Dag Kättström (rymdenidag) tipsar om en häftig film på Youtube som visar det amerikanska företaget SpaceX planer på ett raketsystem där de olika raketstegen återvänder till jorden. Kolla här.
UniverseToday skriver idag lite om hur det hela är tänkt samt om SpaceX planer på bemannade färder till Mars.
Läs mer här: http://www.universetoday.com/89347/spacex-to-develop-a-fully-reusable-launch-system-and-elon-musk-wants-to-send-humans-to-mars/
fredag 30 september 2011
Mycket om rymdsonders utforskning på dagens "Astronomdag" i Göteborg
Astronomdagarna i Göteborg fortsatte idag med en rad intressanta föreläsningar och flera av dem berörde rymdsondernas utforskning av vårt solsystem och av universum i stort. Här kommer en kort sammanfattning av förmiddagens sessioner:
- Dan Kiselman berättar om aktuell solforskning och vad som är på gång framöver. Det svenska solteleskopet på Kanarieöarna är, även internationellt sett, en god källa till ny kunskap om solen och dess processer. Det planeras flera stora solteleskop, bl a 4,2 metersteleskopet ATST (Advanced Technology Space Telescope) som ska byggas på Hawaii och 4-metersteleskopet EST (European Solar Telescope) som ska byggas på Kanarieöarna. Dessutom finns planer att bygga ett 5-meters (eller rentav ett 8-meters) teleskop i Kina. Flera nya solsonder är också på gång, såsom ESA:s Solar Orbiter (2017-2021), NASA:s Solar Probe Plus (2018-2024, ska flyga riktigt nära solen) samt JAXA:s Solar-C (2018). Det finns ju ett flertal rymdsonder uppe i nuläget, varav SDO kanske är det mest spännande.
- Björn Davidsson berättar om den mycket spännande utforskningen av asteroider och kometer och andra små solsystemsobjekt. Mycket kunskap kan erhållas om solsystemets bildande och tidiga utveckling vid studier av dessa relativt omodifierade himlakroppar. Här bygger studierna till stor del på de fynd som rymdsonderna Hayabusa, Rosetta, Deep Impact och Dawn har gjort. Man försöker ta fram en modell över hur dessa små himlakroppar bildats. Just nu är det förstås ett stort intresse för Dawns utforskning av asteroiden Vesta.
- Charles Lue berättar om hur solvinden påverkar himlakroppar utan atmosfär. Här bygger studierna bl a på observationer från den indiska rymdsonden Chandrayaan-1. Man studerar likheter och olikheter i solvindens påverkan på olika himlakroppar och solvindens påverkan på rymdvädret. Man utgår också från data från rymdsonden Mars Express som studerar Mars och dess måne Pbobos År 2014 planeras uppskjutning av rymdsonden Bepi Colombo, ett av ESA:s stora projekt. Den kommer att ha svenskutvecklade instrument för att bl a studera solvinden.
- Anders Johansen berättar om ett av astronomins hetaste ämnen just nu - utforskningen av exoplaneter. Det tycks som det alltmer blir den s.k transitmetoden som dominerar vid letandet av exoplaneter. Det är just nu en explosionsartad utveckling inom området och idag är man uppe i ca 700 exoplaneter. I studierna ingår bl a att fundera på hur stoft och grus kan bilda de planetesimaler som så småningom blir planeter. Något som förbryllat forskarna är fynden av mycket stora gasplaneter på mycket stora avstånd från sina stjärnor. Hur har dom lyckats hinna bilda någon form av kärna från de stoft- och gruskorn som funnits i ackretionsdisken? Forskningen visar att grus och stoft klumpar ihop sig mycket snabbare än man tidigare trott så det förklarar planetutvecklingen.
Etiketter:
Allmänt,
Astronomdagarna,
Astronomikonferenser,
BepiColombo,
Dawn,
Deep Impact,
Europeiska rymdsonder,
Hayabusa,
Indiska rymdsonder,
Japanska rymdsonder,
Mars Express,
Rosetta,
SDO
torsdag 29 september 2011
Rymdsonden WISE rapporterar att asteroiderna nära jorden är färre än väntat
Rymdsonden WISE har studerat förekomsten av asteroider i jordens närhet och idag rapporteras att det tycks finnas betydligt färre medelstora asteroider i jordens närhet. NASA tror nu också att man funnit mer än 90% av alla större asteroider i jordens närhet, vilket varit ett mål som den amerikanska kongressen uttalade 1998.
Den uppskattning man nu gör är att det "bara" finns totalt 19.500 medelstora asteroider i jordens närhet. Tidigare hade man uppskattat antalet till 35.000. Med medelstor asteroid menas en med diameter på minst 100 meter. Kanske innebär detta också en något minskad risk för att en farlig asteroid kommer för nära oss.
Det känns väl kanske inte som man kan pusta ut nu och känna sig helt trygg!

Ganska många asteroider kvar (Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/WISE/news/wise20110929.html
Den uppskattning man nu gör är att det "bara" finns totalt 19.500 medelstora asteroider i jordens närhet. Tidigare hade man uppskattat antalet till 35.000. Med medelstor asteroid menas en med diameter på minst 100 meter. Kanske innebär detta också en något minskad risk för att en farlig asteroid kommer för nära oss.
Det känns väl kanske inte som man kan pusta ut nu och känna sig helt trygg!
Ganska många asteroider kvar (Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/WISE/news/wise20110929.html
Rymdsonden MESSENGER rapporterar revolutionerande data om Merkurius
NASA publiceerar idag resultat av rymdsonden MESSENGER:s utforskning av planeten Merkurius. Det är lite av revolutionerande data som nu presenteras och som innebär att vår syn på solsystemets innersta planet måste omprövas. Vad är det då som Messenger har funnit? Jo, bl a omfattande spår av lavaflöden från vulkanism som lämnat spår över stora delar av planetytan och märkliga ytformationer. Sonden har också gjort analyser av Merkurius yta och dess kemiska sammansättning.
Vid Merkurius nordpol finns mycket stora lavaslätter, som täcker mer än 6% av planetens yta. Det är inte heller några små lavamängder som flutit här. På sina ställen beräknas tjockleken på lavafälten vara två kilometer! Man har också funnit "lufthål" med upp till 25 kilometers längd ur vilka enorma mängder lava har skjutit upp.

Alla röda ringar illustrerar nedslagskratrar med en diameter större än 20 kilometer. Den vita fläcken är lavaslätten vid nordpolen (Bildkälla: NASA)
Även andra underliga formationer rapporteras. Merkurius yta kommer att studeras än mer detaljerat av Messenger.

Märkliga formationer på Merkurius yta (Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/messenger/media/Telecon20110929.html
Vid Merkurius nordpol finns mycket stora lavaslätter, som täcker mer än 6% av planetens yta. Det är inte heller några små lavamängder som flutit här. På sina ställen beräknas tjockleken på lavafälten vara två kilometer! Man har också funnit "lufthål" med upp till 25 kilometers längd ur vilka enorma mängder lava har skjutit upp.
Alla röda ringar illustrerar nedslagskratrar med en diameter större än 20 kilometer. Den vita fläcken är lavaslätten vid nordpolen (Bildkälla: NASA)
Även andra underliga formationer rapporteras. Merkurius yta kommer att studeras än mer detaljerat av Messenger.
Märkliga formationer på Merkurius yta (Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/messenger/media/Telecon20110929.html
Den kinesiska rymdstationen Tiangong-1 kom iväg idag
Astrowebb rapporterar idag att den kinesiska rymdstationen (eller rättare sagt den första modulen i ett rymdlab) TIANGONG-1 sköts upp kl 15.15 svensk tid idag. Det innebär starten på en mycket intressant kinesisk rymdsatsning. Jag har i tidigare inlägg beskrivit det kinesiska rymdprogrammet.

(Bildkälla: http://www.news.cn/)
Läs mer på: http://www.astrowebb.com/
(Bildkälla: http://www.news.cn/)
Läs mer på: http://www.astrowebb.com/
Astronomdagarna i Göteborg har inletts
Astronomdagarna 2011 inleddes idag med en rad intressanta föreläsningar. Även om ingen av dem direkt (men kanske indirekt?) handlade om rymdsondernas utforskning av vårt solsystem, så tänkte jag ändå rapportera lite från dagens övningar. I stora stycken är det ganska avancerad astronomisk forskning som presenteras och jag är inte rätt person att bedöma om den innehållsmässiga kvaliteten. Jag tänkte därför mer gå in på min känsla av vad som är på gång inom svensk astronomi och vad jag anser om det samt tycka lite allmänt om det som diskuteras på astronomdagarna.
Om vi börjar med de positiva delarna så kan de sammanfattas så här:
Om vi börjar med de positiva delarna så kan de sammanfattas så här:
- Det är både roligt och viktigt att astronomer samlas så här och diskuterar pågående forskning och planerade projekt.
- Det är bra att ha många relativt korta föredragningar (dom är på 10-20 minuter per styck) som gör det möjligt att beröra flertalet forskningsområden.
- Intressant att höra om Gaia-projektet. Det handlar om ett projekt i ESA:s regi för att 2013 sända upp en rymdsond med primär uppgift att i detalj kartlägga upp emot 1 miljard stjärnor i vår galax vad gäller position, rörelse och andra parametrar. Den kommer också att observera andra himlakroppar; allt från små objekt (t.ex asteroider) i vårt solsystem till närliggande galaxer och avlägsna kvasarer. Mycket spännande! Se ESA:s websida för mer information.
- Intressant att höra om olika teleskopprojekt som pågår: European Extremely Large Telescope (ELT)som innebär oerhört mycket större möjligheter att utforska universums barndom , Atacama Large Millimeter Array (ALMA) som ger ökade möjligheter att utforska de första stjärnorna och hur stjärnor bildas ur molekylmoln m.m, Cherenkov Telescope Array (CTA) som blir det första gammastrålningsobservatoriet och som kommer att utforska alla de spännande objekt som finns därute i universum (supernovarester, pulsarer, galaxkluster m.m). Vilka gigantiska projekt!!
- Kul att också höra lite om rymdteleskopet Fermi, som också studerar gammastrålningen från universums kanske mest extrema objekt (supermassiva svarta hål, neutronstjärnor m.m), men också solflares.
- Gösta Gahms föreläsning om de fyra elementen jord, vatten, luft och eld var mycket inspirerande!
- Det tycks inte finnas några uttalade forum för att diskutera strategiska utvecklingsfrågor inom den svenska astronomin. Visserligen finns ASTRONETS Roadmap som anger övergripande riktning, men det känns som att de svenska astronomerna skulle samla sig för att hitta mer formella diskussionsforum. Det kändes också lite som om det finns en viss otydlighet i samverkan mellan det Svenska Astronomiska Sällskapet och Svenska Nationalkommittén för Astronomi.
- Diskussionen om det nordiska optiska teleskopet (NOT) och dess framtid belyste tydligt bristen på diskussionsforum. Det kändes som att det behövs en strategi för NOT. Vad är huvuduppdraget? Vilken nisch ska man satsa på? Hur motivera teleskopets kostnader? Vilka är framgångsfaktorerna för fortsatt drift av NOT? Hur ser en konkret forskningsplan ut för NOT som gör att det känns viktigt att fortsätta satsa på detta teleskop? Det handlar helt enkelt om ett klassiskt strategiprojekt (säger jag som arbetat med strategifrågor i 10-15 i en helt annan "värld" - sjukhusvärlden).
onsdag 28 september 2011
En mycket aktiv sol som sagt!
Dagens APOD (Astronomy Picture Of Day) är en väldigt fin bild av solens utbrott. Det ska vara en av de mest aktiva solfläcksområdena på åratal som skapar dessa utbrott. Det har skapat starka geomagnetiska stormar som påverkar oss på jorden. I bilden är jorden infälld för att illustrera storleken på ett sådant här utbrott.

(Bildkälla: NASA)
Denna solfläck, som har numret 1302, har ännu inte riktat hela sin kraft mot jorden. Vi får väl hoppas att den lugnar ner sig under den kommande veckan. Annars riskerar det att bli ganska stora störningar i kommunikationsutrustning m.m. Bilden nedan är tagen av rymdsonden SDO (Solar Dynamics Observatory).

(Bildkälla: NASA)
Fast det har också en positiv sida det här med solens utbrott. Det skapar norrsken och andra vackra himmelsfenomen. Se bara den här bilden som togs i förrgår från den Internationella Rymdstationen, ISS. Det är verkligen ett vackert skådespel!

(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://apod.nasa.gov/apod/astropix.html
Läs också: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/News092511-ar1302.html
Läs också: http://www.universetoday.com/89288/red-alert-space-station-aurora/
(Bildkälla: NASA)
Denna solfläck, som har numret 1302, har ännu inte riktat hela sin kraft mot jorden. Vi får väl hoppas att den lugnar ner sig under den kommande veckan. Annars riskerar det att bli ganska stora störningar i kommunikationsutrustning m.m. Bilden nedan är tagen av rymdsonden SDO (Solar Dynamics Observatory).
(Bildkälla: NASA)
Fast det har också en positiv sida det här med solens utbrott. Det skapar norrsken och andra vackra himmelsfenomen. Se bara den här bilden som togs i förrgår från den Internationella Rymdstationen, ISS. Det är verkligen ett vackert skådespel!
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://apod.nasa.gov/apod/astropix.html
Läs också: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/News092511-ar1302.html
Läs också: http://www.universetoday.com/89288/red-alert-space-station-aurora/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)