NASA föreslår ytterligare ett Marsuppdrag - InSight

NASA vill studera hur de inre planeterna i solsystemet egentligen bildats och utvecklats. För att göra detta föreslår man att en rymdsond med namnet InSight ska studera Mars inre. InSight står för Interior Exploration using Seismic Investigation, Geodesy and Heat Transport. (Undrar just hur stor avdelning dom har där på NASA för att få till alla dessa kryptiska namn på rymdsonder?!). Den har tidigare haft arbetsnamnet GEMS (GEophysical Monitoring Station). Den har som framgår av bilden nedan en landare som ska borra i Mars yta och studera hur det ser ut en bit under ytan. 

(Illustration av InSight (Bildkälla: NASA)

Detta projekt konkurrerar med ett par andra projekt om finansiering, men om det blir av så sker uppskjutning 2016. Var det inte då den första ExoMars-sonden skulle skickas till Mars? Jo. Det verkar som om NASA vill köra sitt eget Marsrace istället för att samarbeta med ESA.

Läs mer på: http://solarsystem.nasa.gov/news/display.cfm?News_ID=39363

Läs också: http://insight.jpl.nasa.gov/

Hög kvalitet på rymdsonders fotoutrustning

Rymdsondernas instrument har många gånger bevisats hålla mycket hög kvalitet. Under svåra förhållanden fortsätter dom att fungera år efter år. Det senaste exemplet på detta är rymdsonden Mars Odysseys kamera THEMIS (Thermal Emission Imaging System), som nu varit i funktion i 10 år. Sedan februari 2002 har den rundat Mars 45.000 gånger och tagit mer än en halv miljon bilder!

Den har fotograferat området där Marsfordonet Opportunity senare landade, istäckena vid månens poler, dammoln i Marsatmosfären, otaliga kratrar och kanaler, rester av lavafloder m.m. En av de senaste bilderna visas nedan.


(Bildkälla: NASA)

Här är en annan kul bild som Mars Odyssey tagit. Det ser lite mulet ut på Mars! Man kan skymta Marsytan i molngliporna.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/odyssey/odyssey20120229.html

Var är alla rymdsonderna i mars?

Det har varit ovanligt lugnt på rymdsondsfronten i februari. Vi får väl se om det händer mer i mars. Emily Lakdawalla har som vanligt vid månadsskiftena en längre artikel i Planetary Society Blog om vad som kan förväntas den kommande månaden i rymdsondernas värld.

19-23 mars är det tydligen en större konferens, "43rd annual Lunar and Planetary Science conference" i Houston, Texas. Det ska bli intressant att se vilka nyheter som kommer att presenteras på konferensen. Det verkar bli en hel del rymdsondsnyheter.

I mars månad börjar rymdsonderna Ebb och Flow (GRAIL-sonderna alltså) att börja mätningarna av månens gravitationsfält. Rymdsonden Messenger fortsätter ett år till (minst) i det utökade uppdrag som den fått. Rymdsonden Cassini kommer riktigt nära Saturnusmånen Enceladus denna månad. I övrigt ska vi nog inte vänta oss några större sensationer i mars heller. Fast man vet aldrig!

Läs mer här: http://www.planetary.org/blog/article/00003391/

Japansk studie av asteroidmateria visar på en våldsam historia

Japanska forskare har studerat den lilla bit asteroidmateria som rymdsonden Hayabusa tog med sig från asteroiden 25143 Itokawa tillbaka till jorden 2010. Det visar sig att denna asteroid varit föremål för häftigt meteorbombardemang. Studien av den lilla asteroidbiten visar att den blivit träffad av andra partiklar med så hög hastighet att materian smält.


Materia från en asteroid (Bildkälla: Proceedings of the National Academy of Sciences)

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2012-02-samples-asteroid-itokawa-reveal-history.html

Svensk ledde studie som visade att Fomalhaut b inte är någon exoplanet

Robert Cumming på Populär Astronomi har idag på websidan en intervju med Markus Larsson, svensk astronom vid Princetonuniversitetet i USA, som ledde den studie som visade att Fomalhaut b inte är en exoplanet. Fomalhaut b var en av de mest kända exoplaneterna, eftersom det var en av få planeter som t o m syntes på ett foto. Nu visar det sig alltså vara något helt annat, kanske resterna efter en krock mellan asteroider. Så kan det gå. Forskarna tror ändå att det någonstans kring Fomalhaut finns en planet men att den kan bli svår att upptäcka. Forskarna använde sig av Spitzerteleskopet vid studien.

Markus Larsson anger i intervjun att en så stor andel som 5% av alla upptäckta exoplaneter kan visa sig vara något annat. Intressant! Han uppskattar också att minst 90% av de exoplanetkandidater som Keplerteleskopet har identifierat faktiskt visar sig vara exoplaneter. Det var betydligt mer än jag trodde. Låt oss hoppas att vi snart kan få lite fler bekräftelser från Keplerteamet. Det har varit lite klent med upptäckter under senaste månaden. Inalles 760 exoplaneter finns registrerade till dags dato. Min gissning för ett par månader sedan var att antalet skulle dubbleras under 2012. Det innebär ca 1.400 exoplaneter vid kommande årsskiftet. Vi får väl se hur det blir med det.

Läs mer på: http://www.popast.nu/2012/02/stjarnan-fomalhaut-forlorar-sin-planet.html

Hur långt har rymdsonden MSL kommit på sin färd mot Mars?

NASA har publicerat en simulering som visar rymdsonden MSL:s läge i realtid. Den har som synes nått en bra bit på väg mot Mars under de drygt 3 månader den varit på väg. Om lite drygt 5 månader, närmare bestämt den 6 augusti, når sonden fram till Mars. Bara 319 miljoner kilometer kvar! Notera att rymdsonden kommer att färdas nästan 570 miljoner kilometer trots att avståndet till Mars, som kortast, endast är lite mer än 50 miljoner kilometer! Det beror ju förstås på att både Mars och jorden hinner förflytta sig en bra bit i sina omloppsbanor innan rymdsonden når fram. Mars far fram med en genomsnittshastighet på ca 24 kilometer per sekund!


Rymdsonden MSL på väg mot Mars (Bildkälla: NASA)

Kolla in den här länken för att "se" vilken fart som rymdsonden har. Kilometrarna rasslar fram i ett rasande tempo!

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/index.html

Saturnusmånen Titan ser ju riktigt liten ut bredvid sin planet

Den senaste bilden från rymdsonden CASSINI:s utforskning av Saturnussystemet är lite rolig. Man får onekligen lite perpektiv på himlakroppars storlek när man ser Saturnus bredvid sin största måne Titan. Den stackars månen ser plötsligt väldigt liten ut trots att den ju faktiskt är solsystemets näst största måne (efter Jupitermånen Ganymedes). En diameter på lite drygt 5.000 kilometer räcker ju förstår inte långt mot Saturnus 120.000 kilometer.

Precis ovanför Saturnusringarna och lite till höger om Saturnus finns ännu en måne, men den syns knappt alls på bilden nedan. Den mycket lilla vita pricken är månen Prometheus (86 kilometer i diameter). Klicka på länken nedan för att se bilden i lite högre upplösning.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4470