(Bildkälla: NASA)
Enceladus är ju ändå inte en helt obetydlig liten måne. Dess diameter uppgår till lite drygt 500 kilometer I närbild ser den ut så här:
(Bildkälla: NASA)
måndag 24 september 2012
Stora Saturnus och lilla Enceladus
Bilden nedan, som tagits av rymdsonden Cassini, visar verkligen hur stor Saturnus är i förhållande till en del av dess medelstora månar. Månen Enceladus syns svagt som en ljus prick i bildens nedre vänstra del (Klicka på bilden för en förstoring).
Enceladus är ju ändå inte en helt obetydlig liten måne. Dess diameter uppgår till lite drygt 500 kilometer I närbild ser den ut så här:
Enceladus är ju ändå inte en helt obetydlig liten måne. Dess diameter uppgår till lite drygt 500 kilometer I närbild ser den ut så här:
Den 8:e oktober är det dags för SpaceX att flyga till rymdstationen igen
SpaceflightNow rapporterar att NASA gett klartecken till SpaceX att tidigt på morgonen svensk tid den 8 oktober genomföra en rymdfärd med Dragon-kapseln till den Internationella Rymdstationen (ISS). Det blir det första "riktiga" uppdraget för SpaceX. Den lyckosamma rymdfärden i slutet av maj i år var ju "bara" en testflygning. Liksom förra gången ska Dragon sakta närma sig ISS för att de sista metrarna sugas in med hjälp av ISS robotarm.
NASA har tecknat avtal om 12 flygningar till rymdstationen, till ett ordervärde av 1,6 miljarder dollar. Det är inga billiga transporter direkt! På SpaceX websida framgår också att man har ett avtal med NASA om bemannade rymdfärder till ISS. År 2015 är det tänkt att den första bemannade rymdfärden ska gå av stapeln.
Bilden nedan visar hur det gick till i maj när Dragon-kapseln kopplades ihop med ISS robotarm.
NASA har tecknat avtal om 12 flygningar till rymdstationen, till ett ordervärde av 1,6 miljarder dollar. Det är inga billiga transporter direkt! På SpaceX websida framgår också att man har ett avtal med NASA om bemannade rymdfärder till ISS. År 2015 är det tänkt att den första bemannade rymdfärden ska gå av stapeln.
Bilden nedan visar hur det gick till i maj när Dragon-kapseln kopplades ihop med ISS robotarm.
(Bildkälla: NASA)
söndag 23 september 2012
Lite ändringar i bloggdesign och nytt twitterkonto
Jag har ändrat lite i bloggens design och lyft upp KATEGORIER högre upp på sidan. Här finns alla blogginlägg sorterade under olika huvudrubriker. Länkar till websidor och andra bloggar har därmed hamnat längre ner på sidan.
Även twitterkontot är nytt. Eftersom kontot "rymdsond" var ledigt så tog jag förstås det.
Även twitterkontot är nytt. Eftersom kontot "rymdsond" var ledigt så tog jag förstås det.
Vulkanutbrott på Merkurius har format planetens yta
Planeten Merkurius har haft häftiga vulkanutbrott i sin tidiga historia som format planetens yta. Rymdsonden Messenger har med sin röntgenspektrometer studerat Merkurius och upptäckt att ytmaterians sammansättning varierar mellan olika områden på planeten. Kraftiga vulkanutbrott har skapat slätter som har lägre halter av vissa grundämnen än de områden som inte varit utsatta för vulkanutbrott. Magman som vällt fram vid utbrotten har alltså bestått av delvis andra ämnen.
Det tycks som om Merkurius haft en ganska våldsam historia med både stora meteornedslag och häftiga vulkanutbrott. Bilden nedan visar ett område som heter Calorisbassängen (det stora gula området). Bassängen som är hela 1.300 kilometer i diameter har skapats vid ett stort meteornedslag som i sin tur aktiverade vulkaner som sprutade enorma mängder lava som fyllde bassängen och formade en relativt slät yta i denna.
NASA skriver om senaste nytt vad gäller Messengers utforskning av Merkurius HÄR.
(Bildkälla: NASA)
Det tycks som om Merkurius haft en ganska våldsam historia med både stora meteornedslag och häftiga vulkanutbrott. Bilden nedan visar ett område som heter Calorisbassängen (det stora gula området). Bassängen som är hela 1.300 kilometer i diameter har skapats vid ett stort meteornedslag som i sin tur aktiverade vulkaner som sprutade enorma mängder lava som fyllde bassängen och formade en relativt slät yta i denna.
NASA skriver om senaste nytt vad gäller Messengers utforskning av Merkurius HÄR.
(Bildkälla: NASA)
Svenska rymdbudgeten uppgår till ca 1 miljard kronor
Häromdagen presenterade regeringen sin budgetproposition för 2013. I den framgår att svensk rymdverksamhet får ett tillskott med 75 miljoner kronor för att ge förutsättningar för svensk medverkan i olika internationella rymdprojekt. Sammantaget föreslås svensk rymdforskning få närmare 1 miljard kronor 2013 fördelat på:
Utöver det får Vetenskapsrådet ca 5,5 miljarder kronor. Möjligen blir det en slant över till astronomisk forskning även inom den budgetramen. Den budgetintresserade kan studera regeringens budgetproposiotion mer i detalj HÄR. Websidan Arielspace.se skriver också en hel del om budgetförslaget i flera artiklar (kolla HÄR). Det verkar som Rymdstyrelsen och branschorganisationen Swedish Aerospace Industries är nöjda med budgettillskottet.
- Rymdforskning - 348,6 miljoner kronor
- Rymdstyrelsen - 577,3 miljoner kronor
- Institutet för rymdfysik 48,5 miljoner kronor
Utöver det får Vetenskapsrådet ca 5,5 miljarder kronor. Möjligen blir det en slant över till astronomisk forskning även inom den budgetramen. Den budgetintresserade kan studera regeringens budgetproposiotion mer i detalj HÄR. Websidan Arielspace.se skriver också en hel del om budgetförslaget i flera artiklar (kolla HÄR). Det verkar som Rymdstyrelsen och branschorganisationen Swedish Aerospace Industries är nöjda med budgettillskottet.
lördag 22 september 2012
Exoplaneternas periodiska system
Som bekant är ju grundämnena ordnade i det periodiska systemet efter stigande atomnummer som bygger på ämnenas kemiska och fysikaliska egenskaper. På Planetary Habitability Laboratorys websida (klicka HÄR) har de hittills upptäckta exoplaneterna också ordnats i ett slags periodiskt system. Biden nedan visar antal upptäckta exoplaneter i respektive grupp.
Exoplaneternas periodiska system är ordnat så att planeterna sorteras in i sex kolumner utifrån storlek och tre rader utifrån planeternas yttemperatur. Planeterna längst till vänster i tabellen är små och till höger stora. I den övre raden visas heta planeter och i den nedre raden kalla planeter.
Tabellen visar att man hittills mest upptäckt stora planeter. "Hot Jovians" (´Heta Jupiters), "Warm Jovians" och "Cold Jovians" dominerar kraftigt. Av de 834 exoplaneter som till dags dato upptäckts svarar de Jupiterstora planeterna för över 70%. Man ser också i tabellen att heta planeter är helt dominerande. Det beror på att det helt enkelt är enklare att upptäcka planeter som kretsar nära sina stjärnor. Sådana planeter är förstås heta. Än så länge har man inte upptäckt någon riktigt jordliknande exoplanet ("Warm Terrans" i tabellen), men däremot 4 exoplaneter som kategoriseras som "Warm Superterrans". De är jordliknande men något större än vår jord. Det finns också 4 upptäckta exoplaneter som är betydligt mindre än jorden. De syns i övre vänstra hörnet.
Av de dryga 800 exoplaneterna återfinns 124 i planetsystem med mer än en planet. Man har hittills upptäckt 6 planetsystem med mer än 4 planeter (4 system med 5 planeter och 2 system med 6 planeter). Sannolikt är det en betydligt större andel av planeterna som har "planetkamrater". Med tiden kommer nog sådana att uptäckas av Keplerteleskopet och av andra teleskop.
På samma websida finns också en motsvarande tabell avseende de 2.320 exoplanetkandidater som Keplerteleskopet upptäckt. Dessa planeter är föremål för djupare studier och en stor del av dem kommer sannolikt att bekräftas vara exoplaneter.
Det intressanta med exoplanetkandidaterna är att en klar majoritet av dem är relativt små planeter, dvs mindre än Neptunus. De flesta tycks dock vara planeter som är mycket heta. Bland exoplanetkandidaterna finns eventuellt en planet som kategoriseras som "Warm Terrans". Den har fått arbetsnamnet KOI-2124.01 och befinner sig ca 625 ljusår från oss.
Det har varit relativt glest med nyupptäckta exoplaneter i år. Åtminstone jag trodde att vi skulle få hundratals nya exoplaneter, men så har det inte blivit. Året är dock inte slut än.
(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)
Exoplaneternas periodiska system är ordnat så att planeterna sorteras in i sex kolumner utifrån storlek och tre rader utifrån planeternas yttemperatur. Planeterna längst till vänster i tabellen är små och till höger stora. I den övre raden visas heta planeter och i den nedre raden kalla planeter.
Tabellen visar att man hittills mest upptäckt stora planeter. "Hot Jovians" (´Heta Jupiters), "Warm Jovians" och "Cold Jovians" dominerar kraftigt. Av de 834 exoplaneter som till dags dato upptäckts svarar de Jupiterstora planeterna för över 70%. Man ser också i tabellen att heta planeter är helt dominerande. Det beror på att det helt enkelt är enklare att upptäcka planeter som kretsar nära sina stjärnor. Sådana planeter är förstås heta. Än så länge har man inte upptäckt någon riktigt jordliknande exoplanet ("Warm Terrans" i tabellen), men däremot 4 exoplaneter som kategoriseras som "Warm Superterrans". De är jordliknande men något större än vår jord. Det finns också 4 upptäckta exoplaneter som är betydligt mindre än jorden. De syns i övre vänstra hörnet.
Av de dryga 800 exoplaneterna återfinns 124 i planetsystem med mer än en planet. Man har hittills upptäckt 6 planetsystem med mer än 4 planeter (4 system med 5 planeter och 2 system med 6 planeter). Sannolikt är det en betydligt större andel av planeterna som har "planetkamrater". Med tiden kommer nog sådana att uptäckas av Keplerteleskopet och av andra teleskop.
På samma websida finns också en motsvarande tabell avseende de 2.320 exoplanetkandidater som Keplerteleskopet upptäckt. Dessa planeter är föremål för djupare studier och en stor del av dem kommer sannolikt att bekräftas vara exoplaneter.
(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)
Det intressanta med exoplanetkandidaterna är att en klar majoritet av dem är relativt små planeter, dvs mindre än Neptunus. De flesta tycks dock vara planeter som är mycket heta. Bland exoplanetkandidaterna finns eventuellt en planet som kategoriseras som "Warm Terrans". Den har fått arbetsnamnet KOI-2124.01 och befinner sig ca 625 ljusår från oss.
Det har varit relativt glest med nyupptäckta exoplaneter i år. Åtminstone jag trodde att vi skulle få hundratals nya exoplaneter, men så har det inte blivit. Året är dock inte slut än.
torsdag 20 september 2012
Curiosity studerar både solförmörkelser och små stenar
Marsfordonet Curiosity har färdats ca 200 meter från sin landningsplats och har då stött på en liten pyramidformad sten, stor som en fotboll. Den kommer att bli föremål för lite mer ingående studier de närmaste dagarna. Bl a ska Curiositys spektrometer och laser användas för att undersöka stenens sammansättning. Det ska också tas lite närbilder på stenen.
Curiosity har kört omkring i sex dagar i rad nu, mellan 22 och 37 meter per dag. Om ytterligare någon vecka når den sitt första mål som är det s.k Glenelg-området. Där är det tänkt att Curiosity ska börja borra lite i stenmaterian och analysera borrdammet. Området består av lite blandad terräng och har ansetts vara ett lämpligt delmål att studera lite mer ingående.
(Bildkälla: NASA)
Curiosity har också passat på att ta lite bilder av "partiella solförmörkelser" på Mars. De uppstår när de två Marsmånarna Phobos och Deimos passerar solskivan. Eftersom månarna är små blir det förstås aldrig några totala solförmörkelser.
Phobos förmörkar solen en aning (Bildkälla: NASA)
Curiosity har kört omkring i sex dagar i rad nu, mellan 22 och 37 meter per dag. Om ytterligare någon vecka når den sitt första mål som är det s.k Glenelg-området. Där är det tänkt att Curiosity ska börja borra lite i stenmaterian och analysera borrdammet. Området består av lite blandad terräng och har ansetts vara ett lämpligt delmål att studera lite mer ingående.
(Bildkälla: NASA)
Curiosity har också passat på att ta lite bilder av "partiella solförmörkelser" på Mars. De uppstår när de två Marsmånarna Phobos och Deimos passerar solskivan. Eftersom månarna är små blir det förstås aldrig några totala solförmörkelser.
Phobos förmörkar solen en aning (Bildkälla: NASA)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)