torsdag 29 mars 2012

Lite drygt 4 månader kvar till Marslandning

Rymdsonden MSL är på väg till Mars och landar i början av augusti med sitt fordon Curiosity. MSL ska landa i Gale-kratern vid foten av det berg som projektledningen kallar för Mount Sharp. Kratern är 154 kilometer i diameter och berget är rester av meteornedslag som inträffade för mer än 3 miljarder år sedan. Olika lager har lagts på varandra och kanke kan man läsa ut Mars historia genom att studera dessa lager. Tanken är att rymdsonden ska landa i den cirkel som är markerad i bilden och sedan börja klättra en bit upp för berget.

Oblique view of Mount Sharp
(Bildkälla: NASA)

Berget i kratern sträcker sig hela 5,5 kilometer upp från kraterbotten. Bilden nedan jämför Mount Sharp med några höga berg på jorden. Det är ingen liten kulle det handlar om!

'Mount Sharp' on Mars compared to three big mountains on earth
(Bildkälla: NASA)

En mindre kursändring genomfördes i början av den här veckan. Ytterligare fyra sådana kursändringar är planerade för att placera rymdsonden i exakt rätt bana runt Mars och säkerställa att landningen sker på den plats man tänkt sig. Allt har gått som planerat hittills och det finns gott hopp om ett lyckat projekt.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/news/msl20120328.html

Läs också: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/news/msl20120326.html

onsdag 28 mars 2012

10-tals miljarder beboeliga planeter kan finnas i vår Vintergata!

Ett internationellt team med astronomer har vid ESO:s observatorium i La Silla i Chile och med hjälp av spektrografen HARPS studerat röda dvärgstjärnor. Man uppskattar att det finns 10-tals miljader stenplaneter kring dessa stjärnor i vår galax. Hundra av dem tros dessutom finnas relativt nära oss, mindre än 30 ljusår bort.


Illustration av en tänkbar exoplanet (Bildkälla: ESO)

Det innebär att det skulle vara mycket vanligt med stenplaneter kring dessa stjärnor. Det handlar om s.k superjordar, dvs planeter som är något större än jorden.

Xavier Bonfils, som har lett studien, säger att observationerna visar att ungefär 40 procent av alla röda dvärgstjärnor har en superjord som kretsar i den beboeliga zonen. Man beräknar att antalet röda dvärgar uppgår till ungefär 160 miljarder i Vintergatan, vilket innebär att det finns en oerhörd mängd med planeter. I studien har man under en sexårsperiod observerat 102 noggrant utvalda stjärnar på den södra stjärnhimlen. Man upptäckte totalt nio superjordar (planeter vars massa ligger mellan en och tio gånger jordens massa). Två av dessa fanns dessutom inom den beboeliga zonen hos stjärnorna Gliese 581 och Gliese 667C.

Det tycks vara mindre vanligt med tyngre planeter av Jupiterstorlek kring röda dvärgar. Mindre än 12 procent av de röda dvärgarna har stora planeter (vars massor ligger mellan 100 och 1000 gånger jordens massa).

Nya bevis på att livets byggstenar kom till jorden med kometer

Vid amerikanska "National Meating and Exposition of the American Chemical Society", presenterades idag nya bevis på att livets byggstenar förts till jorden med kometer. Forskare undersöker hur aminosyror m.m uppstod på jorden när livet började spira. Det som talar för kometerna som "livets transportörer" är att de kan ha burit med sig aminosyror och att de dessutom innehåller vatten och energi, två nödvändiga ingredienser för att vidmakthålla liv. Forskarna tror att livsformer började utvecklas i slutet av en period med kraftigt meteorbombardemang mot jorden, för ca 3,8 miljarder år sedan. Innan dess var det sannolikt för varmt på jorden för att "hålla liv vid liv". Om kometer kunde föra liv till jorden bör det kunna hända även i andra planetsystem.


(Bildkälla: Wikipedia)

Läs mer på: http://www.terradaily.com/reports/New_evidence_that_comets_deposited_building_blocks_of_life_on_primordial_Earth_999.html

Två månsonder flyger i perfekt formation

NASA har publicerat en kul illustration av rymdsonderna Ebb och Flow (GRAIL-projektet). Den visar två sonder som flyger i formation runt månen för att kartlägga månen i minsta detalj. Faktum är att de färdas runt månen i mycket exakta banor och med vissa bestämda avstånd från varandra. Sonderna har dessutom instrument som kan mäta avståndet mellan dem. Precisionen är helt otrolig; de kan se skillnader i avstånd mellan sonderna på 1/10000 millimeter! Det talar för att Ebb och Flow kommer att ge oss en i det närmaste perfekt karta över månytan.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/grail/news/grail20120327.html

2 planeter kring en mycket gammal stjärna har upptäckts

Forskare vid Max Planck-institutet i Heidelberg, Tyskland, har upptäckt två planeter kring stjärnan HIP 11952. Denna stjärna är nästan 13 miljarder år gammal och skapades alltså i universums barndom. Det intressanta med fyndet är att planeter kring gamla stjärnor huvudsakligen består av lättare grundämnen. Dessa planeter bildas därför under helt andra förutsättningar än yngre planeter. Forskare tror att planeter bildas lättare ur de gasmoln som innehåller tyngre grundämnen. Frågan man ställer sig är hur planeter överhuvudtaget bildas när tyngre ämnen saknas och om det finns någon särskild tidpunkt i utvecklingen då planeter börjar bildas.

De två planeterna är inte särskilt annorlunda andra planeter man upptäckt. De är Jupiterstora vad gäller massa och kretsar runt stjärnan på 7 resp 290 dagar. Det är stjärnan som är annorlunda. Denna metallfattiga stjärna, som är ungefär av samma storlek som solen, befinner sig 375 ljusår från oss.

image
Illustration av planetsystemet (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.astronomy.com/en/News-Observing/News/2012/03/A%20planetary%20system%20from%20the%20early%20universe.aspx

tisdag 27 mars 2012

Sverige behöver satsa på grundforskning!

I Populär Astronomi har en debatt påbörjats om svensk forskningspolitik. I och med nedläggningen av delar av Astra Zenecas  forskningsverksamhet i Sverige, har farhågor rests om att detta bara är början på nedrustning av svensk forskning. Med tanke på allt fler signaler om att den svenska naturvetenskapliga grundutbildningen dessutom börjar fallera finns utan tvekan risk för att forskningsverksamheten i Sverige kan bli en krisbransch i framtiden. Astronomisk forskning är en mycket liten del av den samlade svenska forskningen. Risken är att den kan komma att föra en tynande tillvaro i forskningens utkanter om inte något görs.

Jag har med intresse läst de senaste veckornas debattinlägg i forskningsfrågan och tycker liksom Lars Mattsson att det behövs en rejäl satsning på en bred bas för grundforskning inom astronomin. En framgångsfaktor för arbetet är en ordentlig naturvetenskaplig utbildning redan i grundskola/gymnasium. Vi måste engagera ungdomar i astronomi (Det kan ju inte vara särskilt svårt. Astronomi är ju spännande!). Ett större astronomiintresse skapar förutsättningar för utveckling av grundforskningen. Det här handlar inte om några stora kostnader. Det är en investering för framtiden. Om vi inte förbättrar naturvetenskaplig grundutbildning så är det inte bara Astra Zenecas forskning som läggs ner.

Självklart bör vi samarbeta inom ESA, men det får inte helt ta död på egna rymdinitiativ. Så låt oss hoppas att några av de satellitförslag som presenterats av Rymdstyrelsen (läs föregående artikel här i bloggen)  faktiskt förverkligas. Och låt skolungdomar rösta om bästa förslag! 



Fem svenska satellitprojekt att hoppas på

Jag skrev här i bloggen den 15 mars om förslag på svenska satellitprojekt (läs här). Nu har fem av projekten valts ut i tävlingen om att bli nästa innovativa svenska forskningssatellit. Robert Cumming på Populär Astronomi skriver om detta idag på tidskriftens hemsida. Det gläder mig att se att min favorit, projektet CHEOPS som ska studera exoplaneter, är med bland finalisterna. Konkurrensen är dock hård. Flera av projekten är intressanta och värda att satsa på. Läs mer om projekten genom att klicka på länken nedan.

Läs mer på: http://www.popast.nu/2012/03/fem-svenska-rymdhopp-satellitprojekten-som-gar-vidare.html