Mitt i prick (Bildkälla: NASA)
Sonderna kraschade helt enligt plan mot ett månberg.
(Bildkälla: NASA)
tisdag 18 december 2012
Mer om månsondernas kraschlandning igår
Idag gör jag det lite lätt för mig och hänvisar till andra rymdskribenter (Det finns ju som bekant några fler än jag som skriver om det som händer i rymden). I detta inlägg tänkte jag berätta lite mer om de två månsonderna Ebb och Flow och deras kraschlandning på månen sent igår kväll svensk tid. Ser dock att Ulf R. Johansson har en finfin artikel om detta i Cassiopeiabloggen, så kolla in den artikeln HÄR istället.
Sonderna kraschade helt enligt plan mot ett månberg.
Sonderna kraschade helt enligt plan mot ett månberg.
Mer om solstormar
Jag skrev ett inlägg här i bloggen igår om solens utbrott och vad de kan ställa till med. Robert Cumming beskriver solstormarna mer utförligt på Populär Astronomis websida. Dessa solutbrott kan visserligen orsaka en hel del störningar här på jorden, men kan också vara riktigt vackra emellanåt!
(Bildkälla: NASA)
Annorlunda bild på Saturnus
Rymdsonden Cassini har tagit en lite annorlunda bild på planeten Saturnus. Sonden har från Saturnus skuggsida tagit denna vackra bild.
Det är en vacker planet den där Saturnus! Det finns faktiskt två månar i bilden också. Klicka på bilden så syns de (knappt) på vänster sida och en bit under ringarna. Det är månarna Enceladus och Tethys. Här nedan visas hur dessa månar egentligen ser ut. Det är två mycket isiga månar!
När vi ändå är inne på Saturnus månar kan det vara kul att i en bild visa deras relativa storlek. Det finns bara en riktigt stor Saturnusmåne, Titan, och några halvstora. Det stora flertalet av de dryga 60 månarna är som synes mycket små.
(Bildkälla: NASA)
Det är en vacker planet den där Saturnus! Det finns faktiskt två månar i bilden också. Klicka på bilden så syns de (knappt) på vänster sida och en bit under ringarna. Det är månarna Enceladus och Tethys. Här nedan visas hur dessa månar egentligen ser ut. Det är två mycket isiga månar!
Enceladus med sina vattenfontäner (Bildkälla: NASA)
Tethys (Bildkälla: NASA)
När vi ändå är inne på Saturnus månar kan det vara kul att i en bild visa deras relativa storlek. Det finns bara en riktigt stor Saturnusmåne, Titan, och några halvstora. Det stora flertalet av de dryga 60 månarna är som synes mycket små.
(Bildkälla: Wikipedia, bildbearbetning K. Aartojärvi)
måndag 17 december 2012
Intressant i Vetenskapens värld om solutbrott
Vetenskapens värld är för det mesta riktigt sevärt. Det har dessutom varit en hel del astronomi under hösten vilket ju är extra trevligt. Dagens avsnitt handlade om solutbrott och vad de kan innebära för problem i vårt högteknologiska samhälle. Solen är nu på väg mot en mer aktiv period i sin 11-åriga cykel. Under 2013-2014 är solaktiviteten på topp och vi får räkna med ett antal rejäla solutbrott. Någon eller några av dessa kan vara riktade mot jorden och förorsaka kraftiga störningar på kommunikationsutrustning, satelliter m.m.
NASA:s solsonder håller koll på solen. På rymdsonden SOHO:s websida kan man få en massa intressant information om status just nu. Man kan få bilder nästan i realtid från solen, som bilden nedan.
Man kan också få en rymdväderrapport i form av en dashboard med en massa statusbilder. Kolla in sidan HÄR.
NASA:s solsonder håller koll på solen. På rymdsonden SOHO:s websida kan man få en massa intressant information om status just nu. Man kan få bilder nästan i realtid från solen, som bilden nedan.
(Bildkälla: NASA)
Man kan också få en rymdväderrapport i form av en dashboard med en massa statusbilder. Kolla in sidan HÄR.
söndag 16 december 2012
Kinesisk rapportering från sonden Chang'e 2:s möte med asteroiden Toutatis
Jag skrev i ett inlägg igår (med uppdatering idag) om de finfina bilder som den kinesiska rymdsonden Chang'e 2 tagit på asteroiden 4179 Toutatis. Nu börjar det också komma lite rapportering från kinesisk media kring rymdsondens träff med asteroiden.
Xinhuanet.com har en elegant illustration av Chang'e 2:s färd sedan den lyfte från jorden i oktober 2010. Sondens primära uppdrag var ju att studera månen, vilket den också gjorde mycket framgångsrikt. Därefter placerades den vid solen-jordens Lagrangepunkt 2 för att därifrån skickas vidare mot Toutatis. Nu fortsätter Chang'e 2 sin färd ut i rymden. Det som är intressant med den här rymdsonden är att den tycks kunna genomföra ett flertal uppdrag under en tidsperiod på mer än två år. Kanske en idé även för NASA att ta efter?!
Ännu en fin bild från den kinesiska websidan.
(Bildkälla: news.xinhuanet.com/photo, chinanews.com)
Xinhuanet.com har en elegant illustration av Chang'e 2:s färd sedan den lyfte från jorden i oktober 2010. Sondens primära uppdrag var ju att studera månen, vilket den också gjorde mycket framgångsrikt. Därefter placerades den vid solen-jordens Lagrangepunkt 2 för att därifrån skickas vidare mot Toutatis. Nu fortsätter Chang'e 2 sin färd ut i rymden. Det som är intressant med den här rymdsonden är att den tycks kunna genomföra ett flertal uppdrag under en tidsperiod på mer än två år. Kanske en idé även för NASA att ta efter?!
(Bildkälla: news.xinhuanet.com/photo, chinanews.com)
Ännu en fin bild från den kinesiska websidan.
(Bildkälla: news.xinhuanet.com/photo, chinanews.com)
lördag 15 december 2012
Finfina bilder av asteroiden 4179 Toutatis, en av många asteroider som passerar jorden
(Artikeln uppdaterad söndag 16/12)
Asteroider som passerar nära jorden finns det gott om. Populär Astronomi skriver om en, asteroiden 2012 DA14, på sin websida. Om två månader kommer den riktigt nära vår planet. En lite större asteroid som precis passerat jorden är 4179 Toutatis. NASA har tagit lite radarbilder på Toutatis och skapat en video som visar denna avlånga stenklump. Det är fascinerande, och lite skrämmande, att tänka sig att det var och varannan dag passerar asteroider förbi jorden.
Just Toutatis har studerats lite närmare av en rymdsond, den kinesiska Chang'e 2. På Planetary Society Blogs websida visas oväntat skarpa bilder av asteroiden som sonden tog häromdagen. Chang'e 2 flög förbi Toutatis på förmiddagen svensk tid den 13 december. Sonden kom så nära som 3,2 kilometer från asteroiden. Med tanke på att sondens relativa hastighet kontra asteroiden var 10,7 kilometer per sekund är det imponerande att den kunde ta skarpa bilder. I och med denna närkontakt med en himlakropp en bit ut i solsystemet visar Kina att man verkligen har kapacitet att genomföra även avancerade manövrer i rymden. Tidigare har endast USA, ESA och Japan närstuderat asteroider. Fler och ännu skarpare bilder utlovas från den kinesiska rymdmyndigheten.
Rymdsonden WISE har mer ingående studerat en större mängd asteroider i jordens närhet (läs bl a min artikel från september 2011 HÄR).
Det passerar kilometerstora asteroider ganska ofta förbi jorden. För det mesta sker passagerna på behörigt avstånd, några miljoner kilometer. Som exempel kan nämnas asteroiden 2007 PA8 som passerade på ungefär samma avstånd från jorden som Toutatis, dvs drygt 6 miljoner kilometer. Passagen skedde i början av november 2012.
NASA har ett särskilt "Near Earth Objects"-program (NEO) där man kartlägger alla dessa objekt som kan tänkas hota jorden. På websidan finns ett diagram som visar antalet upptäckta "nära-jorden-objekt". Som synes upptäcks närmare ett tusen nya objekt varje år (Observera att resp stapel visar en 6-månadersperiod).
Även om antalet upptäckta asteroider i vår närhet ökar per år så har antalet upptäckta stora asteroider minskat under senare tid. Diagrammet nedan visar att det numera "bara" upptäcks ett tjugotal asteroider per år som är större än 1 kilometer. Till dags dato har 860 sådana lite större asteroider upptäckts som emellanåt kommer nära vår jord. Totalt har över 9.000 när-jorden-asteroider upptäckts.
Det är trots allt en ganska stor andel stora asteroider i vår närhet som så här långt har upptäckts. Förmodligen finns det mängder med mindre objekt som passerar jorden, men som är svåra att identifiera. Diagrammet nedan visar därför sannolikt inte en helt rättvisande bild.
Asteroider som passerar nära jorden finns det gott om. Populär Astronomi skriver om en, asteroiden 2012 DA14, på sin websida. Om två månader kommer den riktigt nära vår planet. En lite större asteroid som precis passerat jorden är 4179 Toutatis. NASA har tagit lite radarbilder på Toutatis och skapat en video som visar denna avlånga stenklump. Det är fascinerande, och lite skrämmande, att tänka sig att det var och varannan dag passerar asteroider förbi jorden.
(Källa: NASA)
Just Toutatis har studerats lite närmare av en rymdsond, den kinesiska Chang'e 2. På Planetary Society Blogs websida visas oväntat skarpa bilder av asteroiden som sonden tog häromdagen. Chang'e 2 flög förbi Toutatis på förmiddagen svensk tid den 13 december. Sonden kom så nära som 3,2 kilometer från asteroiden. Med tanke på att sondens relativa hastighet kontra asteroiden var 10,7 kilometer per sekund är det imponerande att den kunde ta skarpa bilder. I och med denna närkontakt med en himlakropp en bit ut i solsystemet visar Kina att man verkligen har kapacitet att genomföra även avancerade manövrer i rymden. Tidigare har endast USA, ESA och Japan närstuderat asteroider. Fler och ännu skarpare bilder utlovas från den kinesiska rymdmyndigheten.
(Bildkälla: Kinesiska rymdmyndigheten)
Rymdsonden WISE har mer ingående studerat en större mängd asteroider i jordens närhet (läs bl a min artikel från september 2011 HÄR).
Det passerar kilometerstora asteroider ganska ofta förbi jorden. För det mesta sker passagerna på behörigt avstånd, några miljoner kilometer. Som exempel kan nämnas asteroiden 2007 PA8 som passerade på ungefär samma avstånd från jorden som Toutatis, dvs drygt 6 miljoner kilometer. Passagen skedde i början av november 2012.
Bilder av asteroiden 2007 PA8 (Bildkälla: NASA)
NASA har ett särskilt "Near Earth Objects"-program (NEO) där man kartlägger alla dessa objekt som kan tänkas hota jorden. På websidan finns ett diagram som visar antalet upptäckta "nära-jorden-objekt". Som synes upptäcks närmare ett tusen nya objekt varje år (Observera att resp stapel visar en 6-månadersperiod).
(Bildkälla: NASA)
Även om antalet upptäckta asteroider i vår närhet ökar per år så har antalet upptäckta stora asteroider minskat under senare tid. Diagrammet nedan visar att det numera "bara" upptäcks ett tjugotal asteroider per år som är större än 1 kilometer. Till dags dato har 860 sådana lite större asteroider upptäckts som emellanåt kommer nära vår jord. Totalt har över 9.000 när-jorden-asteroider upptäckts.
(Bildkälla: NASA)
Det är trots allt en ganska stor andel stora asteroider i vår närhet som så här långt har upptäckts. Förmodligen finns det mängder med mindre objekt som passerar jorden, men som är svåra att identifiera. Diagrammet nedan visar därför sannolikt inte en helt rättvisande bild.
(Bildkälla: NASA)
fredag 14 december 2012
Rymdsondskrasch om tre dagar på månen
Sent på kvällen den 17 december är det slut på rymdsonderna Ebb och Flows utforskning av månen. Då kommer de nämligen att krascha mot ett berg vid månens nordpol! Det sker planerat därför att rymdsondernas bränsle är slut och uppdraget är fullgjort. Rymdsonderna behövs inte längre och förstörs därför för säkerhets skull. De riskerar annars att bli okontrollerbara.
Man har valt en kraschlandningsplats som är långt ifrån tidigare landningsplatser på månen och där man inte riskerar att förstöra något av vetenskapligt värde. Tanken är att de två sonderna ska krascha på ungefär samma ställe. Först Ebb och ca 20-30 sekunder senare Flow. De kommer att ha en hastighet på hela 6.000 kilometer i timmen vid kollisionen. Vilka smällar det kommer att bli! Tyvärr kan det hela inte observeras från jorden. Däremot kommer rymdsonden LRO att studera nedslagen. Det är inte första gången en rymdsond kraschas på månen. I oktober 2009 kraschade rymdsonden LCROSS, en del av LRO, vid månens sydpol. Forskarna vill vid dessa kollisioner studera effekterna av nedslag vad gäller kraterbildning och hur materia kastas iväg över månytan.
Emily Lakdawalla beskriver ingående på Planetary Society Blog de två sondernas sista skälvande dygn.
Idag är det förresten prick 40 år sedan som den sista bemannade rymdfärden, Apollo 17, lämnade månen för återfärd till jorden. Astronauten Eugene Cernan var den siste (senaste?) människan som promenerade på månens yta. Han hade också nöjet att köra bil på månen. Hela 40 år sedan alltså!
Man har valt en kraschlandningsplats som är långt ifrån tidigare landningsplatser på månen och där man inte riskerar att förstöra något av vetenskapligt värde. Tanken är att de två sonderna ska krascha på ungefär samma ställe. Först Ebb och ca 20-30 sekunder senare Flow. De kommer att ha en hastighet på hela 6.000 kilometer i timmen vid kollisionen. Vilka smällar det kommer att bli! Tyvärr kan det hela inte observeras från jorden. Däremot kommer rymdsonden LRO att studera nedslagen. Det är inte första gången en rymdsond kraschas på månen. I oktober 2009 kraschade rymdsonden LCROSS, en del av LRO, vid månens sydpol. Forskarna vill vid dessa kollisioner studera effekterna av nedslag vad gäller kraterbildning och hur materia kastas iväg över månytan.
(Källa: NASA via Youtube)
Emily Lakdawalla beskriver ingående på Planetary Society Blog de två sondernas sista skälvande dygn.
Idag är det förresten prick 40 år sedan som den sista bemannade rymdfärden, Apollo 17, lämnade månen för återfärd till jorden. Astronauten Eugene Cernan var den siste (senaste?) människan som promenerade på månens yta. Han hade också nöjet att köra bil på månen. Hela 40 år sedan alltså!
(Bildkälla: Wikipedia)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)