måndag 9 april 2012

Sprickzoner på Mars - här kan finnas spår av liv

I de sprickzoner som observerats på Mars kan det finnas spår av liv. Nu senast har ESA:s rymdsond Mars Express studerat några av de stora sprickor som finns på Mars. Man tror att stora mängder lava en gång i tiden har flutit i området. Det här kan vara områden när mikroorganismer skulle kunna trivas.


(Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.esa.int/esaSC/SEMK8FEWF0H_index_0.html

En "Dust Devil" på Mars!

Rumdsonden MRO har vid några tillfällen fotograferat enorma tornadon, eller s.k "dust devils" på Mars. NASA har nu lagt ut en film som illustrerar det hela. Dessa dust devils kan skicka upp en stoftpelare som är 20 kilometer hög!

(Källa: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/MRO/news/mro20120404.html

Ryska rymdplaner med månfordon, månbas och asteroidobservation

Ryska rymdmyndigheten Roscosmos meddelar att man har stora planer vad gäller utforskning av månen. Man vill sända två fordon till månen en bit in på 2020-talet och successivt bygga upp en månbas. Tanken är bl a att studera månens polarområden. Planer finns att skicka upp ett par rymdsonder, Luna-Resurs och Luna-Glob, kring år 2015 för att förbereda för landning med månfordonen.

Den ryska vetenskapsakademin meddelar dessutom att man vill skicka en rymdsond till asteroiden Apophis för att försöka klargöra om den utgör ett hot mot jorden när den passerar oss åren 2029 och 2036. Denna asteroid har ansetts vara ett tänkbart hot i och med att den väntas passera relativt nära jorden år 2029 (ca 60.000 kilometer ifrån oss), vilket gör att dess bana inför passagen år 2036 kan bli farlig. En rysk sond kan komma att sändas upp redan år 2015 i syfte att studera asteroidens omloppsbana.

Läs mer på: http://www.russianspaceweb.com/moon_2012.html

Läs mer på: http://www.space-travel.com/reports/Russia_Plans_to_Launch_Lunar_Rovers_to_Moon_after_2020_999.html

Läs också: http://www.spacedaily.com/reports/Russia_Plans_to_Bind_Satellite_to_Apophis_Asteroid_999.html

Ett tjugotal av solsystemets månar tycks ha "försvunnit"!

Hur många månar finns det egentligen i solsystemet? Slår man upp en (nyare) uppslagsbok, kollar på Wikipedia eller i en färsk astronomibok kan man läsa att det rör sig om lite drygt 170 månar. De två jätteplaneterna Jupiter och Saturnus anges ha drygt 60 månar var. Nu kommer forskningsrön som visar att relativt många av dessa månar inte går att hitta!

Före år 2000 hade Jupiter och Saturnus mindre än 20 kända månar var. De flesta av dessa månar kretsade kring sina respektive planeter i nästan cirkulära banor. Ett fåtal av månarna hade mer excentriska (oregelbundna) omloppsbanor. I början av 2000-talet startade en forskarstuderande, Scott Shephard, och hans handledare, David Jewitt, vid University of Hawaii en större studie av Jupiter- och Saturnussystemen för att leta efter fler månar med oregelbundna omloppsbanor. Med hjälp av de stora teleskopen på Hawaii, bl a 8,2 meters Subaru-teleskopet, upptäckte man snabbt ett mycket stort antal sådana månar. I en artikel 2003 beskrev man upptäckten av hela 23 nya månar.

En annan forskargrupp fann i ett liknande projekt nya månar kring Saturnus. När sedan rymdsonden Cassini började utforska Saturnussystemet upptäckte den ytterligare månar. Så antalet månar är nu uppe i en bit över 170 stycken kring våra planeter och dvärgplaneter. Enlit måndatabaserna har vår jord som bekant 1 måne, Mars har 2, Jupiter 65, Saturnus 62, Uranus 27 och Neptunus 13. Även några av dvärgplaneterna har månar. Således har Pluto 4, Eris 1 och Haumea 2 måne.


(Bildkälla: NASA)

Forskare vid NASA:s Jet Propulsion Laboratory har nu analyserat data för alla de små månar som upptäckts under det senaste decenniet och finner att hela 10 Jupitermånar och 7 Saturnusmånar är "borta". De går helt enkelt inte att finna och man har ingen aning om vart de tagit vägen. Kanske kretsar de kring sina planeter, men för att återfinna dem krävs nya omfattande observationer. Det finns ytterligare månar som kan komma att försvinna ur sikte de kommande åren. Orsaken till att månar tappas bort är att månarnas omloppsbanor är så dåligt kända att man helt enkelt inte vet hur de kretsar kring planeterna. Små månar långt ut i solsystemet är dessutom mycket ljussvaga objekt, vilket gör att de är svåra att hitta.

Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/news/Outer-Planet-Moons-Found-mdash-and-Lost-146176195.html

Det finns mycket is i solsystemet!

NASA har tagit fram en film som berättar om is i solsystemet. Det finns väldigt mycket is (bl a vattenis) på flera av solsystemets planeter och på dess månar. Faktum är att några av månarna till stor del består av just is. Dessutom har vi alla isiga kometer som far omkring i solsystemet.

(Källa: NASA)

Läs mer på: http://solarsystem.nasa.gov/news/whatsup-view.cfm?WUID=1144

fredag 6 april 2012

Liv i vårt solsystem

I onsdags skrev jag om att Keplerteleskopet (+ 8 andra rymdteleskop/-observatorier) har fått förlängt uppdrag. Sökandet efter exoplaneter fortsätter alltså och så småningom kanske vi kan få syn på tecken på liv på någon exoplanet i den beboeliga zonen. Det här med beboelig zon är ett lite diffust begrepp eftersom vi redan i vårt eget solsystem söker efter liv på himlakroppar utanför den beboeliga zonen. Faktum är ju att några av de mest lovande platserna för liv kanske är de månar som kretsar runt Jupiter och Saturnus.

Den största satsningen för att söka finna spår av liv pågår på Mars. Ett flertal rymdsonder kretsar som bekant runt den röda planeten. Marsfordonet Opportunity kör runt och inspekterar Marsytan. Snart landar ännu ett Marsfordon, Curiosity, med ännu mer avancerade instrument för att i detalj observera Mars. NASA:s MAVEN-rymdsond kommer att studera Mars-atmosfären om knappt två år. Förutom Mars finns ett flertal andra intressanta himlakroppar som kan ha spår av liv.

Jupitermånarna Europa, Ganymedes och Callisto är några av de bästa kandidaterna. Visserligen ligger de alldeles för långt från solen för att ligga inom en beboelig zon, men tack vare den energi som Jupiter ger med sin starka gravitation finns det ändå möjligheter till liv på dessa månar. Rymdsonderna Voyager och Galileo upptäckte att det finns flytande oceaner på Europa och i viss omfattning också på de två andra månarna. Det kan tänkas finnas tillräckligt varma ställen under det tjocka istäcket för att liv ska kunna trivas.

Även Saturnusmånarna Titan och Enceladus är goda kandidater för liv. Saturnus ligger ännu mycket längre från solen, men likväl kan det finnas enklare livsformer på de två månarna. Titan utforskas av rymdsonden Cassini (och studerades lite närmare av den lilla minisonden Huygens) och under den tjocka atmosfären kan det tänkas finnas liv i de metan-etan-sjöar som finns där. Den lite mindre Enceladus är en udda måne i sammanhanget i och med att den är så mycket mindre än de övriga månar som beskrivits ovan. Det faktum att den sprutar isvatten i sina geysrar tyder på en inre hetta som kan innebära att liv skulle kunna frodas.

Finns det någon annan måne som kan ha liv? Knappast. Övriga månar är för små eller har så ogästvänliga förhållanden att det sannolikt är omöjligt att liv kan utvecklas. Jupitermånen Io, som är en lite större måne, är ett vulkaniskt helvete om uttrycket tillåts. Vår egen måne verkar inte heller ha några spår av liv (men kan ha haft det för några miljarder år sedan).

Fortsätt utforskning behövs. Låt oss hoppas att NASA:s, ESA:s och övriga rymdmyndigheters pengar räcker till rymdsondsprojekt till någon av de månar som beskrivits ovan. Forskarsamfundet i USA har i flera år föreslagit att månen Europa ska prioriteras.

onsdag 4 april 2012

Keplerteleskopet, Hubbleteleskopet m.fl får förlängda uppdrag

NASA meddelar att Keplerteleskopet och Hubbleteleskopet plus 7 andra rymdteleskop får förlängda uppdrag. Det här är oerhört positiva nyheter för alla oss exoplanetintresserade. För varje år som Keplerteleskopet fortsätter observera stjärnhimlen (den lilla del av denna som den studerar i detalj) ökar möjligheterna mångfalt att säkerställa om de identifierade exoplanetkandidaterna verkligen är exoplaneter. Möjligheterna ökar också att upptäcka nya exoplanetkandidater.


Illustration av Keplerteleskopet (Bildkälla: NASA)

Med tanke på NASA:s dåliga ekonomi har det funnits farhågor att flera av de pågående projekten inte kan finansieras. Nu ger man alltså klartecken till åtminstone t o m år 2014, och troligen ända till 2016. De rymdteleskop det handlar om är Kepler, Hubble, Fermi, Swift, Chandra, Planch, Spitzer samt medfinansiering till Suzaku och XMM-Newton. Spitzerteleskopets uppdrag är dock begränsat t o m 2014, med planerat avslut 2015. År 2014 görs nästa utvärdering av teleskopen.

Det här är som sagt lysande. Rymdteleskopen levererar intressanta forskningsdata löpande.

Läs mer på: http://science.nasa.gov/astrophysics/2012-senior-review/