Kan liv spridas från planet till planet?

Något som diskuterats en hel del under senare år bland astrobiologer är hur livet på jorden egntligen uppstod. Är det helt säkert att det har sitt ursprung här, eller har liv förts hit från en annan himlakropp i vårt solsystem. Det kan ju faktiskt vara så att livsbetingelserna var bättre någon annanstans i solsystemet för drygt 4 miljarder år sedan. Så det är fullt möjligt att livet startade på t.ex Mars och fördes hit till jorden med en meteorit.

Det faktum att liv kan spridas i vårt solsystem tycks enligt ny forskning, som presenteras på den stora planetkonferensen i Texas, vara något ganska unikt. Studier av Gliese-systemet, med dess exoplaneter visar att det kan vara svårt för planeterna att utbyta materia. Man tror t o m att inget av de planetsystem som hittills upptäckts har förmågan att utbyta materia. Simuleringar visar att att meteorer som kastas ut från en exoplanet tycks hamna i sådana omloppsbanor att de till slut slungas ut ur hela planetsystemet. Eventuellt liv på meteoren flyger ut i den interstellära rymden.

Ja, det kanske är så att liv på jorden, åtminstone i mer utvecklade former, är något unikt.

Läs mer här: http://www.spacedaily.com/reports/Super_Earth_unlikely_able_to_transfer_life_to_other_planets_999.html

Ny typ av landformation upptäckt på Mars

Rymdsonden MRO har tagit bilder av vad som tycks vara en helt ny typ av landformation på Mars. Det ser ut som sanddynor men det är det inte, utan det rör sig snarare om bergrunden som formats av vinderosionen. Sannolikt rör det sig om lite "mjukare" bergarter som med tiden formas av Marsvinden.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2012-03-geologists-class-landform-mars.html

Första studentbilderna från månsonden Ebb

De två tvillingsonderna Ebb och Flow i det s.k GRAIL-projektet har nu kretsat runt månen ett tag. Idag publicerar NASA den första bilden som sonden Ebb tagit av månen på uppdrag av skolungdomar i fjärde klass. Eleverna som går i Emily Dickinson Elementary School i Bozeman, Montana, USA, är aktivt med i detta spännande projekt. Över 60 bilder har laddats ner från sonden på deras begäran. 

Visst är detta ett kul exempel på hur man kan engagera ungdomar i astronomisk forskning?!

 

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.jpl.nasa.gov/news/news.cfm?release=2012-083&rn=news.xml&rst=3318

Stora laviner och jordskred på Saturnusmånen Iapetus

Rymdsonden CASSINI har upptäckt områden på Saturnus måne Iapetus med mycket omfattande laviner och jordskred. Hur dessa jordskred och laviner uppstår är lite av ett mysterium för forskarna. Tidigare har man observerat motsvarande jordskred på Mars, i synnerhet vid de branta bergväggarna kring kratern Valles Marineris. Jordskreden på Iapetus tycks dock vara mycket större. Trots avsaknaden av vatten och atmosfär så är det ganska vanligt med dessa jordskred. Cassini har observerat mer än två dussin sådana i de bilder som rymdsonden tagit.

Vad kan orsaken till jordskreden vara? Möjligen is tror forskarna. En viss uppvärmning av ytan gör att isen blir så hal att laviner/jordskred uppstår. Det bör kanske påpekas att "uppvärmning" i Iapetus fall betyder att det "bara" är ca 150 minusgrader Celcius.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/94256/massive-ice-avalanches-on-iapetus/#more-94256

Topografisk karta över Merkurius och bild av planetens inre struktur

På den stora planetkonferensen i Texas har en rad nyheter också presenterats utifrån rymdsonden MESSENGERS observationer av planeten Merkurius. Bl a har sonden i detalj kartlagt Merkurius topografi, dvs planetens fysiska form med dess toppar och dalar m.m. Med sondens laserhöjdmätare har hela 10,7 miljoner höjdmätningar gjorts av de nordliga breddgraderna på Merkurius. Cirklarna i bilden markerar specifika nedslagsplatser. Röda/oranga områden är höjder och gröna/blå områden dalar och sänkor.


(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden har också undersökt Merkurius inre struktur. Det visar sig att den skiljer sig avsevärt från jordens inre struktur. Merkurius har en relativt stor kärna av metall.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://messenger.jhuapl.edu/gallery/sciencePhotos/

Ännu mer detaljerade bilder från asteroiden Vesta!

Rymdsonden DAWN har nu tagit en rad bilder från asteroiden Vestas yta som är ännu mer detaljerade än de som hittills tagits. Vid den stora planetkonferensen Lunar and Planetary Science Conference i Texas som pågår just nu har nya data presenterats från Dawns observationer. Det framkom en hel del intressanta data om denna asteroid. Den är t.ex en av de ljusaste objekten i solsystemet och den enda asteroid i asteroidbältet som är synlig med blotta ögat från jorden.


Kratern Numisia (Bildkälla: NASA)


Det ljusaste området på Vesta (Bildkälla: NASA)

Vissa områden på Vesta är extra ljusa och det säger en del om asteroidens historia. Forskningsrön visar att de ljusaste delarna av Vesta är ursprunglig materia som inte förändrats av meteornedslag m.m. Mörkare ytmateria är inte slumpmässigt spritt över himlakroppen, utan förekommer i större omfattning inom vissa specifika områden. Det tyder på större geologisk aktivitet i dessa områden någon gång i asteroidens forntid. Även meteornedslag har förekommit i större omfattning där mörkare ytmateria finns. Vissa av dessa nedslag har varit så kraftiga att ytmateria smält. 


Mörka fläckar på Vesta (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.jpl.nasa.gov/news/news.cfm?release=2012-082&rn=news.xml&rst=3317

Saturnus gravitation deformerar månen Enceladus yta

Rymdsonden CASSINI har observerat att Saturnus gravitation påverkar månen Enceladus så kraftigt att dess yta deformeras. Bilden nedan är från den södra polarregionen. Forskare tror att Saturnus gravitation också orsakar de jetstrålar av vatten som sprutar ut vid månens sydpol. En förklaring till ytdeformationen och vattenstrålarna kan vara att det finns en större ocean med vatten under ytan på Enceladus. Saturnus skapar också tidvatteneffekter som innebär att månen hettas upp kraftigt.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/cassini/whycassini/cassini20120319.html