Lite mer fakta om asteroiden Vesta utifrån rymdsonden DAWN:s observationer

På American Geophysical Unions konferens i San Fransisco har rymdsonden DAWN:s utforskning av Vesta diskuterats, Emily Lakdawalla har en lång artikel om detta på Planetary Society Blog. Några intressanta saker ur hennes artikel:

• Normalt i geologiska studier har man något liknande område (på jorden t.ex) eller något liknande objekt (en annan asteroid m.m) att jämföra med. När det gäller Vesta så finns ingen liknande himlakropp
• Vestas massa är koncentrerad till dess centrum ungefär som hos planeterna
• Man skulle kunna förvänta sig vulkanism på en himlakropp som Vesta, men så här långt har man inte funnit några spår av det.
• Det finns spår av jordskred lite varstans på Vesta, vilket förstås underlättas av att asteroiden är relativt kuperad med höga och branta berg och djupa dalar
• Många kratrar ser lite konstiga ut och det beror på att delar av kraterkanten har rasat ihop i jordskred

Dawn har tagit en rad bilder av Vestas yta.Här visas några av alla kratrar.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003293/

Rymdsonden LRO ska mäta temperaturen på månytan under månförmörkelsen

Rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) är perfekt placerad imorgon när det blir månförmörkelse. Sonden kretsar endast 50 kilometer ovanför månytan och ska mäta temperaturen på ytan under förmörkelsen. Särskilt intressant är det att studera hur fort månytan kyls ned under förmörkelsefasen. Graden av nedkylning beror på månytans sammansättning vad gäller berg, grus, mineraler m.m samt hur tätt materian är packad. Olika delar av månytan kommer att kylas ner olika fort, vilket ger ökad kunskap om månytans sammansättning. Kolla videon som förklarar det hela mer i detalj.

(Källa: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/LRO/news/dec2011-eclipse.html

Diskussioner förs om ryskt deltagande i ExoMars-projektet

Igår träffades representanter för NASA, ESA och Roscosmos i Paris för att diskutera ett eventuellt samarbete i nästa riktigt stora Marsprojekt, ExoMars. Jag har skrivit en hel del om detta projekt  tidigare i bloggen och kan här bara nämna att det rör sig om uppskjutning av rymdsonder 2016 och 2018 till Mars. Enligt den ursprungliga planen var det ett samarbetsprojekt mellan NASA och ESA, men NASA;s budgetproblem har gjort att NASA inte tycks kunna fullfölja planen. ESA har därför frågat den ryska rymdmyndigheten Roscosmos om deras intresse att deltaga. I skuggan av misslyckandet med den egna Marssonden Phobos Grunt kan intresset från rysk sida ha ökat under de senaste veckorna. Hur som helst förs nu diskussioner mellan de tre rymdmyndigheterna om förutsättningar för ett större samarbete så att projektet kan räddas. Två arbetsgrupper har bildats för att utreda detta och de ska lämna en rapport till rymdmyndigheterna i februari 2012.

Rysslands deltagande i projektet kan bli att tillhandahålla en s.k Protonraket, som är en mycket beprövad raketmodell. Planen är i så fall att Ryssland deltar i det ESA-ledda projektet med raketen och kanske också med vetenskapliga instrument. Uppskjutningen är planerad att ske 2016 och rymdsonden är tänkt att kretsa runt Mars. Ryssland har ställt som krav att man blir fullvärdig samarbetspartner i ExoMars-projektet och att man därmed får tillgång till alla observationsdata m.m.

Förutom NASA:s problem att finansiera 2016 års uppskjutning tycks det också finnas viss osäkerhet kring 2018 års uppskjutning av sond och Marsfordon. Även ESA saknar egentligen en del pengar i projektet. Just nu fattas ca 150 miljoner euro, men man räknar med att kunna lösa det på något sätt.

Frågan är väl hur intresserade NASA egentligen är av att få med Ryssland i detta projekt. Man har ju satsat stora pengar på rymdsonden MSL med dess fordon Curiosity och känner kanske att man vill fokusera på andra mål för rymdsonder än Mars.


Protonraket (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.spacenews.com/civil/111207-russia-join-exomars.html

Ryssland har inte gett upp angående rymdsonden PHOBOS GRUNT

Den ryska rymdmyndigheten Roscosmos har inte gett upp försöken att rädda rymdsonden PHOBOS GRUNT. Man har bett ESA om fortsatt hjälp att få kontakt med sonden. ESA kommer att göra nya försök med hjälp av 15-metersantennen utanför Maspalomas på Kanarieöarna. Försök att få kontakt med rymdsonden tidigare i veckan har misslyckats, men nya försök görs idag och imorgon.

Läs mer på: http://www.esa.int/SPECIALS/Operations/SEM3T55XPVG_0.html

Marsfordonet Opportunity har funnit gipsformationer på Mars

På den stora konferensen American Geophysical Union i San Fransisco presenterades igår ett intressant fynd som Marsfordonet Opportunity har gjort. Det rör sig om en 1-2 cm bred och ca 40-50 cm lång formation, som visar spår av olika mineraler. Det är främst kalcium och svavel som bildat en slags gipsformation på Marsytan med hjälp av vatten. Fortsatta analyser av detta fynd kommer kanske ge lite mer kunskap om förekomsten av vatten i Mars fornhistoria. Det kan tänkas att dessa gipsavlagringar skapats i en miljö som var betydligt våtare än dagens Marsmiljö.

Opportunity får anses ha varit ett mycket framgångsrikt projekt. Detta relativt enkla Marsfordon gör hela tiden nya intressanta fynd. Det kan nu med allra största säkerhet fastställas att det funnits vatten på Mars. Nu återstår frågan om det också funnits liv. Kanske blir det nästa Marsfordon, Curiosity, som kan lämna svaret på den frågan. Om 241 dagar landar detta mycket avancerade fordon på Mars yta och börjar sökandet efter vatten och liv.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/mer/news/mer20111207.html

På många forskares önskelista: En rymdsond till Jupitermånen Europa

På American Geophysical Unions (AGU) konferens i San Fransisco i veckan har forskare presenterat förslag på en lågbudgetrymdsond till Jupitermånen Europa. Alltsedan rymdsonden Galileo studerade denna fascinerande måne 2003 så har frågan om liv på Europa diskuterats. Kan det tänkas finnas enklare livsformer under den isiga månytan? Det finns sannolikt flytande vatten under isen och det kan finnas goda förutsättningar för liv. Många forskare ser Europa som den himlakropp, förutom vår egen jord, som har störst sannolikhet att hysa liv. Större än planeten Mars alltså, dit NASA m.fl skickar horder av rymdsonder och fordon.

I flera rapporter från forskargrupper i USA, bl a Planetary Science Decadal Survey, har förslag lagts fram om ett rymdsondsprojekt med uppgiften att i detalj utforska Jupitermånen Europa. Det har hittills inte blivit något mer konkret av det hela, framförallt på grund av finansieringsproblem. Rymdsondsexpeditioner till de yttre planeterna i solsystemet tenderar att bli ganska dyra historier. På konferensen i veckan presenterades dock några förslag på lite mer kostnadseffektiva projekt

Robert Pappalardo, forskare på NASA:s Jet Propulsion Laboratory (JPL) presenterade en idé som bygger på att en rymdsond som kretsar runt Europa i kombination med en rymdsond som kretsar runt Jupiter kan genomföra de studier som är nödvändiga för att mer säkert kunna uttala sig om förhållandena på Europa. Nya studier av Galileo-data visar att vatten kan finnas närmare månens yta än vad man tidigare har trott. Detta är möjligt på grund av att Europa fortfarande kan vara geologiskt aktiv.

Som jag ser det behövs väl "bara" en ytterligare rymdsond; den mot Europa. Vi har ju redan en rymdsond på väg mot Jupiter, sonden Juno, och man får väl hoppas att den kan genomföra nödvändiga observationer av Europa.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://blogs.agu.org/geospace/2011/12/06/on-a-mission-to-get-under-europa%e2%80%99s-skin/

Får vi snart rymdväderprognoser på nyheterna i TV?

Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har en intressant artikel om den snabba utvecklingen av analyser och prognoser vad gäller rymdväder. På den stora geofysikkonferensen AGU i Kalifornien i veckan har bl a rymdväder diskuterats. Rymdväder uppstår i huvudsak utifrån effekterna av en mer eller mindre aktiv sol. När solen har utbrott så påverkar det stora delar av solsystemet på olika sätt.

Ett stort antal rymdsonder studerar solen och solens inverkan på övriga himlakroppar i solsystemet. Det kommer löpande nya bilder och data från framförallt de olika solsonderna såsom SDO, SOHO, Stereo, Hinode m.fl (jag har skrivit en hel del om detta, se under respektive rymdsond). Det blir ju också allt mer viktigt att få tillförlitliga prognoser avseende rymdvädret. Dels påverkar "magnetiska stormar" kommunikationssatelliter, rymdsonder, rymdstationer m.m, dels kan de ha stark påverkan på astronauter som deltar i bemannade rymdfärder.

Så om några år har vi kanske rymdmeteorologer som drar den aktuella rymdväderprognosen!


En hel skock rymdsonder studerar olika aspekter av rymdväder (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003291/