denna gas. Nya observationer några år senare visade dock att metangasen tycktes ha försvunnit. Gasens förekomst tycks vara kopplad till sommarsäsongen på Mars.

Det är förknippat med en del mätsvårigheter att identifiera metangasen på Mars. Detta har gjort att det tycks råda stor oenighet bland forskarna om det verkligen är denna gas man hittat. Kanske avgörs saken av rymdsonden MARS SCIENCE LABORATORY (MSL) med Marsfordonet Curiosity, som har instrument för att försöka påvisa eventuell förekomst av denna gas. En ännu mer utförlig undersökning planeras ske när rymdsonden ExoMars skickas upp 2016. Instrumenten på den rymdsonden ger möjligheter till än mer detaljerade analyser av Mars och dess atmosfär.


Illustration av MSL (Bildkälla: NASA)


Illustration av ExoMars (Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Methane_Debate_Splits_Mars_Community_999.html