Solsonden SOLAR PROBE PLUS verkar kunna bli av

Projektet avseende solsonden SOLAR PROBE PLUS har av NASA fått klartecken att fortsätta utvecklingsarbetet. Uppskjutningen av denna sond är planerad till 2018. Det finns som bekant ett antal rymdsonder som studerar solen just nu. Det unika med Solar Probe Plus är att den ska kretsa 24 varv runt solen och för varje varv närma sig solytan. Temperaturen kommer att uppgå till mer än 1.000 grader Celcius som mest vilket ställer exceptionella krav på solsondens konstruktion. Som närmast kommer sonden att kretsa kring solen på endast 6,4 miljoner kilometers avstånd och genomföra observationer som ingen annan sond hittills varit i närheten av att kunna göra.


Illustration av Solar Probe Plus (Bildkälla: NASA)

Solar Probe Plus ska försöka hitta förklaringar på varför det är så stora temperaturskillnaderna mellan solytan och solatmosfären (det blir mycket varmare när man kommer en bit ut i atmosfären). Även solvinden ska utforskas. Sondens värmesköld klarar hela 1.400 grader Celcius.

Det är för övrigt en mycket aktiv sol vi ser just nu. Häromdagen kunde flera stora flares ses. Rymdsonden SDO tog bilden nedan.


Bild från rymdsonden SDO tagen den 4 mars 2012 (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.astronomy.com/en/News-Observing/News/2012/03/Solar%20study%20mission%20moves%20to%20next%20design%20stage.aspx

Kinesisk månsond nästa år?

SpaceDaily uppger att Kina planerar sända upp en rymdsond, Chang'e 3 till månen. Sonden ska ha med sig ett litet månfordon. Fordonet, som endast väger ca 100 kilo, ska köra omkring på månytan i minst tre månader. Det blir första gången ett kinesiskt rymdfordon kommer att köra omkring på en annan himlakropp.




Läs mer på: http://www.space-travel.com/reports/China_to_launch_moon_landing_orbiter_in_2013_999.html

Asteroidhotet - hur stort är det?

Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog förklarar hur det ligger till med eventuella hot från asteroider som kan tänkas krocka med jorden. Vi ska framförallt oroa oss för de kilometerstora asteroiderna, eftersom de kan ta död på allt högtstående liv på jorden. Även mindre asteroider kan orsaka stora katastrofer. Vad gör vi då för att skydda oss från dessa katastrofer? Lyssna på hennes intressanta föredrag.

(Källa: Youtube)

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003403/

Bästa bilderna hittills på Apollosondernas landningsplatser

Rymdsonden LRO har tagit de hittills bästa bilderna av Apollosondernas landningsplatser. Bilden nedan visar var Apollo 12 landade. Klicka här för en mer högupplöst bild. LRO har färdats över månytan på endast 25 kilometers höjd. Se fler bilder från bl a Apollo 15:s landningsplats på NASA:s websida.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/LRO/news/apollo-12.html

Läs mer på: http://lunarscience.nasa.gov/articles/lro-sees-apollo-15-rover-tracks/

Läs också: http://www.universetoday.com/93983/look-its-a-moon-buggy-lros-best-look-ever-at-the-apollo-15-landing-site/#more-93983

Jupitermånen Europa - en värld med liv?

Alltsedan rymdsonden Galileo utforskade Jupitermånen Europa i slutet av 1990-talet har det spekulerats om liv på denna måne. Galileo fann bevis på flytande oceaner under den isiga ytan. Månen tycks också ha varit geologiskt aktiv i och med att den inte var särskilt kraterfylld. Spåren efter kratrar har helt enkelt raderats ut. Galileo fann också indikationer på vulkanism och en tunn atmosfär.

UniverseToday skriver om ny forskning som visar att Europas oceaner kan varit rejält försurade. Det skulle kunna förhindra att liv uppstår och frodas. Trots i övrigt goda förutsättningar för enklare livsformer kan det bidra till att Europa trots allt är en steril värld. Vi får väl se om man kan få till en rymdsond till denna spännande måne för att titta lite närmare på det hela.


Europas oceaner kan vara omfattande (Bildkälla: JPL)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93939/europas-acid-oceans-may-prohibit-life/#more-93939

Av 2.391 exoplanetkandidater är hundratals i samma storlek som jorden

NASA:s Keplerteam har på sin websida publicerat lite sammanfattningar av den utforskning som rymdteleskopet KEPLER genomfört så här långt. Till dags dato har man observerat 2.391 objekt som man betecknar som exoplanetkandidater. Av dessa är hela 246 stycken av ungefär samma storlek som jorden. Dessutom är 676 av planeterna s.k superjordar med en diameter på mellan 1,25 och 2,0 jorddiametrar. Som synes av diagrammet nedan så är de flesta exoplanetkandidater av Neptunusstorlek. Under det senaste årets utforskning har dock andelen upptäckta små planeter ökat avsevärt.

Av exoplaneterkandidaterna anses 46 stycken finnas inom den s.k beboeliga zonen. 10 av dessa är planeter av jordstorlek. Nu väntar vi bara på bekräftelser på att det verkligen rör sig om exoplaneter. Kanske kan någon av dessa planeter vara lik jorden i fler avseenden än bara storlek.


(Bildkälla: NASA)


Läs mer på: http://kepler.nasa.gov/news/index.cfm?FuseAction=ShowNews&NewsID=190

Rymdsonden CASSINI har upptäckt syremolekyler i månen Diones atmosfär

Rymdsonden CASSINI har för första gången upptäckt syremolekyler i Saturnusmånen Diones tunna atmosfär. Även Saturnusmånarna Titan och Rhea har atmosfärer. Diones atmosfär är ungefär lika tunn som Rheas, fem biljoner gånger tunnare än vid jordytan.

Månen Dione har en diameter på lite drygt 1.100 kilometer och kretsar på ungefär samma avstånd från Saturnus som vår måne runt jorden. Det är en isig värld men dess inre har sannolikt varit geologiskt aktiv.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/cassini/whycassini/cassini20120302.html

Läs också: http://astronomi.blogg.se/2012/march/syre-detekterad-i-saturnus-mane-diones-atmosf.html