måndag 26 september 2011

Rymdsonden som far igenom rymden med 1,3 miljoner kilometer per dag

Rymdsonden NEW HORIZONS är en av de snabbaste rymdsonder som någonsin sänts ut i rymden. Den färdas med en hastighet på mer än 1,3 miljoner kilometer per dag. Det innebär att den nästan tar sig två gånger fram och tillbaka till månen på en enda dag. Den höga hastigheten till trots så når den inte sitt slutmål, dvärgplaneten Pluto och dess månar, förrän i juli 2015. Då har den ändå varit på väg sedan den 19 januari 2006. Det säger ju en del om avstånden i solsystemet!

Image of the New Horizons instruments

Instrumenten på New Horizons (Bildkälla: NASA)

Under merparten av färden så är rymdsondens instrument inaktiverade för att spara energi. De instrument som medföljer en rymdsond är noga utvalda och i New Horizons fall handlar det om 7 viktiga instrument för att genomföra de planerade vetenskapliga observationerna.

Läs mer om instrumenten på: http://www.nasa.gov/mission_pages/newhorizons/spacecraft/index.html

söndag 25 september 2011

Snart är det astronomdagar i Göteborg!

På torsdag startar Astronomdagarna som går av stapeln i Göteborg i år. Stora delar av Sveriges astronomelit samlas för att i tre dagar lyssna på och diskutera aktuella astronomifrågor. Dessutom deltar några amatörastronomer, varav denne bloggförfattare är en av de lyckliga. Det ska bli väldigt intressant att vara med och lyssna på alla föredrag och besöka Slottskogsobservatoriet och Onsala Rymdobservatorium. Även om det mesta inte handlar om rymdsonder utan om andra spännande astronomifrågor, så ska jag försöka lämna lite rapporter i bloggen från de olika föreläsningarna.

På programmet finns följande sessioner:
  1. Swedish astronomy
  2. Gamma-ray astronomy
  3. Solar system & exoplanets
  4. Astronomy outreach, novae and supernovae
  5. Stars, pulsars and black holes
  6. European space missions & extragalactic astronomy
  7. Besök på LOFAR, Onsala
  8. LOFAR-related scientific talks & astronomy outreach and education
Visst låter det spännande!

Rymdsonden CASSINI:s Hall of Fame-bilder



Mycket foton i bloggen idag! NASA har lagt upp de bästa bilderna från rymdsonden CASSINI:s sju år runt Saturnus. Det är en del fantastiska bilder av Saturnus och flera av dess månar (se länken)!

Saturn is overexposed in this image taken by NASA's Cassini spacecraft in order to show the dim rings. Pandora (below rings to the left) has been brightened by a factor of 1.3 relative to the planet and the rings to enhance its visibility.
(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/halloffame/

Rymdsondernas alltmer detaljerade foton

Kvaliteten på de bilder som de olika rymdsonderna tar blir allt bättre. Det senaste exemplet på detta är den bild som rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) tog för två veckor sedan och som t o m visar Marsfordonet Opportunity. Den befinner sig på kanten till den stora Endeavour-kratern, i närheten av den lilla Odyssey-kratern ("hålet" i bilden)

Opportunity on Endeavour's rim (detail)
Pilen markerar Marsfordonet Opportunity (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003196/

Asteroiden Vestas spektakulära terräng

Rymdsonden DAWN.s färd till asteroiden Vesta får redan nu betraktas som en stor succé. Vilka bilder som sonden tar! Den ena bilden häftigare än den andra. UniverseToday har idag en hel skock med nya fina bilder från denna fascinerande stenbumling.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/88944/dramatic-3-d-imagery-showcases-vestas-pockmarked-mountainous-and-groovy-terrain/

lördag 24 september 2011

Tänk om neutrinon faktiskt flög fram med överljushastighet

Rapporten häromdagen att forskare vid CERN funnit att neutinos verkar ha en högre hastighet än ljusets har väl inte undgått någon vetenskapsintresserad människa. Som sig bör är vetenskapssamfundet skeptiska till mätresultaten, men det intressanta är att det ju inte är vilken liten universitetsfilial som helst som presenterar resultaten. Det är CERN, världens kanske mest avancerade forskningsanläggning. Jag har verkligen ingen aning om det hela är rätt eller fel utan tänker mer på MÖJLIGHETEN av att det faktiskt är rätt. TÄNK OM det faktiskt är så att man hittat en partikel som kan röra sig snabbare än ljuset! TÄNK OM Einstein, min stora husgud, hade fel! Vilken revolution innebär inte det för i princip hela fysiken och astronomin. Tala om en kosmologisk jordbävning där hela vår vetenskapliga grund skakar!! Det skulle bokstavligen påverka ALLT!

En internationell "roadmap" framtagen för rymdfärder

NASA och elva andra rymdmyndigheter har tagit fram en "roadmap", dvs strategisk plan, för framtida bemannade och obemannade rymdfärder. NASA presenterar nu innehållet i den. Gruppen som arbetat fram planen heter International Space Exploration Coordination Group (ISECG) och planen kallas för Global Exploration Roadmap (GER). Arbetet startade 2006 och redan 2007 lades en första gemensam strategi fram i syfte att utveckla samarbetet och koordinera den fortsatta utforskningen av rymden. Nu kommer alltså en mer detaljerad plan över vad som ska göras. ISECG har följande medlemmar (i alfabetisk ordning): ASI (Italien), CNES (Frankrike), CNSA (Kina), CSA (Canada), CSIRO (Australien), DLR (Tyskland), ESA (Europeiska Rymdmyndigheten), ISRO (Indien), JAXA (Japan), KARI (Sydkorea), NASA (USA), NSAU (Ukraina), Roscosmos (Ryssland), UKSA (Storbritannien). Noterbart är att Kina inte deltagit i arbetet med GER.


Planen innehåller allt från fortsatt drift av den Internationella rymdstationen, ISS, till utforskning av solsystemet och till att skicka bemannade rymdsonder till Mars. GER innehåller också 25-årsplaner rörande obemannad och även bemannad utforskning av asteroider och av månen. Planens långsiktiga mål är att åstadkomma bemannade rymdfärder till Mars.

GER bygger på ett ramverk i tre delar:

  1. Ta fram gemensamma mål för utforskningen av vårt solsystem
  2. Ta fram långsiktiga strategier för utforskningen av solsystemet
  3. Beskriv hur olika rymdmyndigheter kan koordinera sina aktiviteter
De gemensamma mål som beskrivs i GER-dokumentet är:

  • Sök efter liv - finns det liv eller har det funnits liv utanför jorden och vad är det som i så fall möjliggjort liv.
  • Utforska tänkbara mål för bemannade rymdfärder och utöka mänsklig närvaro i rymden
  • Utveckla teknik och kapacitet för utforskningen av rymden, inkl utveckling av den infrastruktur som krävs för att människor ska kunna vistas längre tid i rymden
  • Utveckla forskningen av hur människor, rymdsonder och utrustning påverkas av förhållandena i rymden så att risker kan reduceras.
  • Stimulera privata initiativ i syfte att öka effektiviteten i utforskningen av rymden så att det kommer till nytta för mänskligheten
  • Utveckla forskningen om solsystemet och forskningen från rymdsonder på uppdrag någonstans i solsystemet
  • Gör det möjligt för allmänheten att mer interaktivt deltaga i olika rymdprojekt
  • Öka säkerheten i rymden och minska riskerna för jorden av nedfallande rymdskrot m.m.
Mer konkret innehåller planen två scenarior för bemannade rymdfärder:

  1. Färder till månen
  2. Färder till två asteroider i vår närhet, med 4 personer i respektive besättning
Båda syftar till att förbereda för det ultimata målet; bemannade rymdfärder till Mars. Det intressanta när man läser det 44-sidiga dokumentet är att det innehåller en relativt detaljerad arbetsfördelning mellan de olika rymdmyndigheterna i syfte att tillsammans genomföra planen. ISS ses som en viktig utgångspunkt inför vidare bemannad utforskning av solsystemets himlakroppar. Bemannade rymdsonder till någon av jordens/månens Lagrangepunkter är också en viktigt steg på vägen. I planen betonas vikten av obemannade rymdfärder för säkra framtida bemannade rymdfärder. På bilden nedan har det samlade programmet avseende obemannade rymdfärder ritats in.




Planen innehåller detaljerade beskrivningar av hur man stegvis, i ett internationellt samarbete, kan nå längre ut i rymden med bemannade rymdfarkoster. Det handlar om många små steg och en rad tester som så småningom ska göra det möjligt att sända människor till asteroider och till Mars. I plandokumentet finns en rad illustrationer som beskriver hur det hela ska gå till.

Ett utvecklat internationellt samarbete i den fortsatta utforskningen av vårt solsystem är självklart oerhört mycket effektivare än den konkurrens mellan olika länder som präglat de senaste decenniernas rymdpolitik. Istället för att en rad länder siktar på att nå först till en viss himlakropp kan man med koordinerade insatser nå så mycket längre. Kanske har det ändå sina fördelar att den amerikanska kongressen inte ger NASA obegränsade resurser. Eller att inte heller ryssar, kineser och japaner har några jätteresurser att köra sitt eget rymdrace. Det tvingar alla till samarbete, vilket nog till syvende och sist är bäst för alla.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/exploration/about/isecg/

Läs hela dokumentet på: http://www.nasa.gov/pdf/591067main_GER_2011_small_single.pdf