Kometen som nästan krockar med Mars

I veckan som gått har det kommit rapporter om en komet som riskerar att krocka med Mars i oktober nästa år. De senaste uppgifterna om kometen, C/2013 A1, är att den passerar Mars på ett avstånd av endast 38.000 kilometer. Det är extremt nära! Emily Lakdawalla rapporterar om kometen på Planetary Societys websida. Kometer sprider som bekant ut en massa partiklar i sin bana och det kan finnas risk för att rymdsonder kring Mars kan träffas av sådana partiklar. Även om partiklar, huvudsakligen is och damm, är små skulle de träffa en rymdsond med en så stor hastighet att de utan tvekan skulle åstadkomma stor skada. För en observatör på Mars hade denna kometpassage utan tvekan varit riktigt spektakulär! Man får hoppas att rymdsonderna kring Mars kan fånga kometen på bild.

Illustration av komet (Bildkälla: NASA)

Amerikanska budgetkrisen drabbar NASA:s verksamhet

Den amerikanska budgetkrisen har ju blivit något av en följetong under de senaste åren. Politikerna i kongressen har inte lyckats nå en överenskommelse om hur budgetunderskotten ska hanteras, vilket innebär att automatiska nedskärningar i de federala utgifterna slår till från och med idag. Totalt 85 miljarder dollar ska sparas i år och det drabbar all statlig verksamhet. UniverseToday rapporterar om att NASA-chefen Charles Bolden meddelat att det sannolikt innebär förseningar vad gäller nya rymdsondsprojekt m.m. NASA ska spara 5% under resterande del av budgetåret, vilket motsvarar 726 miljoner dollar. Framförallt drabbas programmet som avser kommersiell rymdfart. Lite komiskt att det just idag sker en uppskjutning av en SpaceX-raket mot den Internationella rymdstationen ISS. Uppskjutningen tycks ha gått bra, men kapseln  tycks i skrivande stund ha fått något tekniskt problem. Det är oklart vad det rör sig om, men problemet uppstod efter separation från raketen.

Dagens raketuppskjutning (Bildkälla: NASA)

Även om NASA drabbas så är det ändå en bagatell i det stora hela. Betydligt värre är att den amerikanska budgetkrisen sannolikt får återverkningar på den ekonomiska tillväxten i USA och därmed på världsekonomin i stort. Om ingen mer långsiktigt hållbar lösning kan nås inom den närmaste tiden ökar risken för en allvarlig finanskris och en politisk kris. 

En stor gasplanets födelse har observerats

Astronomer har med hjälp av ESO:s Very Large Telescope (VLT)upptäckt vad som kan vara en stor gasplanet som är under bildande. Astronomerna har studerat en stor gasskiva runt den unga stjärnan HD 100546, som befinner sig 335 ljusår från oss. I skivan har man observerat något som ser ut att vara en Jupiterliknande protoplanet under bildande. Om det verkligen är en protoplanet är inte helt säkerställt, men det skulle i så fall vara första gången som man direkt observerar planetbildning i ett såpass tidigt skede. Det kan ge värdefull kunskap om hur planetbildning går till.

Illustration av en exoplanet under bildande (Bildkälla: NASA)

Redan tidigare har man upptäckt en planetkandidat kring HD 100546, på ungefär samma avstånd från stjärnan som Jupiter är från solen, men den nyupptäckta protoplaneten är ytterligare mer än tio gånger längre ut från stjärnan. Stora gasplaneter bildas i vanliga fall lite längre ut från en stjärna eftersom större mängder gas kan ansamlas till en jätteplanet. Den här protoplaneten tycks dock kretsa ovanligt långt ut från stjärnan. Det kan tänkas att den bildats närmare stjärnan och sedan rört sig utåt. Planeter tycks kunna röra sig både utåt och inåt i planetsystem. Ett flertal så kallade heta Jupiters har upptäckts som kretsar nära sina respektive stjärnor. Dessa har sannolikt rört sig inåt mot stjärnan.

Bemannad rymdsond till Mars i privat regi redan 2018?

Inspiration Mars Foundation, en privat non-profit-organisation, meddelar att man planerar genomföra en bemannad rymdfärd till Mars. En rymdsond med två astronauter ska flyga runt Mars och tillbaka till jorden. Uppskjutning av sonden ska kunna ske redan 2018 och uppdraget är tänkt att vara i 501 dagar. Dennis Tito, som 2001 blev den förste rymdturisten att besöka den internationella rymdstationen (ISS), är talesman för organisationen. Man hoppas kunna finansiera projektet via donationer.

Den tänkta Marskapseln (Bildkälla: Inspiration Mars Foundation)

Man kan ju undra om denna vilda idé verkligen är genomförbar. Det är ett mycket avancerat uppdrag och det är bara fem år till 2018. Förutom svårigheten att skicka en rymdsond med astronauter till en annan planet handlar det också om att skydda astronauterna från strålning och andra problem som kan uppstå vid en så lång rymdfärd. Tito och Co hoppas kunna använda sig av befintlig teknologi och hoppas få hjälp av bl a det amerikanska företaget SpaceX. Det företaget har ju bevisat att man har tekniskt kunnande i och med de framgångsrika flygningar som genomförts till ISS. Redan på fredag eftermiddag svensk tid är det dags för den tredje ISS-färden om vädrets makter inte ställer till med problem.

Det låter som en helt galen idé men inget tycks vara omöjligt så varför inte? Läs mer om projektidén på New Scientist websida. Läs också organisationens faktablad HÄR.

Den röda planeten Mars (Bildkälla: NASA)

Ska en av Plutos små månar heta Vulcan?

Jag skrev för två veckor sedan om den omröstning som SETI Institute har haft vad gäller namnen på  två små Plutomånar (läs HÄR). Intresset för att rösta tycks ha varit stort eftersom hela 450.000 röster lades på totalt 21 olika namnförslag. I ett sent skede av omröstningen föreslog den amerikanske Star Trek-skådespelaren William Shatner att även Vulcan skulle vara ett alternativ att rösta på. Det godtogs av SETI Institute eftersom Vulcan i romersk mytologi är eldens gud och har kopplingar till Pluto. Vulcan är också Spocks hemplanet i Star Trek. Med tanke på alla Star Trek-fans i världen vann förstås Vulcan överlägset denna omröstning och fick hela 175.000 röster. Tvåa kom Cerberus med knappt 100.000 röster. Cerberus är i grekisk mytologi den trehövdade hunden som vaktar porten till underjorden.

I slutändan är det dock den internationella astronomiska unionen som beslutar om namn på månarna. Man får väl hoppas att de godkänner resultatet av omröstningen och inte hittar på några egna namn. Det kan ta ett par månader innan vi vet hur det blir.

Läs mer om omröstningen på Plutorocks.

Kina och Indien satsar rejält på rymden

Jag skrev igår om de indiska planerna på en rymdsond till Mars. Det är bara ett led i den rymdplan som Indien har för den närmaste femårsperioden. I planerna ingår också att sända en rymdsond till månen under 2014. Indien är en stor raketnation, vilket bevisades så sent som igår då en raket med hela sju olika minisatelliter framgångsrikt sköts upp i rymden. SpaceflightNow har en lång artikel om denna uppskjutning på sin websida.

Även Kina är synnerligen aktiva i rymden. Arielspace har på sin websida en längre beskrivning av det kinesiska rymdprogrammet. Förutom fortsatt uppbyggnad av sin lilla rymdstation Tiangong-1 finns i planerna en månlandning under 2013 och "projektering" av en större rymdstation för uppskjutning kring 2020.

Illustration av Chang'e 3:s månlandare och fordon (Bildkälla: CNSA)

Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 planeras sändas mot månen i slutet av året. Sonden inkluderar en månlandare och ett månfordon. Planer finns för ännu en månsond, Chang'e 4, med uppkjutning 2015 och, enligt Xinhuanet ytterligare en månsond, Chang'e 5, 2017. Det är en storsatsning på månen som Kina nu gör. Det tycks finnas ett flertal idéer om hur man skulle kunna utnyttja månen genom att utvinna solenergi och andra naturresurser. Frågan om att bygga en månbas har också diskuterats en del under senare år (läs bl a HÄR) och kanske är det Kina som kommer till skott först. Frågan är om det högaktiva kinesiska månprogrammet  kan väcka ett intresset även hos NASA för månen.

Gårdagens "Vetenskapens Värld" i SVT belyste månens betydelse för oss på jorden ur ett flertal olika aspekter.

Kan vi upptäcka tecken på liv på planeter kring vita dvärgstjärnor?

Astrobiology Magazine har publicerat en intressant artikel om exoplaneter kring vita dvärgar. Sedan tidigare har forskare pekat på möjligheterna att finna planeter som kan hysa liv kring vita dvärgstjärnor. Dessa stjärnor är egentligen döende, men svalnar så sakta att de under flera miljarder års tid ändå kan ge nödvändig energi till planeter inom stjärnans beboeliga zon. I en forskningsstudie som presenteras på Arxiv.org menar nu en grupp forskare att vi inom några år kan se tecken på liv på sådana planeter. Rymdteleskopet James Webb, som sänds upp 2018, bör ha kapacitet att finna s.k biomarkörer som visar förekomst av syre och vatten på jordliknande exoplaneter kring vita dvärgar.

Illustration av James Webb-teleskopet (Bildkälla: NASA)

Via spektralanalyser av exoplaneters atmosfärer kan syre och vatten identifieras. Normalt är det svårt att särskilja spektrat för en planet från en mycket ljustarkare stjärnas spektra. När en planet passerar solskivan hos en stjärna kan dock sådana analyser göras. Det blir betydligt lättare om en planet passerar över solskivan på en vit dvärg, eftersom en sådan stjärna inte är mycket större än vår jord. Planeten skulle därmed blockera betydligt mer stjärnljus än om stjärnan var stor som vår sol. Det är t o m så att planeten kan åstadkomma en "solförmörkelse". Om bara planeter kring vita dvärgar kan identifieras borde spektralanalyser bli mycket enklare att göra. En förutsättning är förstås att planeten kretsar kring stjärnan på ett sådant sätt att stjärna och planet är i exakt linje sett från jorden. Eftersom sannolikheten för det är ganska liten kräver det att man observera ett stort antal vita dvärgstjärnor.

S.k biomarkörer, som indikerar att det kan finnas liv på en planet, kan utgöras av syre (i större mängd än normalt), metan och andra gaser som produceras av olika typer av organismer i biologiska processer. Om halterna av den dessa gaser är höga tyder det på att ämnena produceras löpande och då sannolikt biologiskt. I annat fall skulle dessa ämnen snabbt upplösas i en planets atmosfär. Jordatmosfären har en syrehalt på 21%, vilket endast kan skapas genom biologiska processer (fotosyntesen). Biomarkörer kan observeras i infrarött ljus, vilket James Webb-teleskopet är konstruerat för.

Det krävs kraftfulla teleskop för att upptäcka exoplaneter kring de ljussvaga vita dvärgstjärnorna. Forskarna föreslår att teleskopen riktas mot våra närmaste vita dvärgar eftersom de är lite ljusstarkare. Dessutom menar forskarna att man bör rikta in sig på stjärnor som befunnit sig i "vita-dvärg-stadiet" i minst 3 miljarder år, så att liv kan ha hunnit utvecklas. På jorden tog det närmare 1 miljard år innan de första cellerna utvecklades och ytterligare någon miljard år innan det blev fart på "livets utveckling".

Illustration av en jordliknande planet kring en vit dvärgstjärna (Bildkälla: NASA)

Den beboeliga zonen kring en vit dvärg ligger sannolikt relativt nära stjärnan och kan kräva att planeter migrerat närmare stjärnan för att hamna inom den beboeliga zonen. Det finns också tecken på att det kan finnas skivor med en stor mängd materia kring vita dvärgar som skulle kunna bilda nya planeter. Det krävs stabilitet kring en stjärna för att liv ska uppstå, vilket talar för att man bör söka efter relativt gamla vita dvärgstjärnor som inte har alltför mycket materia kring sig. Sådan materia riskerar att bombardera en eventuell planet och snabbt ta död på eventuellt liv.