NASA:s nya superraket

I veckan som gått har NASA rapporterat om sin nya superraket, den s.k "Deep Space Exploration System". Jag har egentligen inte tänkt skriva så mycket om raketer på denna blogg (det gör andra, t.ex websidan Astrowebb, mycket bättre), men ser att tidskriften National Geographics har en riktigt bra beskrivning av den nya raketen (OBS att det finns flera sidor med information och bilder). Det har varit en hel del politisk uppmärksamhet och entusiasm kring den här raketen, som sägs innebära en ny era i utforskningen av rymden. National Geographics jämför raketen med de tidigare rakettyperna och konstaterar att det är en jätteraket som nu konstruerats.


En illustration av den nya raketen (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://news.nationalgeographic.com/news/2011/09/pictures/110915-nasa-new-rocket-sls-deep-space-mission-science-pictures/

Läs också: http://www.nasa.gov/exploration/systems/sls/sls1.html

NASA:s budget 2012 - förslaget från kommittén till senaten i detalj

På websidan SpacePolitics redovisas det budgetförslag som läggs fram till senaten för avgörande senare i höst. Det är kommittén för "Commerce, Justice and Science" som nu redovisar detaljerna från förslaget till budget. Som jag tidigare skrivit här i bloggen innebär förslaget att lite drygt 17,9 miljarder US dollar anslås till NASA:s verksamhet. Det är ca 500 miljoner dollar mindre än i budget 2011. Området "Science" (här ingår programområdena "Earth Science, Planetary Science, Astrophysics, James Webb Space Telescope (JWST) och Heliophysics") ,som innehåller flertalet rymdsondsprojekt, föreslås få totalt 5,1 miljarder dollar, vilket skulle innebära en utökad budgetram jämfört med 2011. De viktigaste punkterna i budgetförslaget inom detta programområde är följande:

• Som tidigare nämnts får JWST full finansiering i detta förslag, med 530 miljoner dollar 2012.
• En annan stor budgetpost rör utforskningen av Mars, inkl Mars Science Laboratory (MSL) och MAVEN, som föreslås få 582 miljoner dollar.
• Även solforskningen föreslås få mycket pengar (622 miljoner dollar) , men här är det fördelat på en mängd olika projekt.
• New Frontiers-programmet, som bl a inkluderar rymdsonden Juno föreslås få 176 miljoner dollar.
• Utforskningen av månen föreslås få 306 miljoner dollar. Här ingår bl a rymdsonden GRAIL.
• Utforskningen av de yttre delarna av solsystemet föreslås få 117 miljoner dollar.

Dessutom finns relativt stora budgetanslag för teknologi, gemensam forskning m.m. Kostnaderna för utveckling av raketer och diverse annan teknologi finns således inte inom de 5,1 miljarderna.

I dokumentet betonas också vikten av att fortsätta samverka med privata företag kring utvecklingen av rymdfarkoster som innebär att USA inte blir beroende av Ryssland eller någon annan nation vad gäller färder till den internationella rymdstationen ISS.

NASA får faktiskt ganska ordentligt med kritik för sin bristande ekonomistyrning. NASA har t.ex under senare tid  i 5 av 16 projekt dels kraftigt överskridit sin budget, dels blivit försenad med mer än 12 månader. Man har hamnat på den s.k "high risk"-listan hos Government Accountability Office. NASA uppmanas att bli bättre i sin projektstyrning. Rapporten innehåller en rad förmaningar om bättring vad gäller styrning och uppföljning i hela NASA:s verksamhet!

Återstår alltså att se hur budgetförslaget tas emot i senaten. Låt oss hoppas att det inte sker några större nedskärningar.

Läs mer på: http://www.spacepolitics.com/

Till kommittérapporten: http://www.gpo.gov/fdsys/pkg/CRPT-112srpt78/pdf/CRPT-112srpt78.pdf

Rymdsonden SOHO fångar ännu en komet som rusar rätt mot solen

Rymdsonden SOHO (Solar Heliospheric Observatory) har på bild fångat ännu en komet som minst sagt gick upp i rök när den kom lite för nära solen. Kometen var troligen en medlem av den s.k Kreutz-familjen av kometer. Detta är ett gäng små kometer som bildades ur en större komet för några hundra år sedan. Det är inte första gången som en komet ur denna familj kommer för nära solen. Tidningen DailyMail rapporterar en liknande händelse från januari 2010 och Websidan Space.com från mars 2010.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://soho.nascom.nasa.gov/pickoftheweek/old/16sep2011/

Läs också: http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-1240591/Comet-eaten-orbits-close-sun.html

Läs också: http://www.space.com/8041-comet-death-plunge-sun.html

Rymdsonden CASSINI:s bilder av Saturnusmånar

Under veckan har rymdsonden CASSINI tagit en rad fina bilder av Saturnusmånar. Häromdagen publicerade NASA en helt fantastisk bild med hela 5 olika månar och idag publicerades en detaljbild av månen Enceladus.

Den första bilden visar, från vänster till högre, månarna Janus (diameter 179 km), Pandora (81 km), Enceladus (504 km), Mimas (396 km) och Rhea (1528 km). OBS att den stora himlakroppen är just Rhea och inte Saturnus, vilket man skulle kunna tro. Saturnus är i själva verket "långt till höger" om bilden. Rhea är den näst största av Saturnus månar. Denna måne, liksom många andra av Saturnus månar, upptäcktes av den italienske vetenskapsmannen Giovanni Cassini redan 1672. Mimas och Enceladus upptäcktes 1789 av William Herschel. Janus upptäcktes först 1966 av Audouin Dollfus och Pandora så sent som 1980 på foton tagna av rymdsonden Voyager 1. Månen syns svagt i en av Saturnus ringar.


(Bildkälla: NASA)

Idag presenterades också några foton av den isiga månen Enceladus. Denna måne ser ut att ha ett riktigt vinterlandskap. I det senaste numret av Populär Astronomi skriver Assi Süer om oceanen under månens isiga yta.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4358

Läs också: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4361

Vilken solsystemsbild!

Den alltid lika intressanta Emily Lakdawalla, min favoritbloggare, har skapat en originell bild av himlakropparna i vårt solsystem. Emily som är huvudförfattare på Planetary Society Blog skriver mängder med intressanta artiklar på bloggen. Jag fick en hel del nya insikter kring planeternas inbördes storlek när jag såg bilden. Klicka på länken nedan för att få en bättre kvalitet på bilden.


Credit: © 2011 Emily Lakdawalla, the Planetary Society. Images from NASA / JPL & JHUAPL missions, processed by Bjorn Jonsson, Mattias Malmer, Ted Stryk, & Gordan Ugarkovic. TNO art by NASA, ESA, and A. Feild (STScI)

Kolla in: http://www.planetary.org/blog/article/00003186/

Häftig video från rymdsonden DAWN:s utforskning av asteroiden Vesta

NASA presenterar idag en häftig video som visar asteroiden Vesta (se länk nedan). Det är rymdsonden DAWN som kartlagt denna asteroid med sin kamera och sedan har man satt ihop bilderna till en liten film. Man ser hur ojämn Vestas yta är och hur mycket små och stora kratrar som finns över hela ytan. Man kan också se att delar av Vesta är mörklagt. Asteroiden har säsonger och delar av den är i mörker just nu.


Höga berg vid Vestas sydpol (Bildkälla: NASA)

Se videon på: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/news/dawn20110916.html

Intressant läsning i nya numret av Populär Astronomi

Idag landade ett nytt nummer av tidskriften Populär Astronomi i min brevlåda. En tidskrift som alltid innehåller ett flertal intressanta artiklar. I det senaste numret finns en väldigt bra artikel, av Magnus Thomasson, docent vid Onsala rymdobservatorium och Chalmers, om hur rymdsonderna utnyttjar planeternas gravitationskraft för att komma ut i rymden. Det hela kallas för gravitationella slungor och innebär att rymdsonderna kretsar ett eller flera varv runt olika planeter innan dom slungas ut mot sina respektive mål i solsystemet. Rymdsonderna kan sägas ta lite energi från planeterna på färden ut i rymden. Att färdas raka vägen mot en planet skulle kräva mycket bränsle i en mycket stor och kraftig raket. Detta går inte utan man är tvungen att använda sig av dessa gravitationella slungor. En del slungor är ganska komplicerade. T.ex rymdsonden Galileo använde sig av en s.k VEEGA (Venus Earth Earth Gravity Assist) på sin färd mot Jupiter. I artikeln i Populär Astronomi beskrivs ett flertal av dessa komplicerade rymdsondsbanor.

I tidskriften finns också en artikel om astronomi på distans. Det är Urban Eriksson som beskriver distansundervisningen vid Högskolan Kristianstad. Jag har själv deltagit i två av distanskurserna och kan verkligen rekommendera dessa kurser till alla astronomiintresserade. Mycket bra kurser, en trevlig kursform och en oerhört engagerad kursledare i denne Urban! Hoppas fler upptäcker dessa distanskurser.