Rymdsonden CASSINI har passerat Saturnusmånen Rhea på endast lite drygt 40.000 kilometers avstånd och tagit lite närbilder. Bilderna är tagna i söndags och presenteras i råformat.
Rhea är den näst största av Saturnus månar (efter Titan) med en diameter på lite drygt 1.500 kilometer. Det är en isig måne som har ett jämnt fördelat "kratermönster". Den har träffats av ett stort antal meteorer, vilket gör att den ser ut lite som en golfboll.
Rhea (Bildkälla: NASA)
Det finns också några lite större kratrar. En av dessa är ett nedslagsområde som heter Mamaldi och är 480 kilometer tvärs över.
Rhea (Bildkälla: NASA)
Cassini har också tagit en väldigt fin bild av den lite mindre månen Enceladus (ca 500 kilometer i diameter). Man ser inte så mycket av själva månen som är förmörkad, men däremot syns Enceladus fontäner vid månens södra polarområde väldigt tydligt.
Mars tycks vara en ganska död planet nuförtiden, men så har inte alltid varit fallet. Sedan tidigare har man känt till att planeten haft en omfattande vulkanisk aktivitet. Ny forskning visar att Mars för bara några miljoner år sedan kan ha haft jordbävningar (marsbävningar kanska man skulle kalla det). Det finns t o m forskare som anser att de fortfarande kan fortgå. Rymdsonden MRO har fotograferat områden på Mars där stenblock tycks ha rullat ner för branter. Kan Marsbävningar ha satt stenarna i rullning? Kan det också pågå mindre vulkanutbrott en bit ner i Mars inre? Ja, kanske.
NASA:s forskarteam kring rymdteleskopet Kepler har genom statistiska analyser försökt beräkna antalet jordlika exoplaneter kring andra stjärnor. Man har kommit fram till att det är extremt ovanligt med planeter som liknar vår jord.
Keplerteleskopets observationer av ett stort antal stjärnor har inneburit att en rad exoplaneter och exoplanetkandidater upptäckts. Den metod, transitmetoden, som Kepler använder gynnar fynd av dels planeter som kretsar nära sin stjärna, dels planeter som är stora. De som kretsar nära sin stjärna har större sannolikhet att passera solskivan och gör det dessutom oftare. Stora planeter som passerar solskivan innebär större dipp i stjärnans skenbara ljusstyrka. Båda dessa faktorer gör det förstås lättare att upptäcka exoplaneter. Om man bortser från detta och studerar de data som Kepler hittills samlat in kan det vara så att det i Keplerteleskopets sökområde endast finns en handfull planeter som man skulle kunna kalla "jordkopior".
Keplerteleskopet söker i ett område i riktning mot stjärnbilderna Svanen och Lyran och studerar hela 156.000 stjärnor.
Det verkar inte hjälpa med alla vetenskapliga fakta om att jorden inte kommer att gå under i december 2012, som Mayakalendern påstås ha förutsagt (vilket inte heller verkar stämma). NASA går via sitt Jet Propulsion Laboratory återigen ut med lugnande besked och har t o m tagit fram en video om denna "Maya apokalyps". Ryktet om planeten Niburu som ska krocka med jorden verkar vara långlivat. Ingen astronom har lyckats se skymten av denna tänkta planet. Solutbrott, planeter i linje, förändring av jordaxelns lutning och alla andra "hot" gås igenom i videon.
Denna undergångstro är väl förmodligen främst ett amerikanskt fenomen. Jag tycker inte man ser så mycket av detta här i Sverige eller i Europa. Kanske förstärks denna undergångstro av rapporterna om stor solaktivitet och en rapport som kom förra månaden om att solen kan få en gigantiskt utbrott som allvarligt påverkar jorden (läs bl a här). Det kommer också löpande rapporter om jordnära asteroider som kan utgöra hot mot vår jord. Robert Cumming på Populär Astronomi skrev en artikel om detta för en dryg vecka sedan. Tyvärr drunknar fakta om dessa asteroider gärna i hotfulla massmediarubriker i framförallt kvällspressen.
Vad göra åt detta? Det kanske inte är så mycket att göra. Det är väl helt enkelt en del av den mänskliga naturen att oroa sig. Denna oro kan möjligen reduceras med lite folkbildningsinsatser. Inrättandet av en Astronomins dag, efter förslag av Jesper Sollerman, ordförande i Svenska Astronomiska Sällskapet, kan vara ett positivt bidrag till en sådan insats. Dessutom måste nog de s.k "outreach"-insatserna kraftigt utökas, dvs att verksamma forskare inom astronomins olika områden inte stänger in sig i sina forskarrum utan bidrar till att utbilda och informera allmänheten om vad som är på gång i astronomins värld. Annars riskerar denna "folkskygghet" att bidra till ännu mindre intresse för astronomi. Så i ren självbevarelsedrift; ut och föreläs om allt det spännande som är astronomi! Utökad utbildning i grundskola/gymnasium inom astronomiområdet är förstås också viktigt.
Kommer det att gå åt fanders 2012? Nä, sannolikheten är ytterst minimal (obefintlig). När kommer det då att gå åt fanders? Ingen vet, lyckligtvis, och det enda som den pessimistiskt lagde kan luta sig mot är väl Murphys första lag: Om något kan gå fel så kommer det att göra det. Vi optimister tror väl snarare att kan någon ha fel så kommer han/hon att ha det. Murphy hade alltså fel!
Det har väl inte undgått någon att solen har varit lite orolig den senaste veckan. Några av de kraftigaste solstormarna på åratal har registrerats. Det är inga dåliga krafter vi har att göra med! Rymdsonden SDO har tagit bilden nedan.
(Bildkälla: NASA)
Den senaste solstormen har tydligen påverkan rymdsonden Venus Express så mycket att den tillfälligt tappat orienteringen. Space.com rapporterar att den tappat orienteringen och blivit "blind". Sonden utsattes för en mycket hög dos strålning som helt enkelt gjorde att den tappade kollen på de stjärnor som den orienterar efter. Det är inte första gången detta händer så vi får väl hoppas att det löser sig.
I en studie vid NASA:s Astrobiology Analytical Laboratory har man studerat 14 kolrika meteoriter som innehåller mineraler. Meteoriterna har utsatts för mycket höga temperaturer, i vissa fall över 1.000 grader Celcius. Man har funnit spår av aminosyror i meteoriterna. Aminosyror bygger proteiner som är livets byggstenar. Det är inte första gånegn man upptäcker aminosyror i meteoriter. Det ovanliga med de här fynden är att man funnit aminosyror i objekt som varit så heta. "Normalt" brukar aminosyror inte klara höga temperaturer. Det tyder på att det finns många olika processer som skapar "livets komponenter".
Meteorit (Bildkälla: Antarctic Search for Meteorites program, Case Western Reserve University )
