fredag 13 januari 2012

En Saturnuskopia i ett annat solsystem

I gårdagens nyhetsförmedling om de nya exoplanetfynden (se blogginlägg igår) kom ett av fynden lite i skymundan för de tre småplaneterna och de två dubbelstjärneplaneterna man upptäckt. Det handlar om det Saturnusliknande objektet som kretsar kring en stjärna med ungefär samma massa som solen. Objektet kan vara en exoplanet, men också en mindre stjärna. Ringsystemet består av fyra ringar som t o m fått namn (de har döpts till Rochester, Sutherland, Campanas och Tololo). Ringsystemet sträcker sig 10-tals miljoner kilometer ut från objektet. Stjärnan som detta system kretsar kring är en mycket ung stjärna, endast 16 miljoner år gammal.

Det är första gången man upptäcker något som liknar planeten Saturnus i ett annat solsystem än vårt. Det bör dock betonas att det fortfarande är lite oklart vad det är man upptäckt. Efersom man inte känner till massan på objektet så vet man inte om det är en mindre stjärna eller en större planet. De gap som finns mellan ringarna i ringsystemet kan ha flera alternativa förklaringar. Om objektet är en stjärna kan det vi ser vara planeter under bildande. Om objektet istället är en planet kan det vara månar till planeten som ger upphov till gap i ringsystemet. Ytterligare observationer under de kommande två åren kan kanske ge svar på frågorna.

Läs mer på: http://www.astronomynow.com/news/n1201/11rings/

torsdag 12 januari 2012

Onsdagsnyheter från amerikanska astronomikonferensen

Jag har i några artiklar skrivit om det mest intressanta (ur mitt rymdsonds- och exoplanetperspektiv) som diskuterats på den amerikanska astronomikonferensen i Austin, Texas. Onsdagen på konferensen tycks ha varit en stor exoplanetdag. Flera spännande nyheter presenterades:

  • Keplerteamet har funnit två exoplaneter, Kepler-34b och Kepler-35b, som visar sig vara planeter i dubbelstjärnesystem. De ansluter därmed till Kepler-16b som var den första exoplanet som man upptäckt i den typen av stjärnsystem. Jag skriver lite mer utförligt om detta + lite annat spännande i exoplanetvärlden i en särskild artikel här i bloggen idag.
  • Ett forskarteam som studerat Keplerdata har dessutom hittat tre små planeter, de minsta exoplaneterna hittills. Även detta beskrivs i ovannämnda artikel här i bloggen.
  • En tredje exoplanetnyhet var upptäckten av en Saturnusliknande himlakropp i ett annat solsystem, 400 ljusår bort från oss. Det kan handla om en planet med ett ringsystem liknande det som Saturnus har. Läs mer här.
  • Förutom exoplaneter presenterades också fyndet av en "tidig supernova", dvs en supernova som exploderade när universum endast var 4,2 miljarder år.
Läs mer på: http://cs.astronomy.com/asycs/blogs/astronomy/archive/2012/01/11/on-the-road-january-2012-aas-meeting-wednesday-recap.aspx

Läs också: http://www.space.com/14171-complete-coverage-219th-american-astronomical-society-meeting.html

Tre små exoplaneter upptäckta + ytterligare två intressanta planeter

Utifrån data som Keplerteleskopet samlat in har ett forskarteam vid California Institute of Technology upptäckt de tre minsta exoplaneterna hittills. Alla tre är mindre än jorden och den minsta är av Marsstorlek. Diametern för de tre planeterna motsvarar 0,78, 0,73 resp 0,57 gånger jordens diameter. Planeterna kretsar kring en stjärna med namnet KOI-961 och planeterna har följdaktligen fått namnen KOI-961.01, KOI-961.02 och KOI 961.03. De tre planeterna tros vara stenplaneter på samma sätt som jorden, men kretsar alla mycket nära sin stjärna. De är således inte inom den s.k beboeliga zonen.

Forskare världen över studerar alla de exoplanetkandidater som Keplerteleskopet indikerat under 2011 och vi kommer sannolikt att få se en rad liknande fynd framöver. Så här långt har dock inte så värst många planeter hittats av utomstående forskare. Med dessa tre planeter uppgår antalet fynd till endast 9 exoplaneter utifrån Keplerdata (Förutom Keplers 35 funna exoplaneter). Forskarteamet använde publicerade data från Kepler och lyckades med hjälp av de jordbaserade teleskopen vid Palomar-observatoriet, San Diego, samt vid Keck-observatoriet på Hawaii, mer detaljerat kartlägga de tre exoplaneterna. De visade sig vara avsevärt mycket mindre än vad preliminära Keplermätningar hade indikerat.

De tre planeterna kretsar som sagt väldigt nära stjärnan KOI-961, som är en röd dvärg. Omloppstiden rör sig om mindre än två dygn kring stjärnan, vars storlek är ca 1/6 av solens. Stjärnans storlek är bara 70% större än Jupiters, vilket innebär att det är det minsta solsystem man hittills hittat. Det liknar mer Jupitersystemet med Jupiter och de galileiska månarna än vårt solsystem.


Storleksjämförelse (Bildkälla: NASA)


Jämförelse mellan KIO-961 och Jupitersystemet (Bildkälla: NASA)

Keplerteamet har också funnit ytterligare två planeter som kretsar kring dubbelstjärnor av ungefär solens storlek. Både Kepler 34b och Kepler 35b finns i dubbelstjärnesystem. Det är en ny klass exoplaneter som sannolikt har mycket märkliga klimatförhållanden m.m. Planetens varierande avstånd från två stjärnor ger en mängd "årstider" och vår, sommar, höst och vinter kommer lite huller-om-buller. Hur variationen påverkar planeterna ger upphov till många intressanta forskningsfrågor. Forskarna tror att detta är mycket vanligt förekommande med planeter i dubbelstjärnesystem, så fler exoplaneter av detta slag lär dyka upp. En detaljerad artikel om fyndet finns i  Nature.

I en stor internationell studie som presenterades igår har simuleringar gjorts avseende antalet tänkbara planeter i vår galax, Vintergatan. Den metod man använt för att beräkna mängden exoplaneter bygger på s.k gravitationslinser. Metoden innebär att ljuset från en avlägsen stjärna förstoras något när den passerar en mer närbelägen stjärna. Det blir en linseffekt och om man kan observera "störningar" i denna effekt kan dessa vara förorsakade av planeter som kretsar kring den mer närbelägna stjärnan.

Beräkningarna ger vid handen att förekomsten av en planet kring en stjärna snarare är regel än undantag. Man uppskattar antalet planeter till minst 1 kring varje stjärna! Det innebär miljarder planeter bara i vår galax! En stor andel av dessa bör kunna vara av jordstorlek, vilket avsevärt ökar förutsättningarna för liv på andra planeter än vår egen jord. Under 2012 kommer vi att få mängder med exoplanetnyheter. Om några år kommer exoplanetfynden att bli så vanliga att de inte längre blir nyheter annat än om fynden är mycket jordlika.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/kepler/news/smallest-exoplanets.html

Läs också: http://www.spacedaily.com/reports/Kepler_discovery_establishes_new_class_of_planetary_systems_999.html

Läs också: http://www.spacedaily.com/reports/Planet_Population_is_Plentiful_999.html

Läs också: http://www.universetoday.com/92531/microlensing-study-says-every-star-in-the-milky-way-has-planets/#more-92531

Läs också: http://www.nature.com/nature/journal/vaop/ncurrent/full/nature10768.html

Olika falla ödets lotter för våra Marssonder

Samtidigt som den olycksaliga ryska Marssonden PHOBOS-GRUNT sänker sig allt närmare jordytan och snart kraschar så genomförde NASA en större kurskorrigering för rymdsonden MSL vid midnatt. Motorerna tändes för att skjuta iväg sonden på en mer exakt kurs. I slutet av mars 2012 görs en mindre kursändring så att sonden så effektivt som möjligt kan hamna i rätt position för "landsättning" av Marsfordonet CURIOSITY i Gale-kratern så som planerats. Den här typen av kursändringar innebär ganska avancerade manövrar för att det hela ska bli rätt. Efter några längre motortändningar genomfördes mer än 200 korta 5-sekunders motortändningar för att förändra rymdsondens hastighet och riktning.


(Bildkälla: NASA)

Samtidigt fortsätter rymdsonden Phobos-Grunt mot sin undergång. Enligt den ryska rymdmyndigheten Roscosmos förväntas den slå ner på jorden mellan 14:e och 16.e januari. Just nu ser det lyckligtvis ut som om sonden kraschar någonstans kring Jakarta i Indiska Oceanen. Detta är dock inte helt säkert utan vi får avvakta några dagar till innan det mer exakt kan fastställas var och när sonden kraschar.

Läs mer på: http://www.jpl.nasa.gov/news/news.cfm?release=2012-011&rn=news.xml&rst=3252

Läs också: http://www.physorg.com/news/2012-01-mars-probe-ocean-sunday-russia.html

onsdag 11 januari 2012

Skarpa närbilder från Merkurius

Rymdsonden MESSENGER har under årets första vecka tagit en rad mycket skarpa närbilder från Merkurius yta. Det är en blankslipad och kuperad yta som möter oss. Bilden nedan visar en stor grop norr om Scarlatti-sänkan på Merkurius. Gropen kan ha skapats genom att en vulkan för länge sedan kollapsat. På hålväggen finns en stor mängd små håligheter som intresserar forskarna. Vad är ursprunget till dessa märkliga småhål?


(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar en märklig formation. Det ser ut som strålar som sträcks ut från kratern. Det är dock osäkert om kratern och strålarna har något samband.


(Bildkälla: NASA)

Se fler bilder på: http://messenger.jhuapl.edu/

Fler nyheter från amerikanska astronomikonferensen

Den amerikanska astronomikonferensen fortsätter i Texas, USA. Jag skrev lite om den första dagens händelser igår. Populär Astronomi skriver i två artiklar om ytterligare nyheter från konferensen. Läs Anders Jerkstrands artikel här och Robert Cummings här. NASA har idag en omfattande redovisning av senaste nytt från de presentationer som NASA medverkat i på konferensen (läs här). Det verkar vara en hel del fokus på de stora rymdobservatoriernas utforskning av universum. Onekligen intressant!

NASA:s 10-i-topplista 2011 för rymdsonden CASSINI

Även NASA presenterar 10-i-topplistor. Nu senast en lista på de 10 viktigaste observationerna som utfördes av rymdsonden CASSINI under 2011. På första plats kom "den stora stormen" på Saturnus. Se hela listan här.


Den stora stormen (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/news/cassinifeatures/feature20120110/#storm