NASA:s budget 2013 - risk för rejäla nedskärningar beträffande planetutforskning

Budgetarbetet inför 2013 har så sakteliga satt fart i den amerikanska kongressen. Det är, som vanligt, en mycket långdragen och komplicerad process. Utgångspunkten för kongressens behandling av 2013 års budget är det budgetförslag som Obama-administrationen lade fram redan i mitten av februari i år. Ett omfattande kommittéarbete i de två kamrarna i kongressen, senaten respektive representanthuset, leder förhoppningsvis sent i höst fram till en slutlig NASA-budget. Ifjol var det en mycket besvärlig process där projektet avseende James Webb-teleskopet länge såg ut att vara hotat av nedläggning. Till slut kom man dock fram till ett förslag som kunde antas av kongressen.

I det budgetförslag som administrationen lagt för 2013 stannar den totala budgetramen för NASA på 17,7 miljarder dollar. Det är ungefär samma nivå som 2012. Stora besparingar är dock föreslagna inom flera områden som rör utforskningen av vårt solsystem. Däremot vill administrationen satsa avsevärt mer pengar på utveckling av kommersiell rymdfart. Det område som framförallt kan få stora budgetneddragningar är "Planetary Science". Här föreslås en budgetreducering med över 20 procent 2013 och att denna lägre nivå bibehålls under de närmaste 5 åren. Neddragningen berör framförallt utforskningen av planeten Mars. Efter att rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution) sänds upp i slutet av 2013 planeras inga nya stora projekt rörande Mars.

Även programmet "Lunar Quest" avslutas efter att rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) sänts upp 2013. För budgetprogrammet "New Frontiers" föreslås en hel del pengar de kommande åren. De är framförallt avsedda för rymdsondsprojektet OSIRIS-REx (som står för det rekordkomplicerade projektnamnet Origins Spectral Interpretation Resource Identification Security Regolith Explorer), som ska utforska en asteroid som passerar förbi nära jorden. Uppskjutningen är planerad till år 2016. Inom budgetprogrammet "Outer Planets" finns lite pengar till något mindre projekt. En rymdsond till Uranus kanske, eller till Enceladus så småningom? James Webb-teleskopet ska förhoppningsvis slippa ytterligare diskussioner i kongressen. Finansiering är i alla fall säkerställd i det budgetförslag som presenterats. Även utforskningen av solen fortsätter som tidigare med ungefär samma resurser som 2012. I övrigt ska NASA:s pengar räcka till att hålla igång alla nuvarande rymdsonder och rymdteleskop ännu ett år.

NASA har tagit fram en presentation av budgetförslaget i en påkostad video på ca 10 minuter. Den är nästan lite komisk i sin strävan att förklara (för den amerikanska allmänheten/skattebetalaren) hur bra allt blir om bara NASA får sina pengar. Det skulle vara intressant att se en svensk myndighet ta fram en liknande video. Helt otänkbart (lyckligtvis) i Sverige! Kolla bara det här:

(Källa: NASA)

Det finns skäl att återkomma till budgetarbetet lite senare i höst när de amerikanska politikerna drabbar samman i kongressens båda kammare. Det tycks inte vara några tydliga partipolitiska skiljelinjer när det gäller NASA:s budget. Det är snarare regionalpolitiska och enskilda politikers personliga åsikter som styr rymdpolitiken i USA. Politiker från stater i USA med mycket rymdverksamhet tenderar att förespråka ökade resurser till NASA. I veckan föreslog till exempel två republikanska politiker att NASA skulle få en flerårsbudget istället för de ettåriga budgetar man hittills haft. Detta för att kunna planera sin verksamhet mer långsiktigt. Bl a SpaceNews har skrivit om förslaget.

Mount Sharp eller Aeolis Mons - Vad heter berget på Mars egentligen?

Som bekant landade Marsfordonet Curiosity i Galekratern. Uppdraget är att studera denna krater och den mäktiga bergformation som sticker upp hela 5 kilometer från kraterbotten. Men vad heter detta berg egentligen? NASA har i nyhetsförmedlingen kallat berget för Mount Sharp, efter en berömd amerikansk geolog. Internationella Astronomiska Unionen (IAU) har dock gett berget namnet Aeolis Mons utifrån de namngivningsprinciper som IAU tillämpar på solsystemets berg, kratrar m.m. Sky&Telescope har på sin websida en intressant artikel om denna "namnstrid".

NASA tycks inte riktigt vilja följa IAU:s principer, utan vill gärna hedra amerikanska forskare, astronauter m.m genom att namnge olika formationer på planeter, månar m.m efter dem. Vad gäller NASA och Marsutforskningen finns utan tvekan en hel del nationalistiska drag. Det gäller inte bara namnfrågor utan också samarbete med andra rymdmyndigheter. Detta märktes ju inte minst under våren när det stora samarbetsprojektet avseende ExoMars mellan NASA och ESA hamnade i problem när NASA inte längre ville vara med och finansiera sin del. Det är ju inte riktigt bra. Risk finns för att en rymdkapplöpning mellan rymdnationerna återuppstår vad gäller Mars. Det har inte de olika rymdmyndigheterna finanser för att klara av och då kommer andra angelägna rymdprojekt att få stå tillbaka. Detta märks redan nu i det budgetförslag för 2013 som Obama-administrationen i USA lagt fram. Området "Planetary Sciences" får en kraftigt reducerad budget om förslaget går igenom (Mer om budgetförslaget kommer i en artikel inom kort här i bloggen).


Galekratern med sitt höga berg (Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Dawn har fått tekniska problem

NASA rapporterar att rymdsonden Dawn har fått vissa tekniska problem. En viss risk finns att sonden kan få svårt att genomföra observationer fullt ut när den inom kort lämnar asteroiden Vesta för att färdas mot dvärgplaneten Ceres. Problemen är likartade de som rymdteleskopet Kepler råkat ut för. Det är en indikator ("Reaction wheel") som syftar till att ha koll på rymdsondens exakta position som krånglar.

Annars kommer det just nu inte så mycket nyheter från Dawn. Det kommer dock dagligen lite bilder från sonden. Här nedan är den senaste som visar Aquilia-kratern som fotograferats från hög resp låg omloppsbana. För bildgalleriet, klicka här.


(Bildkälla: NASA)

Ovanligt med Jupiterstora exoplaneter enligt Keplerforskare

Forskare vid Caltech som studerat rymdteleskopet Keplers data tror att det är relativt ovanligt med exoplaneter av Jupiters storlek. Däremot tycks det vara mycket vanligt med jordstora exoplaneter.  På NASA:s websida om exoplaneter redovisar man de analyser som hittills gjorts av Keplerdata. Forskarna tror att det kan finnas jordstora planeter runt i princip alla stjärnor.

Exoplanetutforskningen har bara börjat, trots att man nu hållit på i 20 år och sökt efter planeter runt andra stjärnor. Inledningsvis hittade man mest stora heta planeter som kretsade nära sina respektive stjärnor. Dessa "heta Jupiters" är förstås lättare att hitta med de metoder som används. De har korta omloppstider och påverkar därmed sina stjärnor mer tydligt. I och med att Keplerteleskopet upptäckt lite drygt 70 planeter och dessutom identifierat ett stort antal exoplanetkandidater har man fått en delvis annan bild av planeter runt andra stjärnor. Enligt forskarna kan det vara så att stjärnor som skapas ur moln med högre halter av metaller lättare bildar Jupiterliknande planeter. Jordbaserade teleskop har studerat vår närmaste omgivning och det finns skäl att tro att stjärnorna i denna del av galaxen har högre halter av metaller och att det därmed har skapats fler Jupiterstora planeter. Keplerteleskopet studerar ett område som innehåller en större variation av stjärnor och där jordliknande planeter lättare bildas. Forskarna ska nu försöka mäta metallhalterna i det område som Keplerteleskopet observerar för att se om teorin håller.


Andel små och stora exoplaneter (Bildkälla: NASA)

Vad gäller exoplaneter i allmänhet har det varit förvånansvärt lite nya upptäckter i år. Jag hade nog förväntat mig åtminstone några hundra nya exoplaneter, men nyupptäckternas antal under 2012 har hittills stannat vid endast några tiotal. Det är lite förvånande med tanke på att Keplerteamet publicerat en lista på nästan 2.300 exoplanetkandidater. Man hade väl kanske trott att ett stort antal av dessa successivt skulle bli bekräftade som exoplaneter med hjälp av dels jordbaserade teleskop, dels Keplerteleskopet. Det behövs kanske mer tid för att analysera Keplerdata och att vi under 2013 kommer att mer fakta om exoplanetkandidaterna.

Vad gäller Kepler har det varit lite tekniska bekymmer under sommaren som kan ha försenat observationer. De senaste "Kepler Mission Manager Updates" har beskrivit problem med ett av teleskopets s.k "reaction wheels". Det är en indikator som ser till att teleskopets orientering gentemot stjärnorna är korrekt. Det finns totalt fyra sådana indikatorer och för närvarande fungerar alltså endast tre av dessa. Exakt orientering är en förutsättning för att kunna mäta de små ljusvariationer som exoplaneter förorsakar när de passerar "solskivan" på en stjärna. Informationen på Keplerprojektets websida är ganska knapphändig, men det kan vara så att problemen är större än vad man gått ut med. Detta kan vara en förklaring på  varför så få nya exoplaneter upptäckts under 2012.

Rekordhastighet på ett solutbrott har noterats

Rymdsonden STEREO har noterat en mycket snabb CME, dvs en koronal massutkastning. från solen. Den 23 juli i år kastades solmateria ut i rymden med en hastighet på ca 3.000 kilometer i sekunden! Rymdsonden, som observerat solen sedan 2006, har aldrig tidigare mätt upp en sådan hastighet på en CME. Det ser ganska dramatiskt ut på NASA-filmen:

(Källa: NASA)

9 kratrar på Merkurius har fått "konstnärliga" namn

Internationella Astronomiska unionen har nu döpt ytterligare 9 av Merkurius kratrar. De är alla lokaliserade vid planetens nordpol. Samtliga har fått namn efter författare, konstnärer eller musiker. Så nu har vi t.ex en krater som heter Tolkien (knappt 50 kilometer i diameter) och en som heter Gaudi. Sedan tidigare har ett stort antal kratrar namngivits allteftersom rymdsonden Messenger fotograferat Merkuriusytan. Så de 9 kratrarna blir grannar med bl a kratern Mendelsohn och kratern Goethe. Kulturellt ska det vara!

Curiosity snart redo att börja köra omkring på Mars

Det kommer statusrapporter angående Marsfordonet Curiosity ganska frekvent (åtminstone de första veckorna). NASA berättar i en 2 minuter lång film om vilka tester m.m man gjort under veckan. Det ser ut som allt fungerar enligt plan. Ny programvara laddas till Curiosity inför det uppdrag den nu har framför sig. Kolla in filmen här.

(Källa: NASA)