Den ryska rymdmyndigheten Roscosmos har inte gett upp försöken att rädda rymdsonden PHOBOS GRUNT. Man har bett ESA om fortsatt hjälp att få kontakt med sonden. ESA kommer att göra nya försök med hjälp av 15-metersantennen utanför Maspalomas på Kanarieöarna. Försök att få kontakt med rymdsonden tidigare i veckan har misslyckats, men nya försök görs idag och imorgon.
Läs mer på: http://www.esa.int/SPECIALS/Operations/SEM3T55XPVG_0.html
torsdag 8 december 2011
Marsfordonet Opportunity har funnit gipsformationer på Mars
På den stora konferensen American Geophysical Union i San Fransisco presenterades igår ett intressant fynd som Marsfordonet Opportunity har gjort. Det rör sig om en 1-2 cm bred och ca 40-50 cm lång formation, som visar spår av olika mineraler. Det är främst kalcium och svavel som bildat en slags gipsformation på Marsytan med hjälp av vatten. Fortsatta analyser av detta fynd kommer kanske ge lite mer kunskap om förekomsten av vatten i Mars fornhistoria. Det kan tänkas att dessa gipsavlagringar skapats i en miljö som var betydligt våtare än dagens Marsmiljö.
Opportunity får anses ha varit ett mycket framgångsrikt projekt. Detta relativt enkla Marsfordon gör hela tiden nya intressanta fynd. Det kan nu med allra största säkerhet fastställas att det funnits vatten på Mars. Nu återstår frågan om det också funnits liv. Kanske blir det nästa Marsfordon, Curiosity, som kan lämna svaret på den frågan. Om 241 dagar landar detta mycket avancerade fordon på Mars yta och börjar sökandet efter vatten och liv.
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/mer/news/mer20111207.html
Opportunity får anses ha varit ett mycket framgångsrikt projekt. Detta relativt enkla Marsfordon gör hela tiden nya intressanta fynd. Det kan nu med allra största säkerhet fastställas att det funnits vatten på Mars. Nu återstår frågan om det också funnits liv. Kanske blir det nästa Marsfordon, Curiosity, som kan lämna svaret på den frågan. Om 241 dagar landar detta mycket avancerade fordon på Mars yta och börjar sökandet efter vatten och liv.
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/mer/news/mer20111207.html
onsdag 7 december 2011
På många forskares önskelista: En rymdsond till Jupitermånen Europa
På American Geophysical Unions (AGU) konferens i San Fransisco i veckan har forskare presenterat förslag på en lågbudgetrymdsond till Jupitermånen Europa. Alltsedan rymdsonden Galileo studerade denna fascinerande måne 2003 så har frågan om liv på Europa diskuterats. Kan det tänkas finnas enklare livsformer under den isiga månytan? Det finns sannolikt flytande vatten under isen och det kan finnas goda förutsättningar för liv. Många forskare ser Europa som den himlakropp, förutom vår egen jord, som har störst sannolikhet att hysa liv. Större än planeten Mars alltså, dit NASA m.fl skickar horder av rymdsonder och fordon.
I flera rapporter från forskargrupper i USA, bl a Planetary Science Decadal Survey, har förslag lagts fram om ett rymdsondsprojekt med uppgiften att i detalj utforska Jupitermånen Europa. Det har hittills inte blivit något mer konkret av det hela, framförallt på grund av finansieringsproblem. Rymdsondsexpeditioner till de yttre planeterna i solsystemet tenderar att bli ganska dyra historier. På konferensen i veckan presenterades dock några förslag på lite mer kostnadseffektiva projekt
Robert Pappalardo, forskare på NASA:s Jet Propulsion Laboratory (JPL) presenterade en idé som bygger på att en rymdsond som kretsar runt Europa i kombination med en rymdsond som kretsar runt Jupiter kan genomföra de studier som är nödvändiga för att mer säkert kunna uttala sig om förhållandena på Europa. Nya studier av Galileo-data visar att vatten kan finnas närmare månens yta än vad man tidigare har trott. Detta är möjligt på grund av att Europa fortfarande kan vara geologiskt aktiv.
Som jag ser det behövs väl "bara" en ytterligare rymdsond; den mot Europa. Vi har ju redan en rymdsond på väg mot Jupiter, sonden Juno, och man får väl hoppas att den kan genomföra nödvändiga observationer av Europa.
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://blogs.agu.org/geospace/2011/12/06/on-a-mission-to-get-under-europa%e2%80%99s-skin/
I flera rapporter från forskargrupper i USA, bl a Planetary Science Decadal Survey, har förslag lagts fram om ett rymdsondsprojekt med uppgiften att i detalj utforska Jupitermånen Europa. Det har hittills inte blivit något mer konkret av det hela, framförallt på grund av finansieringsproblem. Rymdsondsexpeditioner till de yttre planeterna i solsystemet tenderar att bli ganska dyra historier. På konferensen i veckan presenterades dock några förslag på lite mer kostnadseffektiva projekt
Robert Pappalardo, forskare på NASA:s Jet Propulsion Laboratory (JPL) presenterade en idé som bygger på att en rymdsond som kretsar runt Europa i kombination med en rymdsond som kretsar runt Jupiter kan genomföra de studier som är nödvändiga för att mer säkert kunna uttala sig om förhållandena på Europa. Nya studier av Galileo-data visar att vatten kan finnas närmare månens yta än vad man tidigare har trott. Detta är möjligt på grund av att Europa fortfarande kan vara geologiskt aktiv.
Som jag ser det behövs väl "bara" en ytterligare rymdsond; den mot Europa. Vi har ju redan en rymdsond på väg mot Jupiter, sonden Juno, och man får väl hoppas att den kan genomföra nödvändiga observationer av Europa.
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://blogs.agu.org/geospace/2011/12/06/on-a-mission-to-get-under-europa%e2%80%99s-skin/
Får vi snart rymdväderprognoser på nyheterna i TV?
Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har en intressant artikel om den snabba utvecklingen av analyser och prognoser vad gäller rymdväder. På den stora geofysikkonferensen AGU i Kalifornien i veckan har bl a rymdväder diskuterats. Rymdväder uppstår i huvudsak utifrån effekterna av en mer eller mindre aktiv sol. När solen har utbrott så påverkar det stora delar av solsystemet på olika sätt.
Ett stort antal rymdsonder studerar solen och solens inverkan på övriga himlakroppar i solsystemet. Det kommer löpande nya bilder och data från framförallt de olika solsonderna såsom SDO, SOHO, Stereo, Hinode m.fl (jag har skrivit en hel del om detta, se under respektive rymdsond). Det blir ju också allt mer viktigt att få tillförlitliga prognoser avseende rymdvädret. Dels påverkar "magnetiska stormar" kommunikationssatelliter, rymdsonder, rymdstationer m.m, dels kan de ha stark påverkan på astronauter som deltar i bemannade rymdfärder.
Så om några år har vi kanske rymdmeteorologer som drar den aktuella rymdväderprognosen!
En hel skock rymdsonder studerar olika aspekter av rymdväder (Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003291/
Ett stort antal rymdsonder studerar solen och solens inverkan på övriga himlakroppar i solsystemet. Det kommer löpande nya bilder och data från framförallt de olika solsonderna såsom SDO, SOHO, Stereo, Hinode m.fl (jag har skrivit en hel del om detta, se under respektive rymdsond). Det blir ju också allt mer viktigt att få tillförlitliga prognoser avseende rymdvädret. Dels påverkar "magnetiska stormar" kommunikationssatelliter, rymdsonder, rymdstationer m.m, dels kan de ha stark påverkan på astronauter som deltar i bemannade rymdfärder.
Så om några år har vi kanske rymdmeteorologer som drar den aktuella rymdväderprognosen!
En hel skock rymdsonder studerar olika aspekter av rymdväder (Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003291/
NASA garanterar JAMES WEBB-TELESKOPET inom given budgetram
Vid en hearing i tisdags i det amerikanska representanthusets Committee on Science, Space and Technology grillade politikerna projektledningen för James Webb-teleskopet (JWST) stenhårt och krävde besked om huruvida projektet kan fullföljas inom given budgetram. NASA garanterade då att JWST ska kunna sändas upp i oktober 2018 till en total projektkostnad på 8,8 miljarder dollar. I kommittén finns en irritation över NASA:s ständiga kostnadsöverdrag i olika projekt, där JWST-projektet väl är det värsta exemplet. Från en ursprunglig budget på 3,5 miljarder dollar har man i flera steg höjt kostnadsprognosen och är nu alltså uppe i 8,8 miljarder doller. Från NASA:s sida måste man ta pengar från andra forskningsområden för att överhuvudtaget kunna skrapa ihop denna summa.
En riskfaktor som också diskuterades på hearingen var det faktum att eventuella behov av reparationer eller justeringar av teleskopet inte blir möjliga att göra i och med att rymdfärjorna inte längre är tillgängliga. Minns hur Hubbleteleskopet reparerades och servades i ett flertal omgångar. Rymdfärjorna finns inte och hade inte heller varit till någon nytta eftersom JWST, till skillnad från Hubbleteleskopet, inte ska sättas i omloppsbana runt jorden utan sändas mot den s.k Lagrangepunkt nr 2. Dit är det 1,5 miljoner kilometer och serviceåtgärder blir i princip omöjliga att genomföra. Det krävs därför en mängd tester för att säkerställa att spegelelement och annat verkligen fungerar som det ska. Man får bara en chans att få till det hela.
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-12-nasa-vows-bn-space-telescope.html
En riskfaktor som också diskuterades på hearingen var det faktum att eventuella behov av reparationer eller justeringar av teleskopet inte blir möjliga att göra i och med att rymdfärjorna inte längre är tillgängliga. Minns hur Hubbleteleskopet reparerades och servades i ett flertal omgångar. Rymdfärjorna finns inte och hade inte heller varit till någon nytta eftersom JWST, till skillnad från Hubbleteleskopet, inte ska sättas i omloppsbana runt jorden utan sändas mot den s.k Lagrangepunkt nr 2. Dit är det 1,5 miljoner kilometer och serviceåtgärder blir i princip omöjliga att genomföra. Det krävs därför en mängd tester för att säkerställa att spegelelement och annat verkligen fungerar som det ska. Man får bara en chans att få till det hela.
(Bildkälla: NASA)
Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-12-nasa-vows-bn-space-telescope.html
tisdag 6 december 2011
Solstormar kan sandpappra månens yta och medverka till ökad erosion
Den stora konferensen American Geophysical Union (AGU) har startat. Konferensen innehåller en hel del astronomiteman. Ett sådant tema handlar om solens effekter på himlakropparna i solsystemet och idag presenterades lite intressanta fakta om solstormar och deras effekter på månen.
Solstormar och massutkastningar från solens korona medverkar enligt nya data till att erodera månens yta relativt kraftigt. Det verkar lite som sandpapper och jämnar ut ytan. Månen och andra himlakroppar med tunn eller ingen atmosfär påverkas extra mycket av dessa solstormar. Enligt NASA:s beräkningar kan en tvådagars solstorm skrapa bort 100-200 ton material från ytan.
En aktiv sol påverkar månytan (Bildkälla: NASA)
Forskarna hoppas att en rymdsond, planerad att skjutas upp 2013, ska klargöra om teorierna håller. Rymdsonden heter Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer (LADEE). Även Mars torde påverkas ganska rejält av solstormarna. Även här kommer en rymdsond, Mars Atmosphere and Volatile Evolution (MAVEN) att utforska solens effekter på planeten.
Läs mer på: http://www.nasa.gov/topics/solarsystem/features/dream-cme.html
Solstormar och massutkastningar från solens korona medverkar enligt nya data till att erodera månens yta relativt kraftigt. Det verkar lite som sandpapper och jämnar ut ytan. Månen och andra himlakroppar med tunn eller ingen atmosfär påverkas extra mycket av dessa solstormar. Enligt NASA:s beräkningar kan en tvådagars solstorm skrapa bort 100-200 ton material från ytan.
En aktiv sol påverkar månytan (Bildkälla: NASA)
Forskarna hoppas att en rymdsond, planerad att skjutas upp 2013, ska klargöra om teorierna håller. Rymdsonden heter Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer (LADEE). Även Mars torde påverkas ganska rejält av solstormarna. Även här kommer en rymdsond, Mars Atmosphere and Volatile Evolution (MAVEN) att utforska solens effekter på planeten.
Läs mer på: http://www.nasa.gov/topics/solarsystem/features/dream-cme.html
Mer fakta om den jordliknande exoplaneten Kepler 22b
Det har nu kommit lite mer fakta om exoplaneten Kepler 22b. När man studerar planetdata på websidan Exoplanet, så blir man lite mer fundersam på hur jordliknande denna planet egentligen är. Den förefaller vara betydligt större än jorden, både vad gäller diameter och massa. Följande data anges på Exoplanet.eu:
Kepler 22b har hunnit passera "solskivan" tre gånger under den tid som Keplerteleskopet varit i drift. Forskarteamet har därför kunnat bekräfta att det verkligen rör sig om en exoplanet. För att kunna avgöra denna exoplanets sammansättning mer i detalj måste planetens massa beräknas mer exakt. För att göra det kommer Keplerteleskopet att ta hjälp av jordbaserade teleskop och särskilt nya instrument som kommer att vara i drift någon gång i vår på Kanarieöarna. I dagsläget vet man inte om det rör sig om en stenplanet eller om den består av gas, flytande materia etc eller en kombination av allt detta.
Så det är nog lite för tidigt att, som Expressen gjorde igår kväll, skriva att "temperaturen ligger runt behagliga 22 grader och att planeten troligen har både vatten och land - vilken gör det möjligt för liv att existera där." Men det är ju å andra sidan kvällspressens uppgift att haussa upp intresset!
Robert Cumming på Populär Astronomi har en längre artikel idag om Kepler 22b.
Läs mer på: http://exoplanet.eu/planet.php?p1=Kepler-22&p2=b
Läs också: http://kepler.nasa.gov/news/index.cfm?FuseAction=ShowNews&NewsID=165
Läs också: http://news.nationalgeographic.com/news/2011/12/111205-earthlike-planet-confirmed-life-nasa-kepler-habitable-space-science/
Läs också: http://www.popast.nu/2011/12/kepler-22-b-blir-basta-exoplaneten-nu-behover-vi-kunna-leta-bevis-pa-liv.html
- Massa <0,11 Jupitermassa (0,11 motsvarar 35 gånger jordens massa. Den exakta massan är dock mycket osäker i dagsläget och kan alltså vara betydligt mindre och därmed mer jordliknande)
- Diameter 0,24 Jupiterdiametrar (0,24 motsvarar 2,7 jorddiametrar om man utgår från Jupiters diameter vid ekvatorn. I nyhetsrapporteringen har dock siffran 2,4 jorddiametrar angetts. Det innebär en planet med 65-70% av Neptunus diameter.
- Avstånd från stjärnan 0,85 AU (dvs något mindre än jordens avstånd från solen som ju är 1 AU)
- Omloppstid 290 dygn (dvs ca 20% kortare än jordens omloppstid runt solen)
Kepler 22b har hunnit passera "solskivan" tre gånger under den tid som Keplerteleskopet varit i drift. Forskarteamet har därför kunnat bekräfta att det verkligen rör sig om en exoplanet. För att kunna avgöra denna exoplanets sammansättning mer i detalj måste planetens massa beräknas mer exakt. För att göra det kommer Keplerteleskopet att ta hjälp av jordbaserade teleskop och särskilt nya instrument som kommer att vara i drift någon gång i vår på Kanarieöarna. I dagsläget vet man inte om det rör sig om en stenplanet eller om den består av gas, flytande materia etc eller en kombination av allt detta.
Så det är nog lite för tidigt att, som Expressen gjorde igår kväll, skriva att "temperaturen ligger runt behagliga 22 grader och att planeten troligen har både vatten och land - vilken gör det möjligt för liv att existera där." Men det är ju å andra sidan kvällspressens uppgift att haussa upp intresset!
Robert Cumming på Populär Astronomi har en längre artikel idag om Kepler 22b.
Läs mer på: http://exoplanet.eu/planet.php?p1=Kepler-22&p2=b
Läs också: http://kepler.nasa.gov/news/index.cfm?FuseAction=ShowNews&NewsID=165
Läs också: http://news.nationalgeographic.com/news/2011/12/111205-earthlike-planet-confirmed-life-nasa-kepler-habitable-space-science/
Läs också: http://www.popast.nu/2011/12/kepler-22-b-blir-basta-exoplaneten-nu-behover-vi-kunna-leta-bevis-pa-liv.html
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)