Svenska satelliter kostar för mycket

Populär Astronomi rapporterar på sin websida om att det just nu ser lite kärvt ut för svenska forskningssatelliter och rymdsonder. Rymdstyrelsen ville ha in förslag på satelliter som kunde åstadkomma viktig forskning för, i dessa sammanhang, låga 40 miljoner kronor. Ett flertal förslag har inkommit, men det verkar som om de kostar för mycket att genomföra. Projekten behöver bantas så att de kan inrymmas i den budgetram Rymdstyrelsen har till sitt förfogande.

Det är synd om inte något av projektförslagen blir genomfört. Det finns nämligen flera intressanta forskningsprojekt som skulle vara spännande att följa (Läs mer på Populär Astronomis websida). Det mest spännande är Cheops-projektet med uppdrag att studera exoplaneter, men det har lyckligtvis ESA valt att satsa på.

Det är kanske inte så lätt att få till ett satellitprojekt för "ynka" 40 miljoner kronor. SpaceflightNow rapporterar på sin websida om en kanadensisk minisond som sändes upp idag för att jaga asteroider. Det tycks vara en relativt enkel rymdsond/satellit, men projektet beräknas likväl kosta 24 miljoner dollar! Detta trots att satelliten åkte snålskjuts på en raket ihop med sex andra små satelliter.

Det är tyvärr bara att konstatera att svenska rymdsatsningar i framtiden tycks ske inom ramen för ESA:s verksamhet. Det är synd eftersom vi har stor kompetens inom området, vilket under det senaste året bevisats ett flertal gånger, nu senast när Institutet för rymdfysik fick uppdraget att bygga instrument till Jupitersonden JUICE (Läs om detta HÄR).

Den svenska rymdpolitiken är inte i framkant direkt. Rymdkanalen har idag en intervju med Riksrevisionens chef Claes Norgren med anledning av den revisionsrapport som riksrevisionen presenterat avseende svensk rymdverksamhet. Jag skrev i förra veckan om rapporten (läs HÄR).

Indien planerar att sända en rymdsond till Mars i oktober 2013

SpaceDaily rapporterar att Indien planerar att sända en rymdsond till Mars redan i oktober 2013. Rymdsonden ska studera Marsatmosfären och samla data om planetens klimat och geologi. Projektbudgeten är låga 70 miljoner dollar. Det ska bli intressant att följa den fortsatta rapporteringen om detta projekt. Eftersom även NASA ska sända upp en rymdsond i slutet av 2013 som ska studera Marsatmosfären (MAVEN) så kan det bli trångt i luftrummet kring Mars.

Illustration av Indiens första månsond, Chandrayaan 1 (Bildkälla: NASA)

Rymdvädret ser ut att bli fint hela helgen!

Ser på bloggen Rymdväder att väderprognosen ser bra ut hela helgen. Annars har solen under veckan visat upp några riktigt stora solfläckar som skulle kunna skapa rejäla solutbrott. Solfläckarna motsvarar i storlek några jorddiametrar! Rymdsonden SDO har fångat dem på bild.

Några riktigt stora solfläckar (Bildkälla: NASA)

Hieroglyfer på Mars?

Rymdsonden MRO har sänt lite bilder av ytformationer på Mars som liknar jättelika hieroglyfer. Det är dock helt naturliga formationer som bildats av flytande lava som när det kommit i kontakt med underjordiskt vatten skapat de teckenliknande formationerna.

(Bildkälla: NASA)

Liknande formationer finns på jorden. Bilden nedan jämför ett område på Mars med ett på Island.

(Bildkälla: NASA)

Saturnusmånen Titan kan ha tropiska cykloner

Med en yttemperatur på närmare 200 minusgrader är det väl inte direkt tropiskt väder på Titan. Likväl kan denna måne ha väderfenomen som påminner om tropiska cykloner. Det tror i alla fall en grupp forskare. New Scientist rapporterar om studien på sin websida. Det lustiga är att om sådana stormar finns så bör de härja vid månens nordpol och inte vid det som vi på jorden kallar tropikerna, området mellan Kräftans och Stenbockens vändkrets. Forskare tror att det är fullt möjligt att Titan har liknande tropiska stormar som vi har på jorden. Det är i så fall första gången man upptäcker den typen av vädersystem utanför vår jord. Stormar har man funnit på flera av solsystemets planeter (läs min tidigare artikel om stormar i solsystemet (HÄR), men tropiska stormar, som bildas vid avdunstning från (relativt sett) varma sjöar, har tidigare endast observerats på jorden. Tropiska stormar kännetecknas av mycket kraftig vind och regn.

Än så länge har ingen tropisk storm identifierats på Titan, men rymdsonden Cassini fortsätter observationerna ytterligare några år, så vi får väl se om forskarna får rätt. Om stormar finns menar forskarna att det krävs lite tur för att upptäcka dem. Stormarna bör uppstå när nordpolen har sommar och är troligtvis relativt kortlivade.

Titan med dess täta atmosfär (Bildkälla: NASA)

Titan, denna ogästvänliga måne, har förvånansvärt många likheter med jorden. Den har sjöar, berg, grottor och sanddynor. Den har också ett vädersystem med både regn och dimma m.m. Den stora skillnaden är att vår jord karakteriseras av vatten medan Titan kännetecknas av diverse kolväten som både formar landskapet och skapar vädersystemen.

Svenska forskare tar fram instrument till Jupitersond

Häromdagen kom en rapport om att svenska forskare i allra högsta grad medverkar vid framtagande av instrument till Jupiter-rymdsonden JUICE. Denna rymdsond, ett av ESA:s största projekt under det närmaste decenniet, planeras att sändas upp 2022 och nå Jupiter först 2030. JUICE som står för Jupiter Icy Moons Explorer har i uppdrag att framförallt studera de tre Jupitermånarna Europa, Ganymedes och Callisto. Dessa isiga månar har, av tidigare rymdsonders observationer att döma, stora vattenoceaner under de tjocka istäckena. Månen Europa anses vara en himlakropp som har goda förutsättningar för att hysa liv.

ESA meddelar att 11 vetenskapliga instrument nu har valts ut till rymdsonden. Förutom "standardinstrument" såsom kamera, spektrometer, magnetometer och plasma- och partikeldetektorer ska också en särskild radarutrustning finnas med som kan trånga igenom den tjocka isen och studera vad som finns under istäcket.

Rymdstyrelsen meddelar att två svenska instrument har valts ut. Det ena är Particle Environment Package (PEP) och det andra är Radio Plama Wawe Investigations (RPWI). Båda instrumenten utvecklas vid Institutet för rymdfysik. Vad gör då dessa instrument? Jag citerar från Rymdstyrelsens pressmeddelande:

"Instrumentpaketet PEP från Kiruna ska mäta vilka typer av partiklar som finns kring Jupiter och dess månar för att ta reda på hur rymdmiljön fungerar i Jupiters väldiga magnetosfär. RPWI mäter elektriska och magnetiska fält i magnetosfären för att kartlägga vågor i plasmat och därigenom kunna dra slutsatser om bl a jupitermånarnas jonosfärer och extremt uttunnade atmosfärer (så kallade exosfärer) och norrkenskällor. Genom att kartlägga strömmar som eventuellt kopplar induktivt till haven under isen bidrar RPWI till JUICE mål att kunna upptäcka liv på de isiga månarna"

Illustration av JUICE (Bildkälla: ESA)

Det är IRF:s största uppdrag någonsin och ett stort erkännande till svensk astronomisk forskning och ingenjörskunnande att Sverige får detta uppdrag. Kul!

Asteroider i fokus just nu

Aktiviteterna från de olika rymdmyndigheternas sida  för att utforska asteroider tycks öka. Framförallt NASA har satsat en hel del resurser på att kartlägga s.k "nära-jorden-asteroider (Near Earth Asteroids - NEO's). På NEO-programmets websida rapporteras nyheter ibland flera gånger i veckan. De senaste veckorna har rapporteringen varit extra frekvent med tanke på asteroider som svischar tätt förbi jorden och meteorer som exploderar. Populär Astronomi har på websidan en utförlig rapportering av de senaste veckornas händelser.

Häromdagen kom en rapport från NASA om asteroiden Apophis som ända sedan den upptäcktes 2004 ansetts vara ett hot för oss på jorden. Länge trodde man att asteroiden skulle kunna krocka med jorden vid passagen 2029. Den senaste prognosen är dock att vi klarar oss med en ganska bra marginal, lite drygt 30.000 kilometer. Risken är dock att jordens gravitationskraft justerar asteroidens omloppsbana på ett sätt som gör att Apophis vid en senare passage kan krocka med jorden. Som det verkar just nu så utgör dock inte denna asteroid någon större risk inom överskådlig tid.

Den europeiska rymdmyndigheten ESA rapporterade igår om att det planerade asteroidprojektet i början av 2020-talet, det s.k AIDA-projektet, har fått ett mer precist mål, asteroiden Didymos. Asteroiden Didymos utgör inget hot mot jorden, men är intressant bl a för att den har en liten måne. AIDA står för Asteroid Impact and Deflection Assessment och är ett lågbudgetprojekt bestående av två små sonder där den ena sonden ska kraschas mot den lilla månen medan den andra observerar kraschen. År 2022 passerar asteroid med måne jorden på ett avstånd av 11 miljoner kilometer och då är det tänkt att sonderna ska vara på plats.

Illustration av AIDA-projektet (Bildkälla: ESA)