lördag 18 augusti 2012

Senaste nytt från Mars

Just nu strömmar det in nyheter från Mars och om Mars. Orsaken är förstås att Curiosity fortfarande är i starkt fokus i nyhetsmedia. Då passar andra rymdmyndigheter, institutioner m.m på att publicera nyheter om Mars. Här kommer en sammanfattning av det mest intressanta.

Först senaste nytt från Curiosity. Det ett ton tunga fordonet ska snart påbörja sin färd i Galekratern. Forskarna har valt ut dess första uppdrag. Den ska förflytta sig till ett område som heter Glenelg, ca 400 meter från Curiositys landningsplats. Det här kan vara en plats där Curiosity kan börja borra i marken och undersöka materian. Dessförinnan ska Curiosity rikta en laserstråle mot en liten stenbit ca 10 meter bort från fordonet. Detta för att testa laserinstrumentet ChemCam. Det är första gången en så kraftfull laser används på en annan himlakropp.



(Bildkälla: NASA)

Kolla in de senaste bilderna från Curiosity här. Det finns också en hel del intressanta videor, kolla här.

Även det "gamla" Marsfordonet Opportunity har nu vaknat till liv efter lite stiltje under Marsvintern. Här är en panoramabild som skapats av 817 foton som kameran på Opportunity tagit. Man kan se spåren efter detta fordon! Trots alla fina bilder som Opportunity tar riskerar den väl att hamna lite i skuggan av Curiosity nu.


(Bildkälla: NASA)

Även andra rymdnationer har planer för Mars. Indien planerar att sända upp en rymdsond redan 2013 mot Mars. Detta meddelade Indiens premiärminister Manmohan Singh i veckan. Rymdsonden planeras att sändas upp i november 2013 med uppdraget att flyga förbi Mars och göra ett antal vetenskapliga observationer. Indien är inga nybörjare i rymdsondsbranschen. År 2008 lyckades man placera rymdsonden Chandrayaan-1 i omloppsbana runt månen. Under 2013 planerar man för en uppföljning av det projektet genom att sända upp Chandrayaan-2 mot månen. Läs mer om dess planer här.

I media har det också förts en del diskussioner om liv på Mars. Space.com har en artikel om senaste nytt i denna gamla fråga. Vad kommer man då fram till. Jo, att vatten är en förutsättning för liv och med tanke på Marsklimatet och den strålning planetytan utsätts för så är det nog så att eventuellt existerande liv på Mars finns under Marsytan. Mars idag är ingen vidare trevlig plats för ens enklare livsformer. En mer intressant fråga är om Mars någon gång i sin historia kan ha haft bättre förutsättningar för liv. Det mesta tyder på att vatten har flödat rikligt på planeten. Forskarna har studerat meteoriter från Mars som träffat jorden. I några av dem tycks det finnas spår av liv. Det har dock under årmiljonernas gång skett ett visst utbyte av materia mellan Mars och jorden vilket gör det svårt för forskarna att avgöra varifrån eventuellt liv egentligen kommer. Vi får väl se om Curiosity lyckas lösa gåtan om liv på Mars.

Forskare diskuterar också mer avancerade framtida Marsexpeditioner. Varför inte skicka en rymdsond till Mars som sedan återvänder med markprover som kan analyseras här på jorden. En sådan expedition skulle dock kosta mellan 5 och 10 miljarder dollar, dvs lika mycket som det omstridda James Webb-teleskopet. MarsDaily skriver om dessa planer på sin websida. Forskning pågår om alternativa "drivmedel" som möjligen skulle göra ett sådant projekt mer realistiskt ur ekonomisk synvinkel. Kanske kan det bli av någon gång på 2020-talet.

Ställ upp i en ESO-tävling! Eller varför inte två!

Europeiska sydobservatoriet (ESO) arrangerar två tävlingar den här månaden med fina vinster. Tävling nr 1 går ut på att välja ut ett objekt som ESO:s Very Large Telescope (VLT) ska observera när ESO fyller 50 år den 5 oktober i år (Det är mycket 50-årsjubileer i år). Man kan vinna en Ipad. ESO har dessutom gjort det hela lite enklare genom att välja ut vilka objekt man kan rösta på. Det är bara att klicka på ett av objekten.

Tävling nr 2 är ännu mer spännande. Den går ut på att skicka en tweet (Twittermeddelande alltså) till ESO där man förklarar varför man skulle vilja besöka VLT-observatoriet i Chile. Blir man utvald får man helt enkelt en biljett dit och får äran att studera det utvalda objektet i tävling nr 1! Kolla in ESO:s websida här med beskrivning av tävlingarna.

ESO:s websida är för övrigt intressant och kan rekommenderas. Kolla särskilt sektionen med alla fantastiska foton (se här).

Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 1

I december 2012 finns anledning att fira. Då är det nämligen 50 år sedan den första rymdsonden, Mariner 2 flög förbi en annan planet i vårt solsystem. Sonden passerade nämligen Venus i december 1962. Sedan dess har åtskilligt hänt inom rymdfartens område och vi får ständigt nya fakta från rymdsonderna om solsystemets planeter, månar, dvärgplaneter, asteroider, kometer m.m. NASA har tagit fasta på detta 50-årsjubileum och kommer successivt under hösten att presentera sin topp 50-lista över rymdsondsutforskningen. Det är ju förstås en högst amerikansk syn på det hela, men kan ändå vara intressant att återge här. Häromdagen började dom med att presentera placering 41-50 på denna topplista. I september till december kommer sedan resten av listan att presenteras. Vad hittar vi då på plats 41-50?

Plats 50: Saturnus Hexagonformade molnstruktur som rymdsonden Cassini fotograferat. Jag skrev om detta här i bloggen i januari i år (se här). Redan Voyager 2 upptäckte molnformationen när de flög förbi 1981. Man har ingen riktigt bra förklaring på hur den uppstått. Det verkar i alla fall röra sig om ett synnerligen långlivat fenomen.

Bizarre Hexagon on Saturn
Saturnus nordpol (Bildkälla: NASA)

Plats 49:  Den sovjetiska rymdsonden Venera 4 lyckas 1967 sända data under nedfärden mot Venus yta i 93 minuter innan den förstörs av det atmosfäriska trycket när den närmar sig ytan. Det var första gången en rymdsondl yckas sända data från en annan planets atmosfär. Sonden mätte bl a Venus temperatur, atmosfäriska tryck samt atmosfärens sammansättning.

Live from Venus
Venera 4 (Bildkälla: NASA)

Plats 48: Rymdsonden Mars Odyssey som under så lång tid utforskat Mars och levererat mängder av fina bilder såsom den här som visar en tre kilometer stor krater. Om Mars Odyssey finns en hel del att läsa här i bloggen, se här.

Long-Lived Orbiter
Krater på Mars (Bildkälla: NASA)

Plats 47: Rymdsonden Genesis som lyckades föra med sig solvindspartiklar till jorden år 2004. Sonden kraschlandade visserligen i Utah, USA, men man lyckades ändå säkerställa en del av den materia som Genesis samlat in för analys.

Solar Wind Sample Return
Forskare studerar solvindspartiklar (Bildkälla: NASA)

Plats 46: Den sovjetiska rymdsonden Luna 10, som vann rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen om att först placera en rymdsond i omloppsbana runt månen. 1966 lyckades ryssarna med den bedriften och följdes knappt fem månader senare av den amerikanska sonden Lunar Orbiter 1.

First to Orbit the Moon
Luna 10 (Bildkälla NSSDC Phota Gallery)

Plats 45: Uppskjutningen av Voyager 2 i augusti 1977. Tack vare att planeterna råkade vara i precis rätt läge (vilket bara inträffar var 176:e år) kunde sonden så småningom passera nära alla de fyra stora planeterna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Det är den enda sond som passerat Uranus och Neptunus på nära håll. Om Voyager står det åtskilligt här i bloggen. Se Voyager-fliken här och mina blogginlägg om Voyager här.

Voyager 2 Launch
Uppskjutningen av Voyager 2 (Bildkälla: NASA)

Plats 44: Rymdsonden Stardust blir först med att hämta hem lite materia från en komet till jorden. Kometen Wild 2 besöktes 2004 av denna rymdsond. Stardust flög sedan förbi jorden, släppte av behållaren med kometmateria, och flög vidare på ett nytt uppdrag, Stardust-NExT. 2011 observerade den kometen Tempel-1 på nära håll.

First Comet Sample Return
Kometmateria (Bildkälla: NASA)

Plats 43: Den sovjetiska rymdsonden/landaren Luna 16 blir i september 1970 den första obemannade rymdsonden som hämtar materia från en annan himlakropp. Den blir också först med att landa nattetid på månen. Året innan, 1969, hade dock amerikanarna lyckats landa på månen med en bemannad rymdfarkost, Apollo 11. Den kommer förmodligen högt upp på den här 50 i topp-listan. Luna 16 fick med sig 101 gram månmateria.

First Robotic Sample Return
Luna 16 (Bildkälla: NSSDC Photo Gallery)

Plats 42: Den japanska rymdsonden Hayabusa blir först med att hämta hem materia från en asteroid, 25143  Itokawa. Efter en hel del bekymmer lyckades den landa på jorden 2010. Jag har skrivit om rymdsonden här i bloggen, kolla här.

First Asteroid Sample Return
Behållaren med asteroidmateria (Bildkälla: JAXA)

Plats 41: Bara två månader efter den lyckade landningen för Luna 16 (se plats 43 ovan) så lyckades Sovjetunionen landsätta månfordonet Lunokhod 1 som utforskade månen yta i hela 322 dagar. Det var första gången man lyckades landsätta ett fordon på en annan himlakropp.Den liknar faktiskt Marsfordonet Curiosity en hel del! Den var 2,3 meter lång och vägde drygt 750 kilo.
Original Rover
Månfordonet Lunokhod 1

Min kommentar till listan: Jag vet förstås inte vad som kommer högre upp på listan, men visst hade väl Lunokhod 1 förtjänat en lite högre placering än nr 41?! Dessutom kan man ju fundera på plats 45 i den här listan: Uppskjutningen av Voyager 2. Det är ingen vild gissning att rymdsonden Voyager 2 återkommer betydligt högre upp på topplistan, sannolikt högt upp på topp 10. Varför är då uppskjutningen med överhuvudtaget?

Någon gång i början av september kommer listans nr 31-40 på NASA:s websida och här i bloggen.

torsdag 16 augusti 2012

NASA:s budget 2013 - risk för rejäla nedskärningar beträffande planetutforskning

Budgetarbetet inför 2013 har så sakteliga satt fart i den amerikanska kongressen. Det är, som vanligt, en mycket långdragen och komplicerad process. Utgångspunkten för kongressens behandling av 2013 års budget är det budgetförslag som Obama-administrationen lade fram redan i mitten av februari i år. Ett omfattande kommittéarbete i de två kamrarna i kongressen, senaten respektive representanthuset, leder förhoppningsvis sent i höst fram till en slutlig NASA-budget. Ifjol var det en mycket besvärlig process där projektet avseende James Webb-teleskopet länge såg ut att vara hotat av nedläggning. Till slut kom man dock fram till ett förslag som kunde antas av kongressen.

I det budgetförslag som administrationen lagt för 2013 stannar den totala budgetramen för NASA på 17,7 miljarder dollar. Det är ungefär samma nivå som 2012. Stora besparingar är dock föreslagna inom flera områden som rör utforskningen av vårt solsystem. Däremot vill administrationen satsa avsevärt mer pengar på utveckling av kommersiell rymdfart. Det område som framförallt kan få stora budgetneddragningar är "Planetary Science". Här föreslås en budgetreducering med över 20 procent 2013 och att denna lägre nivå bibehålls under de närmaste 5 åren. Neddragningen berör framförallt utforskningen av planeten Mars. Efter att rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution) sänds upp i slutet av 2013 planeras inga nya stora projekt rörande Mars.

Även programmet "Lunar Quest" avslutas efter att rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) sänts upp 2013. För budgetprogrammet "New Frontiers" föreslås en hel del pengar de kommande åren. De är framförallt avsedda för rymdsondsprojektet OSIRIS-REx (som står för det rekordkomplicerade projektnamnet Origins Spectral Interpretation Resource Identification Security Regolith Explorer), som ska utforska en asteroid som passerar förbi nära jorden. Uppskjutningen är planerad till år 2016. Inom budgetprogrammet "Outer Planets" finns lite pengar till något mindre projekt. En rymdsond till Uranus kanske, eller till Enceladus så småningom? James Webb-teleskopet ska förhoppningsvis slippa ytterligare diskussioner i kongressen. Finansiering är i alla fall säkerställd i det budgetförslag som presenterats. Även utforskningen av solen fortsätter som tidigare med ungefär samma resurser som 2012. I övrigt ska NASA:s pengar räcka till att hålla igång alla nuvarande rymdsonder och rymdteleskop ännu ett år.

NASA har tagit fram en presentation av budgetförslaget i en påkostad video på ca 10 minuter. Den är nästan lite komisk i sin strävan att förklara (för den amerikanska allmänheten/skattebetalaren) hur bra allt blir om bara NASA får sina pengar. Det skulle vara intressant att se en svensk myndighet ta fram en liknande video. Helt otänkbart (lyckligtvis) i Sverige! Kolla bara det här:


(Källa: NASA)


Det finns skäl att återkomma till budgetarbetet lite senare i höst när de amerikanska politikerna drabbar samman i kongressens båda kammare. Det tycks inte vara några tydliga partipolitiska skiljelinjer när det gäller NASA:s budget. Det är snarare regionalpolitiska och enskilda politikers personliga åsikter som styr rymdpolitiken i USA. Politiker från stater i USA med mycket rymdverksamhet tenderar att förespråka ökade resurser till NASA. I veckan föreslog till exempel två republikanska politiker att NASA skulle få en flerårsbudget istället för de ettåriga budgetar man hittills haft. Detta för att kunna planera sin verksamhet mer långsiktigt. Bl a SpaceNews har skrivit om förslaget.

onsdag 15 augusti 2012

Mount Sharp eller Aeolis Mons - Vad heter berget på Mars egentligen?

Som bekant landade Marsfordonet Curiosity i Galekratern. Uppdraget är att studera denna krater och den mäktiga bergformation som sticker upp hela 5 kilometer från kraterbotten. Men vad heter detta berg egentligen? NASA har i nyhetsförmedlingen kallat berget för Mount Sharp, efter en berömd amerikansk geolog. Internationella Astronomiska Unionen (IAU) har dock gett berget namnet Aeolis Mons utifrån de namngivningsprinciper som IAU tillämpar på solsystemets berg, kratrar m.m. Sky&Telescope har på sin websida en intressant artikel om denna "namnstrid".

NASA tycks inte riktigt vilja följa IAU:s principer, utan vill gärna hedra amerikanska forskare, astronauter m.m genom att namnge olika formationer på planeter, månar m.m efter dem. Vad gäller NASA och Marsutforskningen finns utan tvekan en hel del nationalistiska drag. Det gäller inte bara namnfrågor utan också samarbete med andra rymdmyndigheter. Detta märktes ju inte minst under våren när det stora samarbetsprojektet avseende ExoMars mellan NASA och ESA hamnade i problem när NASA inte längre ville vara med och finansiera sin del. Det är ju inte riktigt bra. Risk finns för att en rymdkapplöpning mellan rymdnationerna återuppstår vad gäller Mars. Det har inte de olika rymdmyndigheterna finanser för att klara av och då kommer andra angelägna rymdprojekt att få stå tillbaka. Detta märks redan nu i det budgetförslag för 2013 som Obama-administrationen i USA lagt fram. Området "Planetary Sciences" får en kraftigt reducerad budget om förslaget går igenom (Mer om budgetförslaget kommer i en artikel inom kort här i bloggen).


Galekratern med sitt höga berg (Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Dawn har fått tekniska problem

NASA rapporterar att rymdsonden Dawn har fått vissa tekniska problem. En viss risk finns att sonden kan få svårt att genomföra observationer fullt ut när den inom kort lämnar asteroiden Vesta för att färdas mot dvärgplaneten Ceres. Problemen är likartade de som rymdteleskopet Kepler råkat ut för. Det är en indikator ("Reaction wheel") som syftar till att ha koll på rymdsondens exakta position som krånglar.

Annars kommer det just nu inte så mycket nyheter från Dawn. Det kommer dock dagligen lite bilder från sonden. Här nedan är den senaste som visar Aquilia-kratern som fotograferats från hög resp låg omloppsbana. För bildgalleriet, klicka här.


(Bildkälla: NASA)

Ovanligt med Jupiterstora exoplaneter enligt Keplerforskare

Forskare vid Caltech som studerat rymdteleskopet Keplers data tror att det är relativt ovanligt med exoplaneter av Jupiters storlek. Däremot tycks det vara mycket vanligt med jordstora exoplaneter.  På NASA:s websida om exoplaneter redovisar man de analyser som hittills gjorts av Keplerdata. Forskarna tror att det kan finnas jordstora planeter runt i princip alla stjärnor.

Exoplanetutforskningen har bara börjat, trots att man nu hållit på i 20 år och sökt efter planeter runt andra stjärnor. Inledningsvis hittade man mest stora heta planeter som kretsade nära sina respektive stjärnor. Dessa "heta Jupiters" är förstås lättare att hitta med de metoder som används. De har korta omloppstider och påverkar därmed sina stjärnor mer tydligt. I och med att Keplerteleskopet upptäckt lite drygt 70 planeter och dessutom identifierat ett stort antal exoplanetkandidater har man fått en delvis annan bild av planeter runt andra stjärnor. Enligt forskarna kan det vara så att stjärnor som skapas ur moln med högre halter av metaller lättare bildar Jupiterliknande planeter. Jordbaserade teleskop har studerat vår närmaste omgivning och det finns skäl att tro att stjärnorna i denna del av galaxen har högre halter av metaller och att det därmed har skapats fler Jupiterstora planeter. Keplerteleskopet studerar ett område som innehåller en större variation av stjärnor och där jordliknande planeter lättare bildas. Forskarna ska nu försöka mäta metallhalterna i det område som Keplerteleskopet observerar för att se om teorin håller.

Johnsontop
Andel små och stora exoplaneter (Bildkälla: NASA)

Vad gäller exoplaneter i allmänhet har det varit förvånansvärt lite nya upptäckter i år. Jag hade nog förväntat mig åtminstone några hundra nya exoplaneter, men nyupptäckternas antal under 2012 har hittills stannat vid endast några tiotal. Det är lite förvånande med tanke på att Keplerteamet publicerat en lista på nästan 2.300 exoplanetkandidater. Man hade väl kanske trott att ett stort antal av dessa successivt skulle bli bekräftade som exoplaneter med hjälp av dels jordbaserade teleskop, dels Keplerteleskopet. Det behövs kanske mer tid för att analysera Keplerdata och att vi under 2013 kommer att mer fakta om exoplanetkandidaterna.

Vad gäller Kepler har det varit lite tekniska bekymmer under sommaren som kan ha försenat observationer. De senaste "Kepler Mission Manager Updates" har beskrivit problem med ett av teleskopets s.k "reaction wheels". Det är en indikator som ser till att teleskopets orientering gentemot stjärnorna är korrekt. Det finns totalt fyra sådana indikatorer och för närvarande fungerar alltså endast tre av dessa. Exakt orientering är en förutsättning för att kunna mäta de små ljusvariationer som exoplaneter förorsakar när de passerar "solskivan" på en stjärna. Informationen på Keplerprojektets websida är ganska knapphändig, men det kan vara så att problemen är större än vad man gått ut med. Detta kan vara en förklaring på  varför så få nya exoplaneter upptäckts under 2012.