Nu ska NASA satsa på ännu ett stort Marsprojekt

På AGU-konferensen i San Fransisco presenterade NASA igår delar av sina rymdsondsplaner. Något överraskande ska man nu satsa på ännu en stor och dyr Marsexpedition med ännu ett avancerat Marsfordon. Uppskjutningen av denna rymdsond är planerad att ske 2020. Med tanke på turbulensen kring  Marsprojektet ExoMars är detta besked lite märkligt.NASA-chefen Charles Bolden förklarar det hela med att: "Obamaadministrationen vill satsa långsiktigt på utforskning av Mars. Med detta uppdrag säkerställs att USA även fortsatt är ledande i utforskningen av den "röda" planeten. Samtidigt tas ännu ett betydelsefullt steg för att på 2030-talet sända människor till Mars".

 

Illustration av Marsfordon (Bildkälla: NASA)

 

NASA:s framtida Marsprogram inkluderar nu de egna rymdsonderna MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution) och InSight (Interior Exploration using Seismic Investigation). MAVEN (uppskjutning 2013) ska framförallt studera Mars övre atmosfär, medan InSight (uppskjutning 2016) bl a ska borra ner en bit i Marsmaterian och undersöka Mars inre. Dessutom meddelar NASA att man medverkar med en del instrument i ESA:s ExoMars-projekt med planerade uppskjutningar 2016 och 2018.

Rymdsond och Marsfordon i det nya projektet bygger vidare på Curiosity-plattformen. Detta för att bygga på beprövad teknologi och hålla nere utvecklingskostnaderna. Enligt uppgifter på olika rymdwebsidor ska projektet gå på ca 1,5 miljarder dollar. Det kan jämföras med Curiosity-projektet som har en budget på 2,5 miljarder dollar. Projektet anses kunna inrymmas i den femårsbudget som Obamaadministrationen föreslagit. Denna har dock ännu inte godkänts av den amerikanska kongressen. En konsekvens av beslutet att satsa på ytterligare en Marsexpedition är att något annat får stryka på foten. Frågan är bara vad.

Samtidigt kommer uppgifter från NASA om att Curiosity får förlängt uppdrag. Ursprungligen var tanken att detta fordon skulle köra omkring på Mars i två år, men nu kan det tänkas bli avsevärt mycket längre (se nyhet om detta HÄR). Curiosity kanske rent av kan överleva ända tills dess systerfordon anländer 2021!

Ja, vad ska man säga om ännu en rymdsond till Mars? Visst är det ett något märkligt besked som kommer från NASA. Det måste kännas lite konstigt för den europeiska rymdmyndigheten ESA:s ledning att NASA nu ska satsa på ett stort Marsprojekt bara några månader efter att man hoppat av ExoMars-projektet. Samverkan med andra rymdmyndigheter tycks inte vara högprioriterat utan här fokuserar man på att bibehålla den ledarställning man har vad gäller Marsutforskning. Har Mars blivit spelplanen för en ny rymdkapplöpning mellan rymdnationerna? Vill USA säkerställa att man är först med att landsätta en människa på Mars yta?

Planeter hetare än väntat - den beboeliga zonen utvidgas

Exoplaneter som liknar jorden kan vara upp till 25% hetare än vår jord, vilket skulle göra dem mer geologiskt aktiva vilket i sin tur ökar förutsättningarna för att liv uppstår. Det säger forskare vid Ohio State University som idag presenterade sina forskningsresultat på AGU-konferensen i San Fransisco. Forskarna har studerat åtta stjärnor som i storlek, ålder och sammansättning är väldigt lika vår sol. Det man särskilt intresserat sig för är förekomsten av grundämnena torium och uran. Dessa radioaktiva ämnen anses vara viktiga såtillvida att de bidrar till att värma upp en planets inre och medverka till plattektonik. Det bidrar till att röra om i jordskorpan och bibehålla vatten på en planet. Vatten är som bekant en viktig faktor för att liv ska utvecklas på en planet.



Schematisk bild av plattektonik (Bildkälla: Wikipedia)

Sju av de åtta stjärnorna visade sig innehålla mer Torium än vår sol. Det kan också innebära att eventuella planeter kring dessa stjärnor också innehåller en större andel av detta ämne. Dessa planeters inre skulle då kunna vara varmareän  jordens inre. Sådana planeter kan utveckla plattektonik tidigare och under mycket längre tid. Det skulle ge mer tid för att liv ska uppstå och fortleva.

En annan intressant aspekt är att om planeterna är hetare än vad man tidigare trott så innebär det att den beboeliga zonen utvidgas. Fler planeter kan då vara tänkbara "jordkopor". Forskarna betonar dock att man endast studerat ett mycket begränsat antal stjärnor och att man inte kan dra alltför långtgående slutsatser av studien ännu. Intressant är det likväl.

Läs mer om forskningsstudien på SpaceDaily.

Voyagersond är nu på sista "motorvägsetappen" ut ur solsystemet

Intensiv dag i rymdsondsbranschen idag! Det var länge sedan man skrev så många inlägg på en dag! NASA rapporterar idag att rymdsonden Voyager 1 har nått en ny region alldeles vid randen till den interstellära rymden. Den är på, vad NASA kallar, den "magnetiska motorvägen" på väg ut ur vårt solsystem. Att den kallas så beror på att här kopplas solens magnetfält och den interstellära rymdens magnetfält ihop av en mängd laddade partiklar.I området där Voyager är far laddade partiklar ut i rymden samtidigt som den interstellära vinden trycker laddade partiklar in i vårt solsystem. Partiklar studsar också omkring åt alla håll i området.

Forskarna tror att Voyager nu verkligen är inne på den sista deletappen på den sista etappen ut ur solsystemet.

(Bildkälla: NASA)

Nyheten rapporterades på den stora konferensen American Geophysical Union fall meeting.i San Fransisco.

Curiositys fynd intressanta, men kanske inte sensationella

Det har varit en enorm hype inför dagens presskonferens om Curiositys "skakande" upptäckt på Mars. Jag har skrivit om spekulationerna i flera inlägg under den senaste veckan. Har Curiosity funnit spår av liv eller någon form av organisk materia? Svaret på den frågan är nej. Däremot har man upptäckt att de prover man tagit har en komplex kemisk sammansättning.

Detaljbild av sanden Curiosity grävt i (Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar variationen i form och färg m.m på de små stenbitarna i gruset. Även om Mars kallas för den röda planeten så är inte nödvändigtvis all ytmateria röd, utan kan vara, vit,grå, brun etc.

(Bildkälla: NASA)

Curiositys analyser av Marssanden visar på förekomsten av kolväten. Varifrån de kommer vet man inte. Det kan härstamma från Mars, från meteoriter eller från jorden.

När den vetenskaplige ledaren för projektet John Grotzinger uttryckte att "det här är något för historieböckerna" menade han inte Curiositys fynd utan det faktum att så avancerade instrument som Curiosity bär med sig faktiskt fungerar fullt ut på Mars. Det andra "spektakulära" som nämns på presskonferensen är att man lyckats landa på en forntida flodbädd. Intressant i och för sig, men det var väl kanske inte riktigt vad vi trodde skulle komma ut av presskonferensen.

Läs också om Curiositynyheter på Populär Astronomis websida.

Den skinande Saturnusmånen Titan och dess märkliga atmosfär

Rymdsonden Cassini har ännu en gång passerat nära Saturnus stora måne Titan och sänt en hel del fina bilder från "närkontakten". Den mycket täta Titanatmosfären lyser vackert i blått!

Titan under några år (Bildkälla: NASA)

Förra veckan kom intressanta observationsdata som visade på att atmosfären gjort en markant "turnover" under de år som Cassini observerat månen. Luftcirkulationen har ganska abrupt ändrat riktning. Cassini har upptäckt att det sker snabba förändringar i Titans atmosfär med en omfattande och komplex luftcirkulation under delar av ett Titanår (1 år = 30 jordår). Liksom sin moderplanet Saturnus har också Titan en lustig molnvirvel vid ena polen.

Monvirveln på Titan (Bildkälla: NASA)

Titans atmosfär är synnerligen intressant såtillvida att det i vårt solsystem endast finns fyra himlakroppar med fast yta och med en mer substantiell atmosfär. Förutom jorden är det Mars, Venus och Titan. Att studera Titanatmosfären kan därmed också ge kunskaper om jordens atmosfär och dess utveckling.

Ska Curiosity röstas fram som TIME:s "Person of the Year"?

Vi är verkligen i robotåldern på gott och ont! Det är nämligen så att bland alla kandidater till tidskriften TIME:s titel "Person of the Year" finns Marsfordonet Curiosity! Det var ju kul kan man tycka, men är det egentligen det? Till och med en amatörastronom som jag kan bli något bekymrad om tillståndet på vår planet om vi inte kan hitta en person av kött och blod som förtjänar den titeln bättre än en Marsrobot. Så jag hoppas faktiskt att Curiosity inte "vinner".

Ett självporträtt (Bildkälla: NASA)

Har Venus aktiva vulkaner?

ESA rapporterar idag att man identifierat stora förändringar i halterna av svaveldioxid i Venus atmosfär. Det skulle kunna tyda på pågående vulkanisk aktivitet på planeten. Svaveldioxid genereras av just vulkanutbrott och Venusatmosfären har mer än en miljon gånger högre halt av svaveldioxid än jordens atmosfär. Ingen vidare trevlig miljö alltså! Den stora merparten av svaveldioxinet är dolt i de nedre delarna av Vanus atmosfär, men rymdsonden Venus Express har nu mätt upp oväntat höga halter av ämnet i de övre atmosfärlagren. Eftersom ämnet förstörs snabbt av solljuset måste dessa ämnen ha tillkommit nyligen.

Venus har hundratals vulkaner, men det är delade meningar bland forskarna om de fortfarande är aktiva eller ej . De senaste sex årens observationer av Venusatmosfären visar på relativt kraftiga variationer i halterna av svaveldioxid. Det är svårt att lokalisera källan till eventuell nybildad svaveldioxid eftersom Venus atmosfär rör sig mycket snabbt och ämnena blandas upp.

Bilden nedan illustrerar hur dramatiskt det skulle kunna se ut på Venus vid vulkanutbrott.

(Bildkälla: ESA)