Rymdteleskopet Herschel har funnit enorm vattenreservoar i rymden

ESA:s rymdteleskop Herschel har funnit så mycket vattenånga att det skulle fylla jordens oceaner 2.000 gånger. Fyndet har gjorts i ett stort gas- och dammoln som så småningom kan bilda en solliknande stjärna och kanske planeter. Det är första gången man finner vattenånga i ett moln som just är på väg att kollapsa och bilda ett solsystem. Fyndet visar att vatten kan finnas i stora mängder i gasform och redan från start ge planeter en av de viktigaste förutsättningarna för liv.  Läs mer om fyndet på ESA:s websida HÄR.

Gasmoln med stora mängder vattenånga (Bildkälla: ESA)

Har Voyager 1 gjort sitt stora genombrott?

Det finns tecken som tyder på att rymdsonden Voyager 1 nu gjort vad man lite skämtsamt skulle kunna kalla för tidernas genombrott. Den tycks ha lämnat vårt solsystem och gett sig ut i den interstellära rymden. Bl a tidskriften Scientific American rapporterar om detta på sin websida. Detta har ännu inte bekräftats av NASA, men mätningen av antalet laddade partiklar som träffar rymdsonden visar en dramatisk minskning i september månad (se bilden nedan). Voyager 1 kan därmed vara det första av människor tillverkade objekt som lämnar vårt solsystem. Nästa solsystem är dock mycket långt bort och färden dit lär ta några tiotusental år.

Lustigt nog tilldelades Voyager 1 förra torsdagen, vid en ceremoni i New York, "The Breakthrough Award" av Popular Mechanics. Priset utdelas till projekt som på ett avgörande sätt utvecklar teknologi i största allmänhet. Visst är man värda ett pris för nog är det ett genombrott alltid! Läs mer om prisutdelningen HÄR.

Curiositys första skopa Marsgrus

Curiosity har nu grävt lite försiktigt i Marsytan och skrapat ihop en skopa grus. I samband med denna grävaktivitet upptäcktes ett blankt föremål i gropen där Curiosity står. NASA:s tekniker misstänker att det kan vara någon liten del av Curiosity som lossnat och behöver analysera föremålet ytterligare innan grävningarna fortsätter. På bilden nedan syns ett pyttelitet föremål i gruset en bit nedanför skopan (Klicka på bilden så blir den lite större). Det ser ut som en skruv. Man får väl hoppas att det inte är någon vital del av Curiosity som lossnat.

(Bildkälla: NASA)

Det finns en stor mängd bilder i NASA:s bilddatabas (se HÄR). Det stora flertalet är obearbetade bilder, men är ändå av ganska hög kvalitet. Här nedan är ett exempel på en sådan bild där vi ser Marsgruset i närbild.

(Bildkälla: NASA)

Venus är en ogästvänlig plats!

Ett ca 20 kilometer tjockt molntäcke ligger ständigt som ett tungt skynke över Venus. Det är främst koldioxid och andra växthusgaser som ständigt skymmer sikten ner mot planetens yta. Rymdsonden Venus Express, som bl a studerar Venusatmosfären, har upptäckt en kraftig turbulens med vindhastigheter på över 100 meter per sekund. Ogästvänlig plats den där Venus!

Venus molntäcke, fotograferat av Venus Express (Bildkälla: NASA)

Nära missöde vid dagens uppskjutning av SpaceX Dragon?!!

Uppskjutningen av SpaceX Dragon i morse kl 02.35 svensk tid skedde inte helt problemfritt. Den Falconraket som bär kapseln fick problem med en av sina nio motorer. Enligt SpaceX VD Elon Musk stängdes motorn av efter ca 80 sekunder. De övriga åtta motorerna omprogrammerades så att raketen kom i rätt bana mot ISS. Det finns uppgifter om att motorn t o m sprängdes sönder, men det har ännu så länge inte bekräftats av SpaceX ledning eller av NASA. Dragonkapseln tycks i alla fall vara oskadd och på väg mot ISS för att genomföra en dockning med rymdstationen på onsdag.

 

Uppskjutningen i morse (Bildkälla: NASA)

En ny era i rymdsondshistorien inleds om några timmar

Om några timmar är det dags för det första "riktiga" uppdraget för SpaceX Dragonkapsel. Uppskjutningen av denna kapsel, med beteckningen CRS-1, sker klockan 02.35 på måndag morgon svensk tid med hjälp av en SpaceX Falcon-raket.. Uppdraget är att forsla ca 400 kilo material till den Internationella Rymdstationen (ISS). Det är bl a mat och kläder till ISS-astronauterna, ett kylskåp (!) och diverse forskningsutrustning. På onsdag ska dockningen med ISS ske. Den 28 oktober återvänder kapseln till jorden. Den har då med sig nästan 800 kilo material från ISS.

Uppdragets symbol (Bildkälla: SpaceX)

Det är den första flygningen av totalt 12 som SpaceX har kontrakt på, ett kontrakt värt över 10 miljarder kronor. Uppskjutningen av SpaceX Dragon inleder en ny era i rymdsondshistorien, där kommersiella företag sköter transporter av material. I förlängningen kan man tänka sig mer avancerade uppdrag för SpaceX och andra företag i rymdbranschen. Om några år kanske vi får se rymdsonder till planeter, månar, asteroider m.m som NASA hyrt in av dessa företag.

Ekipaget är redo för start (Bildkälla: NASA) 

Senaste forskningsrön om exoplaneter

För en dryg vecka sedan var det en stor europeisk planetforskningskonferens i Madrid. Ett stort antal ämnen avhandlades på den vecka som konferensen pågick. Ett av de mer populära forskningsområdena tycks vara exoplaneter om man ser till antalet forskarföredrag som gjordes på konferensen. Jag räknar till hela 27 föredrag i ämnet. Jag har skrivit om några av de forskningsrön som presenterades på konferensen (se bl a artikeln om superjordar HÄR), men här kommer lite till. Jag har roat mig med att skumma igenom alla "abstracts" för dessa föredrag och kan sammanfatta några intressanta forskningsrön:

• Ett par av de, i mitt tycke, mest intressanta "rapporterna" på konferensen rörde det franska rymdteleskopet CoRoT och dess utforskning av exoplaneter. Jag har skrivit lite om CoRoT tidigare här i bloggen (se HÄR). Nu kommer alltså en uppdatering om vad teleskopet funnit under sina knappa sex år i rymden. Teleskopet har vid utgången av detta år utforskat ca 180.000 stjärnor, vilket lett till 21 upptäckta exoplaneter och ca 600 exoplanetkandidater. Flertalet av dessa kandidater har dock visat sig vara annat än planeter, främst stjärnor i dubelstjärnesystem. Av de upptäckta planeterna är de flesta s.k heta Jupiters, dvs stora planeter som kretsar nära sin stjärna. Några av planeterna har mycket stor massa och är nästan som bruna dvärgstjärnor. En del planeter tycks ha mycket hög densitet, vilket är svårt att förklara utifrån de modeller som idag finns kring planeters bildande. Den mest intressanta upptäckt man gjort är CoRoT 7b, en planet något större än jorden. Planeten kretsar nära sin stjärna med bunden rotation och är så het att forskarna tror att det på planetytan på solsidan av planeten finns lavaoceaner. Planer finns att ge CoRoT ett förlängt uppdrag ända till år 2016.

Illustration av CoRoT (Bildkälla: CNES)

• Det finns många planetsystem som har planeter på både korta och långa avstånd från stjärnan. De planeter som kretsar nära sina stjärnor har troligen bildats längre ut från stjärnan och sedan migrerat inåt i systemet. Den kraftiga strålningen nära stjärnan påverkar planeterna så att de under stjärnans liv i den s.k huvudserien tappar en hel del av sin massa. Risken är också stor att de fortsätter sin förflyttning allt närmare stjärnan för att till slut slukas av denna. Dessa planetmigrationer påverkar också andra planeters omloppsbanor och dynamiken i hela planetsystemet.
• Många av de planeter som kretsar nära stjärnorna är s.k superjordar, med en massa som är 2-10 gånger jordens. I och med att de påverkas kraftigt av stjärnan blir de relativt snabbt bundna i sin rotation ungefär som månen är bunden i förhållande till jorden. Dessa planeter visar samma sida mot stjärnan hela tiden i omloppsbanan. Det innebär att solsidan av planeten blir mycket het och skuggsidan kall, vilket minskar förutsättningarna för liv.
• Ett område av stort intresse att studera är exoplaneternas atmosfärer. Det har hittills varit svårt att studera dessa mer noggrant, men ett flertal rymdsondsprojekt, som ger avsevärt bättre möjligheter till utforskning, finns på ritbordet och kan komma att förverkligas under de närmaste åren. Det är dels ESA:s Exoplanet Characterisation Observatory (EChO), dels NASA:s Fast INfrared Exoplanet Spectroscopy Survey Explorer (FINESSE). Några exoplaneters atmosfärer har dock analyserats med hjälp av Hubbleteleskopet.

Illustration av EChO

 

• Ännu ett förslag på rymdbaserat teleskop är PLATO (PLAnetary Transits and Oscillations of stars). Projektet finns med i ESA:s Cosmic Vision för 2015-2025. Uppdraget, om det blir av, är att leta efter jordliknande planeter i den s.k beboeliga zonen och studera sådana planeters struktur och sammansättning.
• I augusti nästa år sänds ESA:s rymdobservatorium Gaia upp i rymden. Uppdraget är att studera uppemot 1 miljard stjärnor. I studiet av alla dessa stjärnor kanske man också finner ett antal exoplaneter. Forskarna hoppas att Gaia kan komplettera rymdteleskopet Kepler och kanske studera en del av de av Kepler upptäckta exoplanetkandidaterna.

Om en dryg vecka startar nästa stora planetkonferens, den amerikanska, i Reno. Även där finns förstås exoplaneter med i programmet. Till den konferensen återkommer jag när den väl börjat.