Rymdsonden MRO ska försöka fotografera Curiositys landning!

UniverseToday rapporterar om att rymdsonden MRO ska försöka fotografera landsättningen av Curiosity på måndag morgon svensk tid. Det är förstås inte helt enkelt att göra detta, men faktum är att MRO 2008 lyckades fånga Marslandaren Phoenix på bild. I vänster nederkant är Phoenix fallskärm och landare förstorad.


(Bildkälla: NASA)

Jag har samlat några av mina blogginlägg under etiketten Marsutforskning för en bättre överblick av MSL/Curiosityprojektet. Så läs här om "allt" du vill veta inför Curiositys spännande landsättning på måndag morgon kl 07.31 svensk tid. Jag ska också försöka följa landningen och rapportera via Twitter och på bloggen.

NASA-video som visar färden till Mars och Curiosity in action

NASA har publicerat en 11 minuter lång video som visar rymdsonden MSL:s färd till Mars, landsättningen av Curiosity samt Curiositys tänkta färd på Marsytan. Detta Marsfordon är ett litet minilaboratorium som ska analysera materia som en robotarm plockar upp.

(Källa: NASA)

Jag har samlat några av mina blogginlägg under etiketten Marsutforskning för en bättre överblick av MSL/Curiosityprojektet. Så läs här om "allt" du vill veta inför Curiositys spännande landsättning på måndag morgon kl 07.31 svensk tid. Jag ska också försöka följa landningen och rapportera via Twitter och på bloggen.

Omfattande kamerautrustning på Curiosity

Nu är det bara ett och ett halvt dygn kvar tills Curiosity landar på Mars. NASA har på sin websida information om den mycket omfattande kamerautrustning som Curiosity är bestyckad med. Marsfordonet har hela 17 kameror! Man skulle ju kunna tro att alla kameror är på tiotals megapixlar och med enorma zoomobjektiv, men så är det inte. Den kamera som förmodligen tar den första bilden från Marsytan är en 1 megapixelkamera. Detta för att NASA-teknikerna behöver analysera effekterna av landningen innan man aktiverar Curiositys mer avancerade kameror. Analysen kan ta flera år och först därefter börjar Curiositys utforskning av Marsytan.

Jag har samlat några av mina blogginlägg under etiketten Marsutforskning för en bättre överblick av MSL/Curiosityprojektet. Så läs här om "allt" du vill veta inför Curiositys spännande landsättning på måndag morgon kl 07.31 svensk tid. Jag ska också försöka följa landningen och rapportera via Twitter och på bloggen.



Curiositys kamerautrustning (Bildkälla: NASA)

Saturnus måne Mimas kikar fram bakom månen Dione

Här kommer ännu en fin bild från rymdsonden Cassini, med den lilla Satusnusmånen Mimas kikandes fram bakom den större månen Dione. Mimas har en diameter på ca 400 kilometer medan Dione har en diameter på ca 1.120 kilometer.


Dione och Mimas (Bildkälla: NASA)

Några av solsystemets värsta laviner sker på Saturnusmånen Iapetus

Många av solsystemets himlakroppar har emellanåt stora laviner (eller snarare isskred). En av "värstingarna" är den udda Saturnusmånen Iapetus. Här sker gigantiska isskred ner för de branta bergssidorna. Iapetus har en mycket hög bergskedja som sträcker sig runt hela månen, vilket ger goda förutsättningar för jordskred och laviner.

ScienceDaily rapporterar att det forskarteam vid Washington University som studerar dessa laviner anser att Iapetus konkurrerar med Mars om att ha solsystemets största laviner.

Rymdsonden Cassini har nu i ett flertal år studerat Saturnussystemet. Det finns en hel del underliga fenomen på flera av månarna, vilket rapporterats tidigare här i bloggen (Klicka här för nyheter om Cassini).



Den kuperade Iapetusytan (Bildkälla: NASA)

Allt du behöver veta inför måndagens Marslandning

NASA har lagt upp en särskild websida inför måndagens landsättning av Curiosity på Mars yta (kolla här). Vad är då viktigt att veta inför detta event? Här kommer en sammanfattning:

Allmänt

• Den nästan 1 ton tunga Curiosity sänks ner på Mars yta kl 07.31 svensk tid på måndag den 6 augusti.
• Landningen sker på 4,6 grader sydlig latitud och 137,4 grader östlig longitud.
• Mars befinner sig 248 miljoner kilometer från jorden vid landningsögonblicket.
• Det tar nästan 14 minuter för radiosignaler från Curiosity att nå jorden.
• Rymdsonden MSL har färdats hela 567 miljoner kilometer.
• Uppdragets längd är 98 veckor (och kan förlängas).
• Temperaturen där Curiosity landar varierar mellan 0 och -90 grader Celcius.
• Kostnaden för hela MSL-projektet uppgår till 2,5 miljarder dollar.

Galekratern där landningen sker (Bildkälla: NASA)

Om Curiosity

• Curiosity är 3 meter lång, 2,8 meter bred och 2,1 meter hög (inkl mast). Hjulens diameter är 0,5 meter.
• Vikten på ekipaget uppgår till 899 kilo.
• Fordonet drivs av en s.k RTG-enhet (Radioisotope Termoelectric Generator), dvs kärnkraft.
• Fordonet har 10 olika instrument med en total vikt på 75 kilo.

Om Mars

• Vår grannplanet Mars har en diameter som är ungefär halva jordens, dvs 6.780 kilometer.
• Massan är endast en tiondel av jordens och gravitationen 38 procent av jordens.
• Planetens omloppsbana är relativt elliptisk. Avståndet till solen varierar mellan 207 till 249 miljoner kilometer, med ett genomsnittligt avstånd på 228 miljoner kilometer.
• Ett varv runt solen avverkas på 687 jorddygn.
• Ett Marsdygn är något längre än ett jorddygn eller 24 timmar och 40 minuter.
• Rotationsaxeln lutar 25 grader, vilket är något mer än jordaxels lutning. Det innebär att det finns tydliga årstider på Mars.
• Atmosfären består av växthusgaser, främst koldioxid (95,3%).
• Det atmosfäriska trycket är endast 1/100 av jordens. En tunn atmosfär alltså.
• Det blåser på Mars med vindhastigheter på uppemot 10 meter per sekund. Vindbyar på 40 meter per sekund kan dock förekomma.
• Yttemperaturen på Mars varierar mellan -128 grader Celcius till +27 grader Celcius.
• Mars högsta bergstopp är Olympus Mons som är hela 26 kilometer hög.
• Mars har långa och mycket djupa kanjoner, Valles Marineris, som sträcker sig ca 4.000 kilometer över planetens yta och är mellan 5 och 10 kilometer djupa räknat från dalen till toppen på omgivande högplatå.
• Mars har två små månar, Phobos och Deimos.

Rymdsondernas utforskning av Mars de senaste 50 åren

Nu är det bara en dryg vecka kvar till rymdsonden MSL placerar Curiosity på Mars yta. Detta mycket avancerade fordon är bara en i raden av rymdsonder/rymdfordon som studerat vår grannplanet under årens lopp. Här följer en sammanfattning av alla de projekt som föregått MSL och som faktiskt nått så långt att de gått in i omloppsbana runt Mars, alternativt landat på Mars, och åstadkommit något av vetenskapligt värde. Det är ganska många rymdsondsprojekt ämnade för Mars som misslyckats, men flertalet av dessa hoppar vi över här.

1960-tal och tidigt 1970-tal
Mars var kanske det allra hetaste objektet under rymdkapplöpningens era på 1960- och 1970-talet. USA och Sovjet hade en mycket intensiv kamp om att bli först till Mars. Båda länderna sände upp mängder med rymdsonder mot den "röda planeten". Det stora flertalet projekt misslyckades kapitalt. USA lyckades dock med Mariner 4 bli först med en sond som flög förbi Mars. Det skedde i juli 1965, på ett avstånd av 9.800 kilometer, och sonden blev därmed den förste att ta närbilder av Mars. Åren därefter sände USA upp rymdsonderna Mariner 6-9, varav Mariner 9 blev den första att gå in i omloppsbana runt Mars i november 1971, bara månaden innan de ryska sonderna Mars 2 och Mars 3 nådde Mars (se nedan). Mariner 9 sände mer än 7.300 bilder från Mars, där några av bilderna visade spår av rinnande vatten och bilder av den mycket kuperade och kraterfyllda Marsytan. Sonden fotograferade också Marsmånarna Phobos och Deimos.


Mariner 9 (Bildkälla: NASA/Wikipedia)

Efter ca 10 misslyckade rymdsonder till Mars lyckades Sovjetunionen landa två sonder på Marsytan, Mars 2 och Mars 3 i slutet av 1971. Mars 2 kraschlandade på ytan, medan Mars 3 lyckades landa lite mjukare och överlevde nedslaget. Den lyckades sända från ytan, dock endast i ca 15 sekunder, innan kommunikationen av någon anledning bröts. De båda rymdsonderna hann dock sända en del bilder från Mars innan landning. Projekten får ändå anses vara en imponerande bedrift inom ramen för det mycket ambitiösa sovjetiska rymdprogrammet. Ytterligare 4 Marssonder (Mars 4-7) sändes upp av ryssarna i 1973. Flera av dem lyckades sända data om Marsatmosfären m.m.


Mars-3-landaren (Bildkälla: Wikipedia)

Det framgångsrika Vikingprojektet i mitten av 1970-talet
På 1970-talet sände NASA upp ett flertal mycket framgångsrika rymdsonder (Pioneersonderna, Voyagersonderna m.m). Beträffande rymdsonder till Mars är Vikingsonderna 1 och 2 de första riktigt framgångsrika. Vikingsondernas landare landade på Marsytan i juli resp september 1976 och sände data i 3-4 år. Vikingprojektet gav mängder med information om Mars geologi, atmosfär m.m. De var också de första landarna som skickade lite mer högupplösta bilder från Marsytan.


Den steniga landningsplatsen för Viking 2 (Bildkälla: NASA/Wikipedia)

Under 1980-talet hände i princip inget intressant vad gäller rymdsonder och Mars. Sovjetunionen sände visserligen upp två sonder i slutet av 1980-talet, Phobos 1 och 2, men endast Phobos 2 lyckades komma in i omloppsbana runt Mars och sända lite data innan man tappade kontakten med den.

1990-talet och Mars Pathfinder samt Mars Global Surveyor
Det tog 2 decennier efter det framgångsrika Vikingprojektet innan nästa stora framgång i rymdsondernas utforskning av Mars kunde noteras. I två olika Marsprojekt studerades planeten mer detaljerat än någonsin tidigare. Mars Pathfinder var en rymdsond med en landare och dessutom med ett litet Marsfordon, Sojourner. Landningen på Mars skedde i juli 1997. Denna 65 centimeter långa "rover" körde ca 100 meter på Marsytan och analyserade denna. Den hade också en liten kamera med vilken den tog 550 bilder.


Den 10 kilo tunga Sojourner (Bildkälla: Wikipedia)

NASA:s projekt Mars Global Surveyor gick in i omloppsbana runt Mars ungefär samtidigt som Sojourner körde runt på Mars, i september 1997. Den kartlade från ovan mer detaljerat Marsytan under nästan 10 års tid.

2000-talet - ett flertal rymdsonder, landare och Marsfordon
Under 2000-talet har utforskningen av Mars intensifierats i och med att ett flertal rymdsonder, landare och fordon skickats till Mars. Åren innan millenieskiftet hade NASA flera misslyckade projekt, såsom Mars Polar Lander och Mars Climate Orbiter som båda kraschlandade på Marsytan under 1999. Även Japan gjorde ett (misslyckat) försök att sända en rymdsond mot Mars, Nozomi. Mars Odyssey gick in i omloppsbana runt Mars i oktober 2001 och Mars Express i december 2003. Mars Express, som var ESA:s första Marssond, bestod också av en landare, Beegle 2. Man tappade tyvärr kontakten med landaren innan den hann sända några data. Lite bättre gick det med den landare som NASA sände upp i augusti 2007, Phoenix Mars Lander. Den landade på Mars i maj 2008 och sände data till jorden under ca fem månader. De två rymdsonderna Mars Odyssey och Mars Express är fortfarande vid god vigör och jag skriver löpande om dessa sonders utforskning här i bloggen. Läs om Mars Odyssey här och Mars Express här.

I januari 2004 landsatte NASA de två tvillingfordonen Spirit och Opportunity (eller MER-A och MER-B som de också kallas) på Marsytan. Spirit rullade omkring på Mars till maj 2009, medan Opportunity fortfarande kör omkring och utforskar planeten. Läs artiklar i bloggen om Opportunity här.


Opportunity innan avfärden till Mars (Bildkälla: Wikipedia)

Den senaste rymdsonden som kretsar kring Mars är Mars Reconnaissance Orbiter (MRO)
I mars 2006 kom NASA:s rymdsond MRO in i omloppsbana runt Mars. Om denna rymdsond har jag skrivit en rad ariklar här i bloggen, läs här.

Förutom dessa rymdsonder har ett flertal sonder också passerat Mars och passat på att studera planeten. Detta gäller t.ex ESA:s rymdsond Rosetta som passerade 2007 på endast 250 kilometers avstånd från Mars på sin väg mot asteroiden 67P/Churyumov-Gerasimenko. Även NASA:s rymdsond Dawn observerade planeten när den flög förbi 2009.

Nu väntar vi med spänning på att MSL ska anlända till Mars. Den sändes upp den 26 november 2011. Två veckor dessförinnan sändes den rysk-kinesiska rymdsonden Phobos-Grunt upp, men misslyckades att ta sig ur sin omloppsbana runt jorden. Den kraschade utanför Chiles kust den 15 januari i år (läs här om Phobos Grunt). Det var synd, eftersom det hade varit intressant med även detta rymdsondsprojekt kring Mars.

Rymdsondsutforskningen av Mars har varit kantad av många misslyckanden, men också ett flertal lyckade projekt under de senaste decennierna. MSL/Curiosity kan bli kronan på verket vad gäller utforskningen av Mars.

Denna artikel har som sina främsta källor NASA:s websidor, ESA:s websidor och engelskspråkiga Wikipedia.