onsdag 6 februari 2013

NASA:s nygamla rymdteleskop kan användas till att fotografera exoplaneter

Jag har i ett par artiklar här i bloggen (se bl a HÄR) skrivit om den gåva som NASA tog emot ifjol från National Reconnaissance Office, en federal amerikans myndighet. Det rörde sig om två gamla spionsatelliter som denna myndighet inte behövde utan skänkte till NASA. Det visade sig vara optiska teleskop av hög kvalitet som skulle kunna användas som rymdteleskop. De har ungefär samma kapacitet som Hubbleteleskopet med spegeldiameter på 2,4 meter!


Illustration av hur teleskopen ser ut (Bildkälla: NASA)

NASA funderar fortfarande på vad man ska göra med teleskopen. Igår och idag har man haft brainstorming på NASA kring detta delikata problem. Talespersoner vid NASA har tidigare pekat på möjligheten att använda ett av teleskopen för att utforska den mörka energins hemligheter. Nu vill man studera även andra alternativ. Enligt New Scientist har man hela 23 idéer att fundera på, allt från att sända ett av dem i omloppsbana runt Mars till att söka efter exoplaneter och fotografera dem. Om jag finge bestämma skulle det senare alternativet vara att föredra. Marssonder har vi nog av, men exoplanetsonder kan vi aldrig få för många av.

Titans smog har analyserats

Jag skrev om stormar och dåligt väder på solsystemets planeter igår (se artikel HÄR). Det finns också en måne som uppvisar ständigt uselt väder och det är Titan, Saturnus största måne. Smogen ligger ständigt tät och får luftföroreningarna i jordens storstäder att verka ganska beskedliga. Planeten ger ett allmänt grådaskigt intryck. Det som särkiljer Titan från övriga månar i solsystemet är att den har en tät atmosfär.
Rymdsonden Cassini har under årens lopp studerat Titans atmosfär och häromdagen kom en intressant forskningsrapport.

Den smog som Titan ständigt dras med uppkommer genom att små partiklar ihop med gas, s.k aerosol, skapas genom strålning från solen på kväve- och metanmolekyler i månens jonosfär (den övre delen av atmosfären). Dessa organiska molekyler kolliderar och växer till större och mer komplexa aerosoler. Forskarna misstänker att aerosolerna är kärnan i de processer som skapar kolväteregnen på Titan. Man hoppas att studier av denna måne kan öka vår kunskap om hur aerosol på jorden bidrar till smog och luftföroreningar m.m. Bilden nedan visar Titan och hur solljus reflekteras från en sjö på månen.


(Bildkälla: NASA)

tisdag 5 februari 2013

Rymdsonden Mars Express har kartlagt nästan 90% av Mars yta

Spaceref rapporterar att ESA:s rymdsond Mars Express nu fotograferat hela 87,8 procent av Marsytan under de 9 år och närmare 11.000 varv (!) som den avverkat runt planeten.Över 60% har kartlagts i form av högupplösta bilder. Bilden nedan är sammansatt av mer än 2.700 individuella bilder. Kanske inte den tydligaste av bilder, men den visar var de svarta fläckarna (som ännu inte fotograferats finns).


(Bildkälla: ESA)


Annars tar just Mars Express alldeles eminenta bilder, eller vad sägs om bilden nedan som visar en del av det kuperade landskapet på Mars. Området heter Reull Vallis. Bilden är databearbetad så att området visas i perspektiv.


(Bildkälla: ESA)

Och så har det då borrats för första gången på Mars

Som jag skrev häromdagen så skulle Curiosity testa sin borr på lite sten på Mars. Så skedde också i helgen, vilket NASA rapporterar på sin websida. Borren lämnade tydliga avtryck i stenen. Testet, som NASA kallar "drill on rock checkout", var framgångsrikt. Tydligen var det snarare hamrande än borrande men alltid något. Snart blir det mer seriöst borrande för att utforska materians sammansättning lite djupare.


(Bildkälla: NASA)




måndag 4 februari 2013

Det blåser i vårt solsystem!

Det är inte bara vi på jorden som har dåligt väder med stormar och moln i största allmänhet. Även andra planeter i vårt solsystem har omfattande molnsystem och enorma stormar som härjar under lång tid. Det mest kända exemplet på oväder i vårt solsystem är väl Jupiter och dess röda fläck. Denna storm tros ha pågått i minst 340 år! Den studerades ingående av rymdsonden Galileo när den kretsade hela 33 varv runt planeten mellan 1995 och 2003. Galileo släppte dessutom en minisond ner genom den mycket turbulenta Jupiteratmosfären. Sonden överlevde 57 minuter innan trycket på den blev för stort och värmen för hög.


Stora röda fläcken fotograferad av Voyager 1 år 1979 (Bildkälla: NASA)


En annan planet som haft ett omfattande oväder under lång tid är Saturnus (se min tidigare artikel HÄR). Förutom stormen som slingrat sig runt hela Saturnus har det vid planetens nordpol bildats en enorm sexkantig molnformation. Rymdsonden Cassini har studerat Saturnusvädret ingående under en längre tid. Här blåser det rejält!


Sexkantig molnformation på Saturnus (Bildkälla: NASA)


Även på Uranus och Neptunus är det blåsigt värre. På Uranus kan vindhastigheten nå 900 kilometer i timmen! Jag skrev en artikel om Uranus i oktober 2012 (läs HÄR). Bilden nedan visar Neptunus som liksom Jupiter har en stor mörk fläck. Den upptäcktes av Voyager 2 när den passerade planeten 1989. Fem år senare när Hubbleteleskopet riktades mot planeten hade fläcken försvunnit. Däremot har nya fläckar dykt upp. De här fläckarna betyder blåst!


Neptunus (Bildkälla: NASA)


Venus med sin tjocka atmosfär upplever ständigt dåligt väder. Det är en synnerligen ogästvänlig planet med vindhastigheter en bit upp i atmosfären som får jordens tornados att blekna. Även på Mars kan det blåsa rejält, även om det är en mild västanfläkt jämfört med de större planeterna. Nedan visas några bilder som rymdsonden MRO tagit av moln på Mars


(Bildkälla: NASA)


Det yr sand på Mars (Bildkälla: NASA)

Finns det då ingen vindstilla planet i vårt solsystem? Jo, Merkurius. Planeten, som just nu ingående observeras av rymdsonden Messenger, har en mycket tunn atmosfär och i princip ingen vind alls. Förutom en mycket kraftig solvind som påverkar planetens yta. Men det är en helt annan sak det.

Magnifik närbild på Saturnusringarna

Rymdsonden Cassini har tagit en magnifik närbild på Saturnus mäktiga ringsystem. Bilden togs så sent som igår! Kul att man kan få bilder från rymden nästan i realtid nuförtiden. Det ser ut som rymdsonden nästan är på väg att köra in i ringarna, men bilden är faktiskt tagen på lite mer än 1 miljon kilometers avstånd från Saturnus.


(Bildkälla: NASA)



Jordliknande planeter tycks vara mer ovanliga än man tidigare trott

Till dags dato har man upptäckt ca 860 exoplaneter. Av dessa är mer än 90 procent Neptunus- eller Jupiterstora planeter. Nästan alla de övriga är s.k superjordar, dvs planeter som är något större än jorden. En ny forskningsstudie menar nu att ett stort antal av dessa planeter förmodligen borde kategoriseras som små Neptunusliknande planeter. Websidan Spaceref rapporterar idag om studien.


Illustration av en exoplanet (Bildkälla: NASA)

De planeter som forskarna har studerat har massor som kan vara uppemot 5 gånger jordens massa och kretsar nära sina stjärnor. En stor del av dessa superjordar är omslutna av relativt stora mängder vätgas som de sannolikt fångat in från solnebulosan när stjärna och planeter bildades. Tidigare har man trott att den här typen av planeter successivt tappar den här gasen ut i rymden och blir mer jordliknande, men studien visar att så inte tycks vara fallet. En hel del gas tycks bli kvar kring planeten under hela dess livstid. Om forskarna har rätt så kan superjordar längre ifrån stjärnorna ännu mer effektivt behålla gasen. Även om de är inom den beboeliga zonen blir de därmed sannolikt inte särskilt beboeliga. De blir då mer lika Neptunus än jorden, vilket inte innebär några lysande utsikter för utveckling av liv. 

Forskarnas teori sätts på prov om inte tidigare så 2017, när ESA:s rymdsond CHEOPS sänds upp. Den ska just studera superjordar i detalj och försöka utröna hur pass beboeliga de kan tänkas vara. Antalet planeter som kan hysa liv kan komma att reduceras högst väsentligt.


CHEOPS (Bildkälla: ESA)