Saturnusmånarna är inte stora jämfört med sin moderplanet

I bilden nedan finns två till synes pyttesmå månar som kretsar runt Saturnus. Den ena, Enceladus (diameter 504 kilometer), syns hyfsat tydligt, men till vänster om den och en bit under Saturnusringarna finns en knappt synlig svart prick. Det är Epimetheus (diameter 113 kilometer). Den är svår att se på bilden nedan, men klicka på denna länk så syns den lite tydligare. Trots att de två månarna inte är helt obetydliga i storlek, så försvinner de nästan i jämförelse med Saturnus. Denna planet har en diameter vid ekvatorn på lite drygt 120.000 kilometer.

Bilden togs den 4 november på ett avstånd av 1,2 miljoner kilometer från Saturnus och 1 miljon kilometer från de två månarna. Ringarna kastar sin skugga över planeten.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4439

NASA kanske klarar sig trots allt från ytterligare besparingar

Jag skrev igår om att det amerikanska representanthuset föreslagit ett extra sparbeting för olika myndigheter, bl a NASA, för att finansiera katastrofhjälp. Den amerikanska senaten röstade dock emot förslaget, så NASA:s budget är tillsvidare kvar på 17,8 miljarder dollar.

Som ekonom blir man lätt förskräckt över den amerikanska budgetprocessen och bristen på långsiktighet. Hur ska en myndighet kunna planera sin verksamhet när de ekonomiska ramarna för denna verksamhet är i gungning ett par veckor innan budgetåret börjar?

Den amerikanska budgetkrisen (för det handlar snarare om en budgetkris och inte en ekonomisk kris) lär bli en lång följetång under 2012. I februari läggs Obama-administrationens budgetförslag för 2013 och den lär bli föremål för än större diskussioner än de som vi skådat under detta året. Ett år med presidentval lär väl enbart innebära ytterligare budgetunderskott i den amerikanska ekonomin. Ansvarstagande och långsiktighet tycks inte vara prioriterat i amerikansk politik. 2012 blir nog ett besvärligt år för NASA.

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003307/

Rymdsonden DEEP IMPACT mot nya äventyr!

Jag skrev för några veckor sedan om rymdsonden DEEP IMPACT (se här) och det test som NASA genomförde. Igår skrev SpaceflightNow om att sonden nu eventuellt är på väg för att utforska en s.k Near Earth Asteroid som utgör en potentiell fara för jorden. Asteroiden heter 2002 GT och rymdsonden planeras nå fram till den år 2020 om bränslet räcker. Deep Impact har mycket lite bränsle kvar och teknikerna på NASA är lite osäkra på om rymdsonden därför kan genomföra detta utökade uppdrag (Definitivt beslut och finansiering återstår).

Den 24 november i år kördes raketmotorn i två minuter och 20 sekunder för att ändra rymdsondens hastighet och kurs. I oktober 2012 planeras också en mindre kursändring. NASA funderar också på andra alternativ för rymdsonden, bl a att studera exoplaneter, kometer elelr andra asteroider. Vi får väl se vad det kan bli.

Läs mer på: http://spaceflightnow.com/news/n1112/17deepimpact/

Rymdsonden MARS EXPRESS har genomfört detaljerad undersökning av Mars nordpol

Rymdsonden MARS EXPRESS har ett instrument som mäter sammansättningen i olika ytlager på planeten Mars. Instrumentet, Mars Advanced Radar for Subsurface and Ionosphere Sounding (MARSIS), använder sig av ungefär samma teknik som de instrument som letar efter olja på jorden. Radiovågor sänds mot planetytan och beroende på hur de reflekteras kan forskarna få indikationer på förhållandena under Marsytan ner till några kilometers djup. Det man bl a undersöker är om det finns is och vatten under ytan.

Rymdsonden har nu genomfört mätningar av Mars nordpol. Under perioden augusti - oktober var det en del tekniska problem med datorminnet på Mars Express som gjorde att systemet sattes i s.k safe mode. ESA:s tekniker lyckades dock lösa problemen och mätningarna kunde fortsätta. MARSIS- instrumentet fungerar bäst när polarområdet är mörkt och inte belyst av solen. Denna period inföll mellan juni och november 2011 och rymdsonden kretsade under observationsperioden 600 gånger runt planeten! Radarn fungerar också bara på låg höjd så avståndet till Marsytan var endast ca 1.000 kilometer.Med den höga farten som sonden har varade förbiflygningen av polarområdet bara mellan 3 och 7 minuter varje gång.

Data analyseras nu och det återstår att se om vi kan få lite mer definitiva bevis på förekomsten av lite större mängder vatten på Mars. Under 2012 bör väl ändå denna fråga slutgiltigt kunna få sitt svar med de samlade observationer som ESA:s Mars Express, NASA:s MRO resp MSL och de olika Marsfordonen gör.


(Bildkälla: ESA)

Stora delar av Marsytan vid polerna är istäckta och det finns en hel del bilder av detta istäcke, men vad finns under istäcket? Bilden nedan är tagen redan 2004.


(Bildkälla: ESA)


Illustration av Mars Express med MARSIS-antennen utfälld (Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://sci.esa.int/science-e/www/object/index.cfm?fobjectid=49771

NASA:s budget 2012 reduceras plötsligt med 325 miljoner dollar!

Det amerikanska representanthuset har godkänt att 8,1 miljarder dollar avsätts till katastrofhjälp med anledning av de väderkatastrofer som USA drabbats av under 2011. För att finansiera det hela har alla övriga statliga myndigheter, inkl NASA, fått ett extra sparbeting på 1,83%. Det innebär att NASA:s budget reduceras med 325 miljoner dollar till lite drygt 17,4 miljarder dollar. Det innebär att ytterligare budgetnedskärningar i olika forskningsprogram måste vidtas. Omröstning ska också ske i senaten innan det hela är definitivt.

Det komiska, eller snarare sorgliga, i detta är att en del av NASA:s forskning handlar om att öka förståelsen avseende rymdvädret och dess effekter på jorden och annat som kan öka våra möjligheter att prognosticera vädret. Att då skära i denna typ av verksamhet är inte särskilt smart!

Läs mer på: http://www.space.com/13967-nasa-faces-budget-cuts.html

Läs också: http://www.planetary.org/blog/article/00003306/

Chockvågor från meteorer påverkar Mars

En forskare vid University of Arizona har studerat data från rymdsonden MRO:s (Mars Reconnaissance Oribter) observationer av Marsytan. Det tycks som om meteorer just innan de träffar Mars påverkar Marsytan genom de chockvågor de utsänder. Dessa chockvågor skapar en lavineffekt där damm och mindre partiklar flyter iväg på planetens yta. Planeten Mars har en mycket tunn atmosfär, vilket gör att även små meteorer kan färdas relativt oskadda genom atmosfären och slå ner på Marsytan. På jorden skulle dessa meteorer "brinna upp" i atmosfären innan de når jorden. Varje år skapas därför ca 20 nya kratrar som är mellan 1-50 meter i diameter. Rymdsonden MRO har sedan 2006 fotograferat Marsytan i minsta detalj och noterat alla större förändringar.

Läs mer på: http://www.sciencedaily.com/releases/2011/12/111216115022.htm

Kometen som överlevde kontakten med solen!

Den stora nyheten i astronomimedia igår var kometen Lovejoy. Denna komet som till synes gick mot sin undergång när den färdades alldeles för nära solen lyckades överleva denna närkontakt. På bilder och filmer som rymdsonden SDO tagit kan man se kometen fortsätta färden ut i solsystemet igen. Forskare är förvånade över att den kunde överleva solatmosfärens hetta. Med tanke på att solens korona har en temperatur på en miljon grader och stora delar av kometen består av is så är det ganska anmärkningsvärt att det blev något kvar av Lovejoy. Den kom ju faktiskt så nära som 120.000 kilometer från solytan.

(Källa: NASA)

Lovejoy är en s.k Kreutz-komet, en mycket stor familj av mestadels små kometer som brutits loss från en större komet för 900 år sedan. Dessa kometer kommer alla väldigt nära solen och kallas därför för "sungrazers". Varje vecka rusar sådana kometer mot solen och de allra flesta upplöses av den värme de utsätts för. Många av Kreutz-kometerna är bara 10 meter i diameter och helt chanslösa när de kommer i solens närhet. Lovejoy tros dock, före närkontakten med solen, ha varit en mycket större komet med en kärna på kanske 500 meter. Det är den enda tänkbara förklaringen till att kometen nu fortsätter sin färd någotsånär intakt. Sannolikt har den tappat en stor del av sin massa och reducerats högst avsevärt. Forskarna tror också att den kan komma att brytas sönder i än mindre delar. Fast det vill vi ju inte riktigt tro på  :-)

Kometen var sannerligen i fokus under ett par dygn och följdes av inte mindre än fem olika rymdsonder: SDO, de två STEREO-sonderna, SOHO och den europeiska minisatelliten PROBA2. Det var också kul att läsa websidor, bloggar m.m som beskrev kometen versus solen lite som Davids kamp mot Goliat. Utan tvekan rycktes man själv med i denna eufori. Se bland annat Populär Astronomi, Cassiopeiabloggen och UniverseToday. Se alla bilder och filmer för mer detaljer.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/comet-lovejoy.html