Rymdsonden Dawn har nu lämnat sin omloppsbana runt asteroiden Vesta och har satt kurs mot dvärgplaneten Ceres. Man kan nästan säga att sonden ska jaga ikapp Ceres i dess omloppsbana runt solen. Bilden nedan visar Vestas och Ceres positioner just nu (klicka HÄR för en lite större bild). De är ju faktiskt ganska nära varandra, men likväl tar det ca två och ett halvt år inan Dawn når fram till Ceres.
(Bildkälla: NASA)
Jag har skrivit en hel del om Dawn här i bloggen (se HÄR). Sonden har kretsat kring Vesta sedan mitten av juli 2011 och har i detalj observerat denna intressanta himlakropp. Vi har fått en massa fina bilder från en tidigare relativt okänd värld. NASA publicerade också en fin video häromdagen med titeln "Dawns farewell portrait of giant asteroid Vesta". Det är en simulerad överflygning som skapats av alla de foton som rymdsonden tagit. Vi får se alla kratrar och berg m.m. Fantastiskt!
(Källa: NASA)
Och idag bar det alltså av mot Ceres. Vad är då Ceres för en himlakropp? Det är en s.k dvärgplanet liksom Pluto, men betydligt mindre än denne. Hittills har fem himlakroppar fått benämningen dvärgplanet. Dessa är Pluto, Haumea, Makemake, Eris och Ceres. Ceres har en diameter på ca 950 kilometer. Den är därmed betydligt större än asteroiden Vesta, som har en diameter på lite drygt 500 kilometer. Den är den enda dvärgplaneten i de inre delarna av vårt solsystem. De övriga finns längre ut i solsystemet. Den upptäcktes redan år 1801 av den italienske prästen och vetenskapsmannen Giuseppe Piazzi. Det var faktiskt den första asteroid som blev upptäckt, beroende på att den är så mycket större än övriga asteroider. Under en period var den t o m definierad som planet. År 2006 blev Ceres dock omdefinierad från asteroid till dvärgplanet i samma veva som Pluto degraderades från planet till dvärgplanet.
Denna dvärgplanet dominerar asteroidbältet i och med att dess massa är en tredjedel av den totala massan för alla objekt i asteroidbältet. Ceres består av stenkärna och utanpå den ett relativt tjockt lager med vattenis. Faktum är att denna lilla dvärgplanet kan ha mer vatten än jorden, dock bundet i form av is. Ceres kretsar runt solen på ca 4,6 jordår.
(Bildkälla: Wikipedia)
Det finns endast några få mycket suddiga bilder av Ceres som tagits av Hubbleteleskopet, så det ska bli mycket intressant att så småningom få se hur Ceres egentligen ser ut. Så det är bara att vänta till våren 2015 för att få mer fakta om Ceres.
Forskare som studerat rymdsonden LRO:s radarbilder av Shackleton-kratern på månen bedömer att kraterväggarna kan innehålla mellan 5 och 10 procent is. Sannolikheten för förekomst av is på månen är störst i närheten av månens sydpol och i kratrar som inte solbelyses. Detta är första gången som Shackletonkratern studeras mer ingående med hjälp av radar från en rymdsond. Denna krater är för övrigt högintressant för eventuella framtida bemannade månfärder och kanske rent av i framtiden för en månbas. Det är ju nästan en förutsättning för en framgångsrik månbas att det finns tillgång till vatten, så att inte detta behöver forslas till månen från jorden.
I bilden nedan visas i övre vänstra hörnet den faktiska radarmätningen som gjorts i kratern. De fem övriga bilderna visar olika beräknade mängder av isförekomst. Läs mer HÄR om LRO.
Var och varannan dag kommer det bilder och videos från solsonderna som visar kraftiga utbrott. Utan tvekan är solaktiviteten i stigande. Det är enorma energimängder som frigörs vid dessa utbrott. Videon nedan har skapats av foton som rymdsonden SDO (se mer HÄR) har tagit.
(Källa: NASA)
Denna protuberans visas mer i detalj i bilden nedan. Visst är det vackert?!
Marsfordonet Curiosity har nu börjat rulla i Galekratern på Mars och levererar en hel del foton. De flesta visar hjulspåren efter Curiositys framfart. En lite kul bild som kom häromdagen visar den laserbeskjutna lilla stenen, döpt till N165, med tydliga "kulhål". Det är onekligen lite klös i laserkanonen!
Rymdsonden Dawn har nu fullgjort sitt uppdrag kring asteroiden Vesta och är redo för nästa himlakropp: dvärgplaneten Ceres. I övermorgon sätter sonden kurs mot Ceres. Det är en färd på ca två och ett halvt år. Efter lite drygt ett år kring Vesta har vi fått en otroligt detaljerad bild av denna spännande himlakropp. Det blir första gången som en rymdsond i detalj utforskar två himlakroppar som befinner sig på långt avstånd från varandra.
Keplerteleskopet har upptäckt två planeter som kretsar kring ett dubbelstjärnesystem. För ett år sedan upptäcktes den första exoplaneten som kretsar kring ett dubbelstjärnesystem och nu visar det sig alltså att det finns komplexa planetsystem kring dubbelstjärnor. Man skulle ju kunna tro att det är en turbulent tillvaro för dessa planeter, men uppenbarligen kan systemen fortleva över tid. Systemet som fått namnet Kepler-47 finns 4.900 ljusår från jorden.
(Bildkälla: NASA)
En av de två planeterna, Kepler 47c, finns inom den s.k beboeliga zonen, men planeten är av Neptunusstorlek och inte så värst beboelig.
