Rymdsondernas alltmer detaljerade foton

Kvaliteten på de bilder som de olika rymdsonderna tar blir allt bättre. Det senaste exemplet på detta är den bild som rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) tog för två veckor sedan och som t o m visar Marsfordonet Opportunity. Den befinner sig på kanten till den stora Endeavour-kratern, i närheten av den lilla Odyssey-kratern ("hålet" i bilden)


Pilen markerar Marsfordonet Opportunity (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003196/

Asteroiden Vestas spektakulära terräng

Rymdsonden DAWN.s färd till asteroiden Vesta får redan nu betraktas som en stor succé. Vilka bilder som sonden tar! Den ena bilden häftigare än den andra. UniverseToday har idag en hel skock med nya fina bilder från denna fascinerande stenbumling.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/88944/dramatic-3-d-imagery-showcases-vestas-pockmarked-mountainous-and-groovy-terrain/

Tänk om neutrinon faktiskt flög fram med överljushastighet

Rapporten häromdagen att forskare vid CERN funnit att neutinos verkar ha en högre hastighet än ljusets har väl inte undgått någon vetenskapsintresserad människa. Som sig bör är vetenskapssamfundet skeptiska till mätresultaten, men det intressanta är att det ju inte är vilken liten universitetsfilial som helst som presenterar resultaten. Det är CERN, världens kanske mest avancerade forskningsanläggning. Jag har verkligen ingen aning om det hela är rätt eller fel utan tänker mer på MÖJLIGHETEN av att det faktiskt är rätt. TÄNK OM det faktiskt är så att man hittat en partikel som kan röra sig snabbare än ljuset! TÄNK OM Einstein, min stora husgud, hade fel! Vilken revolution innebär inte det för i princip hela fysiken och astronomin. Tala om en kosmologisk jordbävning där hela vår vetenskapliga grund skakar!! Det skulle bokstavligen påverka ALLT!

En internationell "roadmap" framtagen för rymdfärder

NASA och elva andra rymdmyndigheter har tagit fram en "roadmap", dvs strategisk plan, för framtida bemannade och obemannade rymdfärder. NASA presenterar nu innehållet i den. Gruppen som arbetat fram planen heter International Space Exploration Coordination Group (ISECG) och planen kallas för Global Exploration Roadmap (GER). Arbetet startade 2006 och redan 2007 lades en första gemensam strategi fram i syfte att utveckla samarbetet och koordinera den fortsatta utforskningen av rymden. Nu kommer alltså en mer detaljerad plan över vad som ska göras. ISECG har följande medlemmar (i alfabetisk ordning): ASI (Italien), CNES (Frankrike), CNSA (Kina), CSA (Canada), CSIRO (Australien), DLR (Tyskland), ESA (Europeiska Rymdmyndigheten), ISRO (Indien), JAXA (Japan), KARI (Sydkorea), NASA (USA), NSAU (Ukraina), Roscosmos (Ryssland), UKSA (Storbritannien). Noterbart är att Kina inte deltagit i arbetet med GER.


Planen innehåller allt från fortsatt drift av den Internationella rymdstationen, ISS, till utforskning av solsystemet och till att skicka bemannade rymdsonder till Mars. GER innehåller också 25-årsplaner rörande obemannad och även bemannad utforskning av asteroider och av månen. Planens långsiktiga mål är att åstadkomma bemannade rymdfärder till Mars.

GER bygger på ett ramverk i tre delar:

1. Ta fram gemensamma mål för utforskningen av vårt solsystem
2. Ta fram långsiktiga strategier för utforskningen av solsystemet
3. Beskriv hur olika rymdmyndigheter kan koordinera sina aktiviteter

De gemensamma mål som beskrivs i GER-dokumentet är:

• Sök efter liv - finns det liv eller har det funnits liv utanför jorden och vad är det som i så fall möjliggjort liv.
• Utforska tänkbara mål för bemannade rymdfärder och utöka mänsklig närvaro i rymden
• Utveckla teknik och kapacitet för utforskningen av rymden, inkl utveckling av den infrastruktur som krävs för att människor ska kunna vistas längre tid i rymden
• Utveckla forskningen av hur människor, rymdsonder och utrustning påverkas av förhållandena i rymden så att risker kan reduceras.
• Stimulera privata initiativ i syfte att öka effektiviteten i utforskningen av rymden så att det kommer till nytta för mänskligheten
• Utveckla forskningen om solsystemet och forskningen från rymdsonder på uppdrag någonstans i solsystemet
• Gör det möjligt för allmänheten att mer interaktivt deltaga i olika rymdprojekt
• Öka säkerheten i rymden och minska riskerna för jorden av nedfallande rymdskrot m.m.

Mer konkret innehåller planen två scenarior för bemannade rymdfärder:

1. Färder till månen
2. Färder till två asteroider i vår närhet, med 4 personer i respektive besättning

Båda syftar till att förbereda för det ultimata målet; bemannade rymdfärder till Mars. Det intressanta när man läser det 44-sidiga dokumentet är att det innehåller en relativt detaljerad arbetsfördelning mellan de olika rymdmyndigheterna i syfte att tillsammans genomföra planen. ISS ses som en viktig utgångspunkt inför vidare bemannad utforskning av solsystemets himlakroppar. Bemannade rymdsonder till någon av jordens/månens Lagrangepunkter är också en viktigt steg på vägen. I planen betonas vikten av obemannade rymdfärder för säkra framtida bemannade rymdfärder. På bilden nedan har det samlade programmet avseende obemannade rymdfärder ritats in.

Planen innehåller detaljerade beskrivningar av hur man stegvis, i ett internationellt samarbete, kan nå längre ut i rymden med bemannade rymdfarkoster. Det handlar om många små steg och en rad tester som så småningom ska göra det möjligt att sända människor till asteroider och till Mars. I plandokumentet finns en rad illustrationer som beskriver hur det hela ska gå till.

Ett utvecklat internationellt samarbete i den fortsatta utforskningen av vårt solsystem är självklart oerhört mycket effektivare än den konkurrens mellan olika länder som präglat de senaste decenniernas rymdpolitik. Istället för att en rad länder siktar på att nå först till en viss himlakropp kan man med koordinerade insatser nå så mycket längre. Kanske har det ändå sina fördelar att den amerikanska kongressen inte ger NASA obegränsade resurser. Eller att inte heller ryssar, kineser och japaner har några jätteresurser att köra sitt eget rymdrace. Det tvingar alla till samarbete, vilket nog till syvende och sist är bäst för alla.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/exploration/about/isecg/

Läs hela dokumentet på: http://www.nasa.gov/pdf/591067main_GER_2011_small_single.pdf

Kina planerar en månlandning 2013

SpaceDaily rapporterar idag att Kina kommer att sända upp en rymdsond, Chang'e-3, till månen 2013 och mjuklanda på månens yta. Månsonden har i uppdrag att göra en rad olika vetenskapliga observationer av månen och dess yta.

Den förra rymdsonden till månen, Chang'e-2, sändes vidare till den s.k Lagrangepunkt 2 (som jag beskrivit i en tidigare artikel), där den bl a studerar högenergipartiklar och solvinden. Enligt kinesiska forskare är det första gången som en månsond under en längre tid observerar solvindens effekter från en Lagrangepunkt.

Rymdsonden Chang'e-1 kartlade månen, vilket gjorde att Kina kunde presentera den första heltäckande kartan över månens yta.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/

Läs också: http://lunarscience.nasa.gov/articles/china-publishes-first-full-map-of-the-moon-surface

Sverige är i rymdforskningens frontlinje (igen)!

Häromdagen rapporterades att Sverige får med två instrument på kinesernas nästa rymdsond till Mars. Idag rapporterar SpaceDaily om utbyggnaden av Sveriges LOFAR-station vid Onsala rymdobservatorium. Det är kul att se att vi i allra högsta grad är med i utforskningen av rymden! Och att det uppmärksammas i internationell media!

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Swedes_makes_world_largest_telescope_bigger_999.html

Asteroiden Vestas sydpol fascinerar forskarna

Rymdsonden DAWN:s foton av asteroiden Vestas sydpol fascinerar forskarna. Vad är det egentligen som har åstadkommit den mycket märkliga kraterliknande formationen vid den södra polen? Är det en stor nedslagskrater, resterna av ett meteoritnedslag, resultat av tektonisk aktivitet eller resultat av någon form av inre processer i asteroiden. Ingen vet i dagsläget utan det krävs djupare studier av fotografierna och analyser av de data som instrumenten på Dawn samlat in för att reda ut hur formationen vid sydpolen bildats. Hur som helst så är det något helt unikt som upptäckts på Vesta.


Vestas märkliga sydpol (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/89093/rhea-silvia-super-mysterious-south-pole-basin-at-vesta-is-named-after-romulus-and-remus-roman-mother/