ESA-film från Venuspassagen. Wow!

Europeiska rymdmyndigheten ESA har lagt ut en film från morgonens Venuspassage. Det är ESA:s mikrosatellit Proba-2 som filmat händelsen. Häftigt!! Läs mer här.

Bilder från morgonens Venuspassage

Så har vi då upplevt den sista Venuspassagen i detta århundrade. Visst var det spännande! Tyvärr lite mycket moln där jag befann mig, men jag ser på nätet att det finns en mängd fina bilder på det hela. Kul att dagspressen uppmärksammar händelsen såpass mycket. Jag ser att min egen lokala tidning, Göteborgs-Posten, har en artikel och visar en massa läsarbilder på nätet (kolla här). Robert Cumming på Populär Astronomi har också redan hunnit skriva en artikel på tidningens websida (se här). Där finns också en länk till en massa fina bilder på Astronet m.m.

NASA följer förstås Venuspassagen i detalj. Rymdsonden SDO har tagit en rad bilder och på deras websida finns bl a dessa.


Inledningen av Venuspassagen (Bildkälla: NASA)


(Bildkälla: NASA)


Bildmontage (Bildkälla: NASA)


(Bildkälla: NASA)

Den sol som Venus så elegant passerade denna morgon är lite orolig just nu. Denna bild av solen med ett mäktigt koronahål publiceras av NASA idag.


(Bildkälla: NASA)

Lite fakta inför Venuspassagen på onsdag

På onsdag morgon är det så dags för århundradets sista Venuspassage. Missar man den så är sannolikheten minimal att man får uppleva nästa passage. Den inträffar först år 2117. Det har varit en hel del skriverier t o m i dagspressen kring denna händelse. Gemene man kanske undrar vad det är för intressant med en Venuspassage. Det handlar ju trots allt "bara" om att planeten Venus råkar passera över solskivan. Det lär bli svårt att jaga upp släkt och vänner på onsdag morgon för att kolla in det hela. Det är nog så att det är vi astronominördar som tycket att det hela är spännande. Det är ju dessutom astronomihistoriskt en intressant tilldragelse och ett tillfälle att se denna planet (om än som en mycket liten svart prick) även med en enkel kikare. OBS att man absolut inte ska titta igenom kikaren om man vill ha synen i behåll. Man ska projicera bilden mot t.ex ett vitt ark. Populär Astronomi har en utmärkt instruktion på hur det hela ska gå till.

För den late finns också möjlighet att följa det hela på nätet. T.ex NASA har en websida där man kan följa lite webcasts från olika håll i världen (se här). Bilden nedan visar NASA:s bild av Venus bana över solskivan nu i år samt 2004. Observera att det är amerikanarna som ser det hela den 5 juni. Vi får som sagt vänta till den 6 juni.


(Bildkälla: NASA)

Planeten Venus passerar alltså solskivan. Detta gör den två gånger med åtta års mellanrum och därefter tar det lite drygt 100 år tills det återigen sker två gånger på åtta år. Venuspassagerna är framförallt intressanta ur ett astronomihistoriskt perspektiv. Detaljerade studier av Venuspassagerna år 1761 och 1769 bidrog starkt till kunskapen om avstånden i vårt solsystem och om solsystemets storlek. Om detta kan också läsas på Populär Astronomis websida (se här), med länkar till flera andra intressanta sidor. Det finns många roliga anekdoter om de expeditioner som genomfördes 1761 och 1769 för att få klarhet om solsystemets dimensioner. Vetenskapsmän skickades till alla möjliga otillgängliga patser för att utföra observationer. Det var inte alltid som det gick så bra. Efter månader av strapatser kunde det hela sluta med att det just den aktuella dagen för observation råkade vara mulet! Hängivna vetenskapsmän ger dock inte upp så lätt, utan en och annan väntade mellan 1761 och 1769 för att ånyo göra ett försök att observera det hela. Med lite otur var det mulet då med. Man får hoppas att dom ägnade de mellanliggande åtta åren till något kul! En riktigt ordentlig genomgång av Venuspassagernas historia får man på Sky&Telescopes websida.

Vad är det då vi ser vid denna Venuspassage? Jo, vår systerplanet Venus ägnar lite drygt sex timmar åt att förflytta sig över solskivan. Det hela börjar redan några minuter efter midnatt, men eftersom solen inte går upp över horisonten förrän några timmar senare kan man lugnt sova vidare. Vi i södra Sverige får dock ställa väckarklockan på ca 04.00 (i Göteborg alltså) för att hinna piggna till såpass att vi kan studera det hela. Sedan är det bara att hoppas på klart väder. Just nu ser väl inte prognoserna så lysande ut för oss göteborgare i allafall om man får tro SMHI. Det kan möjligen klarna upp kring 5-tiden. Norska Yr har en mer positiv prognos.

Venus är som sagt vår systerplanet. Den är något mindre än jorden och den planet som kommer närmast oss i sin omloppsbana runt solen. Länge fanns det förhoppningar om att denna planet kunde tänkas hysa liv, men de förhoppningarna grusades rejält i och med att de första rymdsonderna studerade planeten lite mer detaljerat. Det är svårt att tänka sig en mer ogästvänlig plats än Venus. Den tjocka atmosfären och ett massivt växthusklimat gör att planetens temperatur uppgår till sådär 400 grader C! Ett tjugotal rymdsonder har studerat planeten, vilket gör den till en av de mest studerade i vårt solsystem. Både Ryssland (eller Sovjetunionen som det hette på den tiden) och USA har skickat en massa rymdsonder dit under de senaste 50 åren. Den första som passerade Venus var NASA:s Mariner 2 i december 1962. Idag kretsar bara ESA:s Venus Express runt planeten.


Radarbild av Venus som rymdsonden Magellan tog i början av 1990-talet (Bildkälla: Wikipedia)

Venuspassager kan ju förstås studeras från rymden också. Flera av rymdteleskopen och rymdsonderna kommer att kolla in passagen. Rymdsonden SOHO, som studerar solen, har de senaste dagarna tagit lite bilder som visar att Venus är i antågande. Så här såg bilden ut idag. Den ljusa pricken är Venus och den lite mörkare cirkeln i mitten av bilden är solen. Se fler bilder här.


(Bildkälla: NASA)

Förutom SOHO kommer förstås Venus Express att studera Venuspassagen. Hubbleteleskopet kommer, som jag skrev för en dryg vecka sedan, att använda månen som en spegel för att studera Venus. Japanska solsonden Hinode ska också observera det hela liksom förstås alla de solteleskop som finns på jordbaserade observatorier.

Ja, då är det bara att börja förbereda sig för årets stora astronomiska händelse!

Var är rymdsonderna i juni och vad gör dom?

Då var det dags för Emily Lakdawallas (Planetary Society Blog) månatliga rymdsondsuppdatering. Var är alla rymdsonder och vad gör dom? Det viktigaste som händer i juni är följande:

• Marsfordonet Opportunity sätter lite fart igen och fortsätter färden över Marsytan
• Rymdsonden Cassini ska studera Saturnusringarna lite mer detaljerat för första gången på 2,5 år samt titta lite närmare på Saturnusmånarna Titan, Mimas och Tethys
• Rymdsonden Messenger kretsar nära Merkuriusytan och fullbordar nu ett varv på bara 8 timmar. Fina bilder kan förväntas.
• ESA lovar rapportera lite mer flitigt från rymdsonden Venus Express utforskningar.

I övrigt är det "business as usual". Kolla in Planetary Society-bloggen (länk ovan). Den är bra!

Månadens rymdsondskarta (Klicka på länken ovan för bättre bild)

SpaceX Dragon har landat

SpaceX Dragon landade idag i Stilla havet efter en mycket lyckad rymdfärd. Uppdraget, som var ett testuppdrag, har gått som smort och allt tycks ha fungerat perfekt. Det ska bli spännande att följa fortsättningen. Så småningom är det tänkt att kapseln inte bara ska forsla material utan också astronauter till rymdstationen. SpaceX tycks verkligen vara på gång i och med detta. Häromdagen tecknade man också avtal med satellitoperatören Intelsat om uppskjutning av satelliter med hjälp av SpaceX kraftigaste raket, Falcon Heavy.


Kapseln dras in mot rymdstationen (Bildkälla: NASA)

Populär Astronomi har en radda fina bilder från Dragonäventyret på sin websida. Kolla här.

Hur många beboeliga exoplaneter har man upptäckt?

Exoplanetjakten går vidare och sakta men säkert ökar antalet fynd. Totalt är man nu uppe i 770 upptäckta exoplaneter. Till det ska läggas de 2.321 exoplanetkandidater som Keplerteleskopet identifierat så här långt. En god gissning är att flertalet av dem inom de närmaste åren kommer att bekräftas vara exoplaneter. Utöver det har andra forskarteam identifierat 172 himlakroppar som kan vara exoplaneter. Hur många av dessa planeter kan då klassas som beboeliga? Inte särskilt många. Websidan The Habitable Exoplanets Catalog (HEC) anger endast 4 av de 770 upptcäkta exoplaneterna som potentiellt beboeliga. Till det kommer ytterligare 29 potentiellt beboeliga planeter bland exoplanetkandidaterna. Man gissar dessutom att det bland alla dessa exoplaneter finns ca 40 potentiellt beboeliga exomånar.

Det bör betonas att det rör sig om just potentiellt beboeliga planeter och månar. Förutom att planeter och månar ska befinna sig på lagom avstånd från sin stjärna, inom den s.k beboeliga zonen, bör de också ha flytande vatten, en atmosfär och mycket annat för att liv ska uppstå och bestå. Bilden nedan visar de fyra mest lovande exoplaneterna så här långt. De är alla större än jorden.Den första av dessa potentiellt beboeliga planeter som upptäcktes var Gliese 581d. Den upptäcktes för lite drygt 5 år sedan, så man kan lugnt säga att exoplanetforskningen är en mycket ung vetenskap under utveckling.


(Bildkälla: The Habitable Exoplanets Catalog)

På HEC:s websida finns en kul topplista över de mest "extrema" exoplaneterna:

• Den minsta exoplaneten så här långt är PSR 1257 12b, en planet som liknar Merkurius
• Den största exoplaneten är CT Cha b med en diameter som motsvarar 25 jorddiametrar
• Den exoplanet med hittills störst massa är CD-35 2722b, med över 10.000 jordmassor
• Den exoplanet med lägst densitet är WASP-17b, med en så låg densitet som 10% av densiteten hos vatten
• Exoplaneten med högsta densitet är KOI-55b, som är en "död planet" med mer än 5 gånger densiteten av bly. Det är tungt det! 
• Det finns planeter som kretsar väldigt nära sin stjärna. Den exoplanet som är närmast, med kortast omloppstid och dessutom hetast, är PSR 1719-14b. Avståndet till stjärnan motsvarar 0,1% av avståndet mellan Merkurius och solen! Omloppstiden är endast 2,2 timmar. Planeten torde koka!
• Motsatsen till föregående planet är de två planeterna WD 0806-661B b respektive Oph 11b. Den första av dessa kretsar kring sin stjärna på ett avstånd som är 63 gånger avståndet mellan Pluto och solen! Tyvärr vet man inte dess omloppstid (som sannolikt även den är rekordlång), så det rekordet hålls istället av Oph 11b på 2.000 år!
• Kallast är GJ 317c med en temperatur på 50K (som Pluto ungefär)
• Den exoplanet som är närmast jorden är eps Eridani b på 10 ljusårs avstånd
• De exoplaneter som är längst bort av de hittills upptäckta är SWEEP-04 och SWEEP.11 som är nästan 30.000 ljusår bort.

Detta är som sagt topplistan just nu och den kan komma att förändras ganska rejält under kommande år.

Ännu lite mer exoplanetstatistik: 

• Endast 7 av de upptäckta exoplaneterna är mindre än eller lika med jorden i storlek. Resterande 763 planeter är större än jorden. sannolikt är det inte så att vår galax består av en massa stora planeter utan det är helt enkelt så att de stora planeterna är enklare att hitta. Bland exoplanetkandidaterna finns dock gott hopp om att hitta en massa småplaneter. Mer än 250 av dessa tycks vara jordstora eller mindre.
• Det stora flertalet exoplaneter är också heta. Tyvärr verkar nästan alla exoplanetkandidater också vara heta.

Fin ESA-film om Venuspassagen

Den europeiska rymdmyndigheten ESA har producerat en fin film om Venus och Venuspassagen. Det är lite information om planeten och om utforskningen av planeten. Det är förstås rymdsonden Venus Express som försett oss med fakta om denna planet.

Här kommer också en bild som rymdsonden Messenger tog av Venus när den passerade förbi. Venus täta atmosfär gör att man inte ser några detaljer.


(Bildkälla: NASA)