Finns det vatten under Plutos isiga yta?

Just nu är det en hel del teorier om förekomsten av oceaner med flytande vatten under olika himlakroppars isiga ytskikt. Förra veckan var det underjordiska oceaner på Jupitermånen Europa som var lite av toppnyhet. Nu anger forskare att även Pluto skulle kunna ha oceaner under isen. Rymdsonden NEW HORIZONS är på väg mot Pluto för att bl a undersöka detta. Den ska också studera denna dvärgplanets temperatur, dess atmosfär och hur solvinden påverkar en himlakropp långt ute i yttre delarna av solsystemet. Dessutom gör rymdsonden förstås en mängd observationer av Plutos yta och undersöker dess sammansättning och utveckling.

New Horizons kommer inte att gå in i omloppsbana runt Pluto utan kommer endast att flyga förbi och därefter fortsätta ut mot Kuiperbältet och dess asteroider. Det är helt enkelt för komplicerat att sätta sonden i omloppsbana runt Pluto och dessutom genomföra övriga planerade observationer. Rymdsonden flyger dock ganska nära Plutos yta, som närmast 12.500 kilometer ifrån.

Ja, då är det bara att vänta till New Horizons kommer fram till Pluto, dvs närmare bestämt i 1.331 dagar!

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Pluto_Hidden_Ocean_999.html

Mars igen - NASA:s rymdsond Mars Science Laboratory (MSL) är redo!

Nu är det bara en knapp vecka tills det är dags för en uppskjutning av en rymdsond igen. Den här gången är det NASA:s Mars Science Laboratory (MSL) som ska sändas till Mars. MSL består av ett sofistikerat Marsfordon, Curiosity, som i än mer detalj än tidigare Marsfordon ska utforska denna planets yta. Uppskjutningen var ursprungligen planerad till den 25 november men har fördröjts med (minst) en dag på grund av batteriproblem. Så det blir uppskjutning tidigast den 26 november och, om vädret är dåligt eller det blir någon form av tekniska problem, senast den 18 december. Om allt går som det ska sker Marslandningen den 6 augusti 2012. MSL kommer att landa i den s.k Gale-kratern lite söder om Marsekvatorn. Vid landningen befinner sig Mars en ganska bra bit från jorden, ca 154 miljoner kilometer bort. Uppdragets längd motsvarar ett Marsår (98 veckor).

MSL ska undersöka om det finns eller har funnits förutsättningar för liv i Galekratern. Förutom studier av Marsatmosfären kommer Curiosity att ta upp lite prover från Mars yta för att undersöka dess sammansättning. Även förekomsten av olika typer av strålning kommer att undersökas.

I det "Press Kit" som NASA publicerat står allt som är värt att veta om MSL. Några tekniska fakta kan sammanfattas enligt följande:

• MSL skjuts upp med hjälp av en Atlas V-raket, som är hela 58 meter hög.
• Färden till Mars tar ca 36 veckor.
• Hela rymdsonden väger 3893 kilo, varav enbart Curiosity 899 kilo.
• Curiosity är 3 meter lång, 2,8 meter bred och 2,1 meter hög.
• Curiosity drivs med hjälp av en radioaktiv källa.
• Det finns totalt 10 instrument för olika typer av observationer.
• Temperaturen i Galekratern, där Curiosity ska köra omkring, varierar mellan 0 och -90 grader Celsius.

Marsfordonet Curiosity (Bildkälla: NASA)

Låt oss hoppas att allt går som det ska med den här Marsexpeditionen. Det är nämligen en mycket dyr historia det handlar om. Projektet är kostnadsberäknat till ca 2,5 miljarder dollar. Låt oss också hoppas att Ryssland får ordning på sin rymdsond, Phobos Grunt, inklusive kinesiska minisonden Yinghuo-1. Det hade varit spännande med amerikansk, rysk och kinesisk närvaro samtidigt kring planeten Mars.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/index.html

Läs också: http://www.jpl.nasa.gov/news/press_kits/MSLLaunch.pdf

Det är ett ovanligt stormigt år på Saturnus i år

2011 tycks vara ett ovanligt stormigt år på Saturnus. För nästan ett år sedan dök ett stort vitt molnområde upp på Saturnus norra halvklot. Molnet som är ett stort stormområde har följt med planeten en längre tid nu och har skapat enorma atmosfäriska störningar, dom största på tjugo år. Stormen har nu pågått i två hundra dagar, vilket är den längsta stormperiod som någonsin noterats på denna planet. Stormen har en bredd på 15.000 kilometer och täcker stora delar av det norra halvklotet. Detta fenomen har förstås fotograferats av rymdsonden CASSINI.


(Bildkälla: NASA)


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/news/cassinifeatures/feature20111117/

Rymdsonden MRO har filmat sanddynernas rörelser på Mars

Rymdsonden MRO (Mars Recconnaisance Orbiter) har observerat att sanddynerna på Mars rör sig litegrann. Det är inte mer än någon meter per år som Marsvinden lyckas flytta på dessa relativt tunga dyner, som består av mörkare materia än den lättare röda sanden på Mars. Den röda sanden virvlar runt lite varstans över planetens yta. Alla sanddyner rör sig dock inte utan det finns även områden som är mer statiska.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/MRO/news/mro20111117.html

Den bästa topografiska kartan över månen hittills

Utifrån bilder som rymdsonden LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter) tagit har en mycket detaljerad topografisk karta av månen gjorts. Varenda topp och dal framträder tydligare än någonsin.


(Bildkälla: NASA)


En detaljbild (Bildkälla: NASA)


Höjdskalan (Bildkälla: NASA)

Läs mer här: http://lroc.sese.asu.edu/news/index.php?/archives/484-Lunar-Topography-As-Never-Seen-Before!.html

Kinesiska rymdkapseln Shenzhou 8 återvände till jorden

Efter att ha genomfört lyckade dockningar med rymdstationen Tiangong-1 återvände idag rymdkapseln SHENZHOU-1 till jorden. Den landade säkert i Inre Mongoliet och det hela sändes i kinesisk TV. Det här projektet får ses som en stor triumf för det kinesiska rymdprogrammet och innebär sannolikt att vi inom kort kommer att få se fler rymdsonder sändas till rymdstationen. I planerna finns ju också bemannade rymdfärder.


Kapseln har landat (Bildkälla: Kinesiska rymdmyndigheter)

Läs mer på: http://spaceflightnow.com/china/shenzhou8/111117landing/

Läs också: http://www.astrowebb.com/

Nya indikationer på vatten under ytan på Jupitermånen Europa

Forskare vid University of Texas har studerat gamla bilder som rymdsonden GALILEO tog under sina 33 varv runt Jupiter mellan åren 1995 och 2003. Ett flertal förbiflygningar av Jupitermånen Europa gjordes och det är i bilderna av denna måne man funnit tydliga tecken på vatten under månens isiga yta. Man tror att det några kilometer under ytan finns en flytande ocean med vattenmängder motsvarande de som finns i de stora sjöarna i Nordamerika. Man anser också att det här finns goda chanser till enklare livsformer. 


Oceanen under isytan (Bildkälla: NASA)

Intressant att man 8 år efter att Galileoprojektet avslutades fortfarande gör nya fynd i alla de observationer som rymdsonden gjorde. Europa är verkligen en intressant måne och det hade varit spännande med en rymdsond som studerade enbart Europa. Som jag rapporterade igår så finns ju ett sådant projekt på planeringsstadiet, men det återstår mycket arbete, och pengar, innan det eventuellt kan bli verklighet. Tills dess får vi hoppas att rymdsonden JUNO kan ge oss mer fakta om Europa och de andra Jupitermånarna. Vi får dock vänta till juli 2016 innan den kommer fram till Jupiter.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/topics/solarsystem/features/europa_20111116.html