Curiositys fynd intressanta, men kanske inte sensationella

Det har varit en enorm hype inför dagens presskonferens om Curiositys "skakande" upptäckt på Mars. Jag har skrivit om spekulationerna i flera inlägg under den senaste veckan. Har Curiosity funnit spår av liv eller någon form av organisk materia? Svaret på den frågan är nej. Däremot har man upptäckt att de prover man tagit har en komplex kemisk sammansättning.

Detaljbild av sanden Curiosity grävt i (Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar variationen i form och färg m.m på de små stenbitarna i gruset. Även om Mars kallas för den röda planeten så är inte nödvändigtvis all ytmateria röd, utan kan vara, vit,grå, brun etc.

(Bildkälla: NASA)

Curiositys analyser av Marssanden visar på förekomsten av kolväten. Varifrån de kommer vet man inte. Det kan härstamma från Mars, från meteoriter eller från jorden.

När den vetenskaplige ledaren för projektet John Grotzinger uttryckte att "det här är något för historieböckerna" menade han inte Curiositys fynd utan det faktum att så avancerade instrument som Curiosity bär med sig faktiskt fungerar fullt ut på Mars. Det andra "spektakulära" som nämns på presskonferensen är att man lyckats landa på en forntida flodbädd. Intressant i och för sig, men det var väl kanske inte riktigt vad vi trodde skulle komma ut av presskonferensen.

Läs också om Curiositynyheter på Populär Astronomis websida.

Den skinande Saturnusmånen Titan och dess märkliga atmosfär

Rymdsonden Cassini har ännu en gång passerat nära Saturnus stora måne Titan och sänt en hel del fina bilder från "närkontakten". Den mycket täta Titanatmosfären lyser vackert i blått!

Titan under några år (Bildkälla: NASA)

Förra veckan kom intressanta observationsdata som visade på att atmosfären gjort en markant "turnover" under de år som Cassini observerat månen. Luftcirkulationen har ganska abrupt ändrat riktning. Cassini har upptäckt att det sker snabba förändringar i Titans atmosfär med en omfattande och komplex luftcirkulation under delar av ett Titanår (1 år = 30 jordår). Liksom sin moderplanet Saturnus har också Titan en lustig molnvirvel vid ena polen.

Monvirveln på Titan (Bildkälla: NASA)

Titans atmosfär är synnerligen intressant såtillvida att det i vårt solsystem endast finns fyra himlakroppar med fast yta och med en mer substantiell atmosfär. Förutom jorden är det Mars, Venus och Titan. Att studera Titanatmosfären kan därmed också ge kunskaper om jordens atmosfär och dess utveckling.

Ska Curiosity röstas fram som TIME:s "Person of the Year"?

Vi är verkligen i robotåldern på gott och ont! Det är nämligen så att bland alla kandidater till tidskriften TIME:s titel "Person of the Year" finns Marsfordonet Curiosity! Det var ju kul kan man tycka, men är det egentligen det? Till och med en amatörastronom som jag kan bli något bekymrad om tillståndet på vår planet om vi inte kan hitta en person av kött och blod som förtjänar den titeln bättre än en Marsrobot. Så jag hoppas faktiskt att Curiosity inte "vinner".

Ett självporträtt (Bildkälla: NASA)

Har Venus aktiva vulkaner?

ESA rapporterar idag att man identifierat stora förändringar i halterna av svaveldioxid i Venus atmosfär. Det skulle kunna tyda på pågående vulkanisk aktivitet på planeten. Svaveldioxid genereras av just vulkanutbrott och Venusatmosfären har mer än en miljon gånger högre halt av svaveldioxid än jordens atmosfär. Ingen vidare trevlig miljö alltså! Den stora merparten av svaveldioxinet är dolt i de nedre delarna av Vanus atmosfär, men rymdsonden Venus Express har nu mätt upp oväntat höga halter av ämnet i de övre atmosfärlagren. Eftersom ämnet förstörs snabbt av solljuset måste dessa ämnen ha tillkommit nyligen.

Venus har hundratals vulkaner, men det är delade meningar bland forskarna om de fortfarande är aktiva eller ej . De senaste sex årens observationer av Venusatmosfären visar på relativt kraftiga variationer i halterna av svaveldioxid. Det är svårt att lokalisera källan till eventuell nybildad svaveldioxid eftersom Venus atmosfär rör sig mycket snabbt och ämnena blandas upp.

Bilden nedan illustrerar hur dramatiskt det skulle kunna se ut på Venus vid vulkanutbrott.

(Bildkälla: ESA)

NASA har problem: Vad göra med två superteleskop?

NASA fick förra sommaren en minst sagt generös donation från National Reconnaissance Office (NRO), en amerikansk federal myndighet som hör till försvarsdepartementet. NRO överlämnade två optiska teleskop som var tänkta att ingå i amerikanska spionsatelliter, men som aldrig kommit till användning. De ligger tydligen i ett förråd i USA och samlar damm. De två teleskopen är i ungefär samma klass som Hubbleteleskopet, med spegeldiameter på 2,4 meter! Nu söker NASA idéer på vad teleskopen ska användas till. AstronomyNow har en artikel om detta på sin websida.

NASA kan tänka sig använda ett av teleskopen i rymdsondsprojektet WFIRST, med uppdrag att utforska den mörka energins hemligheter, galaxers utveckling och andra "stora" frågor. WFIRST ska också söka efter exoplaneter. Projektet ligger dock mer än 10 år fram i tiden. Konstigt nog blir kostnaderna för ett sådant projekt väldigt höga trots att man inte behöver konstruera något nytt teleskop. Därför söker man nu efter ytterligare projektidéer som innebär mer kostnadseffektiva rymdsondsprojekt.

Det är väldigt långa ledtider i rymdsondsprojekt. Ofta tar det 10-15 år från projektidé till förverkligande, dvs att sonden faktiskt är uppe i rymden och observerar. Det kan mycket väl bli så att de två teleskopen aldrig kommer upp. Att tänka om och ändra i projektplaner är inte lätt. De två teleskopen är visserligen en fin gåva, men stökar till planeringen för NASA. Det är synd för teleskopen kunde utan tvekan använts till utforskning av t.ex exoplaneter.

Liv har upptäckts under ett 20 meter tjockt istäcke

UniverseToday rapporterar att forskare upptäckt liv i form av bakterier i en sjö i Antarktis. Sjön är täckt av ett 20 meter tjockt istäcke! Vattnet under istäcket är sex gånger saltare än havsvatten. Förhållandena i den isiga sjön har varit ungefär konstanta under minst 3.000 år. Det intressanta med fyndet är att enkla livsformer som bakterier kan leva i de mest ogästvänliga miljöer man kan tänka sig. Bakterierna tycks trots de kärva förhållandena i den antarktiska sjön trivas alldeles utmärkt. Liv kräver någon form av energikälla. Forskarna tror att den kemiska reaktionen som uppstår i kontakten mellan bergrunden och det salta vattnet kan skapa tillräckligt med energi för att liv ska upprätthållas.

Fyndet ger en del tankar om förutsättningar för liv på andra håll i vårt solsystem och i andra planetsystem. I vårt solsystem finns flera synnerligen isiga himlakroppar. En sådan är Jupitermånen Europa. Under det tjocka istäcket finns en mycket stor ocean. Finns det månne bakterier där också?

Jupitermånen Europa (Bildkälla: NASA)

En annan himlakropp i vårt solsystem som delvis tycks ha likartade förhållanden som Europa är Saturnusmånen Enceladus. Kanske finns förutsättningar för liv även här?

Saturnusmånen Enceladus (Bildkälla: NASA)

Merkurius, Mars och Saturnus i fokus i veckan som gått

Det har varit en hel del planetnyheter i veckan som gått. Dels har det spekulerats vilt om vad Curiosity hittat för spännande på Mars. John Grotzinger, vetenskaplig ledare för projektet, antydde att man upptäckt något "för historieböckerna". Är det månne spår av liv? Många skribenter på nätet har varit skeptiska på grund av att man menar att Curiositys utforskning så här långt omöjligt kan ha hittat spår av liv utan att det måste vara något annat som Curiosity upptäckt. Även NASA har de senaste dagarna tonat ner det hela. På måndag får vi besked i frågan. Då startar en gigantisk konferens, AGU Fall meeting, med uppemot 20.000 deltagare i San Fransisco. Redan på konferensens första dag ska Curiosityfyndet presenteras.

Illustration av Curiosity (Bildkälla: NASA)

Även Merkurius har varit på tapeten i veckan. I en direktsänd presskonferens i torsdags meddelade NASA att rymdsonden Messenger upptäckt vattenis i djupa kratrar vid nordpolen. Nyheten hade redan läckt ut ett par dagar innan (Jag skrev en artikel om detta i tisdags, se HÄR). Isen finns i kratrar som är i ständig skugga.

(Bildkälla: NASA)

Forskarna tror att vatten förts till Merkurius med kometer som kraschat på planetytan. En del av dessa kometer har prickat de djupa kratrar som finns vid nordpolen.

(Bildkälla: NASA)

Vatten har samlats i kratrarna och till största delen förångats, men i de skuggade, kalla delarna har mindre mängder vatten frusit till is och isen har bevarats under lång tid.

(Bildkälla: NASA)

En tredje planet som varit i fokus under veckan är Saturnus. Häromdagen publicerades ju en häftig bild, tagen av rymdsonden Cassini, som visar virvelstormen på Saturnus (scrolla lite längre ner på förstasidan här i bloggen för att se den). Virveln är "bara" en del av det som kallas för "Saturn vortex", en gigantisk sexkantig formation (hexagon) vid planetens nordpol. Här nedan ses hexagonen med stormvirveln mitt i bilden.

(Bildkälla: NASA)

Förutom Mars, Merkurius och Saturnus har också Jupiters betydelse för liv här på jorden åter belysts i en forskningsrapport (läs HÄR). Så visst har vi coola planeter i vårt solsystem!