torsdag 29 september 2011

Astronomdagarna i Göteborg har inletts

Astronomdagarna 2011 inleddes idag med en rad intressanta föreläsningar. Även om ingen av dem direkt (men kanske indirekt?) handlade om rymdsondernas utforskning av vårt solsystem, så tänkte jag ändå rapportera lite från dagens övningar. I stora stycken är det ganska avancerad astronomisk forskning som presenteras och jag är inte rätt person att bedöma om den innehållsmässiga kvaliteten. Jag tänkte därför mer gå in på min känsla av vad som är på gång inom svensk astronomi och vad jag anser om det samt tycka lite allmänt om det som diskuteras på astronomdagarna.

Om vi börjar med de positiva delarna så kan de sammanfattas så här:

  • Det är både roligt och viktigt att astronomer samlas så här och diskuterar pågående forskning och planerade projekt.
  • Det är bra att ha många relativt korta föredragningar (dom är på 10-20 minuter per styck) som gör det möjligt att beröra flertalet forskningsområden.
  • Intressant att höra om Gaia-projektet. Det handlar om ett projekt i ESA:s regi för att 2013 sända upp en rymdsond med primär uppgift att i detalj kartlägga upp emot 1 miljard stjärnor i vår galax vad gäller position, rörelse och andra parametrar. Den kommer också att observera andra himlakroppar; allt från små objekt (t.ex asteroider) i vårt solsystem till närliggande galaxer och avlägsna kvasarer. Mycket spännande! Se ESA:s websida för mer information.
  • Intressant att höra om olika teleskopprojekt som pågår: European Extremely Large Telescope (ELT)som innebär oerhört mycket större möjligheter att utforska universums barndom , Atacama Large Millimeter Array (ALMA) som ger ökade möjligheter att utforska de första stjärnorna och hur stjärnor bildas ur molekylmoln m.m, Cherenkov Telescope Array (CTA) som blir det första gammastrålningsobservatoriet och som kommer att utforska alla de spännande objekt som finns därute i universum (supernovarester, pulsarer, galaxkluster m.m). Vilka gigantiska projekt!!
  • Kul att också höra lite om rymdteleskopet Fermi, som också studerar gammastrålningen från universums kanske mest extrema objekt (supermassiva svarta hål, neutronstjärnor m.m), men också solflares.
  • Gösta Gahms föreläsning om de fyra elementen jord, vatten, luft och eld var mycket inspirerande!
Det fanns också en del som man kan bli lite fundersam över:

  • Det tycks inte finnas några uttalade forum för att diskutera strategiska utvecklingsfrågor inom den svenska astronomin. Visserligen finns ASTRONETS Roadmap som anger övergripande riktning, men det känns som att de svenska astronomerna skulle samla sig för att hitta mer formella diskussionsforum. Det kändes också lite som om det finns en viss otydlighet i samverkan mellan det Svenska Astronomiska Sällskapet och Svenska Nationalkommittén för Astronomi.
  • Diskussionen om det nordiska optiska teleskopet (NOT) och dess framtid belyste tydligt bristen på diskussionsforum. Det kändes som att det behövs en strategi för NOT. Vad är huvuduppdraget? Vilken nisch ska man satsa på? Hur motivera teleskopets kostnader? Vilka är framgångsfaktorerna för fortsatt drift av NOT? Hur ser en konkret forskningsplan ut för NOT som gör att det känns viktigt att fortsätta satsa på detta teleskop?  Det handlar helt enkelt om ett klassiskt strategiprojekt (säger jag som arbetat med strategifrågor i 10-15 i en helt annan "värld" - sjukhusvärlden).
Som helhet en trevlig dag. Imorgon blir det nog ännu mer intressant och då kommer en ny rapport.

onsdag 28 september 2011

En mycket aktiv sol som sagt!

Dagens APOD (Astronomy Picture Of Day) är en väldigt fin bild av solens utbrott. Det ska vara en av de mest aktiva solfläcksområdena på åratal som skapar dessa utbrott. Det har skapat starka geomagnetiska stormar som påverkar oss på jorden. I bilden är jorden infälld för att illustrera storleken på ett sådant här utbrott.

See Explanation.  Clicking on the picture will download
the highest resolution version available.
(Bildkälla: NASA)

Denna solfläck, som har numret 1302, har ännu inte riktat hela sin kraft mot jorden. Vi får väl hoppas att den lugnar ner sig under den kommande veckan. Annars riskerar det att bli ganska stora störningar i kommunikationsutrustning m.m. Bilden nedan är tagen av rymdsonden SDO (Solar Dynamics Observatory).


(Bildkälla: NASA)

Fast det har också en positiv sida det här med solens utbrott. Det skapar norrsken och andra vackra himmelsfenomen. Se bara den här bilden som togs i förrgår från den Internationella Rymdstationen, ISS. Det är verkligen ett vackert skådespel!


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://apod.nasa.gov/apod/astropix.html

Läs också: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/News092511-ar1302.html

Läs också: http://www.universetoday.com/89288/red-alert-space-station-aurora/

tisdag 27 september 2011

Rymdsonden STEREO observerar annat än bara solen

ULF R Johansson skriver idag i Cassiopeiabloggen om hur solsonden STEREO (som består av två separata sonder, STEREO-A och STEREO-B) observerar en massa intressant utöver sitt egentliga uppdrag att studera solen. STEREO har också hittat en rad variabla stjärnor (förmörkelsevariabler) och kan också hjälpa till i letandet efter exoplaneter.

De två solsonderna färdas i jordens omloppsbana runt solen. Den ena "framför" jorden och den andra "bakom" jorden.


Plot of spacecraft positions
STEREO-sondernas position idag (Bildkälla: NASA)

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så är det nog så att rymdsondernas utforskning av solsystemet på många sätt kan vara till nytta i sökandet, och i analysarbetet, vad gäller exoplaneter.

Läs mer på: http://www.astb.se/cassiopeiabloggen/

Läs också: http://stereo.gsfc.nasa.gov/

måndag 26 september 2011

En mycket aktiv sol just nu

Solsonderna SDO (Solar Dynamics Observatory) och SOHO (Solar and Heliospheric Observatory) har den senaste veckan publicerat ett flertal bilder som visar en mycket kraftig solaktivitet just nu. SOHO:s foto nedan visar hela sex stycken massutkastningar från solens korona.


SOHO-bild (Bildkälla: NASA)

SDO är inte sämre utan visar en mycket kraftig solflare (klassificerad som X1.4) från 22 september 2011. För klassificeringen av flares, se Wikipedia.


SDO-bild (Bildkälla: NASA)

SpaceDaily har också idag en artikel om stora solfläckar och flares som dessa utsänder. Om sådana utbrott är riktade mot jorden, innebär det störningar hos kommunikationssatelliter m.m.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Sunspot_1302_Big_Bad_And_Coming_Right_At_Us_999.html

Ryssland redo att sända upp rymdsond mot Mars nu i november

SpaceDaily rapporterar idag att Ryssland tycks vara redo att sända upp rymdsonden PHOBOS-GRUNT i november i år. Som tidigare rapporterats i denna blogg sker uppdkjutningen av den kinesiska Marssonden YINGHUO-1 samtidigt med Phobos-Grunt. Målsättningen med Phobos-Grunt är att studera Marsmånen Phobos lite extra, men också att genomföra en rad observationer av Mars atmosfär, yta m.m. Och förstås söka efter liv på planeten.

Kina tycks ju också vara redo (se bl a min artikel från 20/9), så tillsammans med NASA:s MARS SCIENCE LABORATORY (MSL), som också planeras sändas upp nu i november, blir det en intensiv utforskning av planeten Mars.

File:PhobosGruntDesign.jpg
(Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Russia_to_resume_deep_space_explorations_with_Phobos_expedition_999.html

Hur Saturnus och dess måne är "elektriskt" kopplade till varandra

Saturnusmånen Enceladus är på många sätt en annorlunda måne, vilket beskrivits i ett flertal artiklar här i bloggen. NASA:s "Image of the Day" visar en illustration över hur denna måne är "elektriskt" kopplad till Saturnus. Rymdsonden CASSINI har genom mätningar identifierat laddade partiklar som far mellan de två himlakropparna.

Saturnus måne Enceladus börjar bli en av de intressantaste månarna i solsystemet. Enceladus diameter är bara en sjundedel av Månens diameter och dess massa bara 1/700-del så stor som Månens. Trots det är den geologiskt aktiv och lyckas på flera sätt märkbart påverka sin omgivning. Månens gejsrar sprutar vatten, kväve, metan m.m som påverkar Saturnus atmosfär och magnetfält.

Artist concept of electrical circuit between Saturn and Enceladus
(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/multimedia/imagegallery/image_feature_2069.html

Rymdsonden som far igenom rymden med 1,3 miljoner kilometer per dag

Rymdsonden NEW HORIZONS är en av de snabbaste rymdsonder som någonsin sänts ut i rymden. Den färdas med en hastighet på mer än 1,3 miljoner kilometer per dag. Det innebär att den nästan tar sig två gånger fram och tillbaka till månen på en enda dag. Den höga hastigheten till trots så når den inte sitt slutmål, dvärgplaneten Pluto och dess månar, förrän i juli 2015. Då har den ändå varit på väg sedan den 19 januari 2006. Det säger ju en del om avstånden i solsystemet!

Image of the New Horizons instruments

Instrumenten på New Horizons (Bildkälla: NASA)

Under merparten av färden så är rymdsondens instrument inaktiverade för att spara energi. De instrument som medföljer en rymdsond är noga utvalda och i New Horizons fall handlar det om 7 viktiga instrument för att genomföra de planerade vetenskapliga observationerna.

Läs mer om instrumenten på: http://www.nasa.gov/mission_pages/newhorizons/spacecraft/index.html