USA startar tillverkning av plutonium till rymdsonder

Rymdsonder får numera oftast sin energiförsörjning i form av solenergi med hjälp av stora solpaneler. Dessa fungerar alldeles utmärkt så länge rymdsonden befinner sig i de inre delarna av solsystemet. För mer komplexa uppdrag, typ Marsfordonet Curiosity eller för rymdsondsuppdrag längre bort från solen räcker dock inte solenergin till utan det krävs andra energikällor. Det brukar då handla om kärnkraft och användning av plutonium-238. Det är en plutoniumisotop som används specifikt i rymdsonders RTG:er (RTG= Radioisotope Thermoelectric Generator). Under de senaste årtiondena har NASA köpt plutonium från Ryssland, men meddelar nu att man startar upp egen tillverkning. Inledningsvis är tillverkningstakten så låg som 1,5 kilo plutonium-238 per år. Det innebär att det krävs några årsproduktioner till en enda rymdsond.

Mer än 20 rymdsondsuppdrag under de senaste årtiondena har varit beroende av plutonium. Det rör sig framförallt om rymdsonder till Jupiter, Saturnus och ännu längre bort från jorden. Rymdsonder som Galileo, Cassini, New Horizons m.fl har varit kärnkraftsdrivna. Även Curiosity har en liten kärnreaktor för att klara det mycket avancerade uppdrag som fordonet har.

Kärnkraft och rymdsonder har varit ett kontroversiellt ämne. När t.ex rymdsonden Galileo skulle sändas till Jupiter förekom omfattande demonstrationer. Risken för en kärnkraftsolycka vid uppskjutning av rymdsonder har diskuterats en hel del. Forskare menar dock att risken är mycket liten även om ett haveri uppstår vid uppskjutningen.

Illustration av en RTG (Bildkälla: NASA)

Ny japansk asteroidexpedition nästa år

SpaceflightNow skriver om att Japan förbereder sig för en ny rymdsondsexpedition till en asteroid. Uppskjutning av rymdsonden Hayabusa 2 beräknas ske i  december 2014. Det blir en uppföljare till Hayabusa 1 och med samma uppdrag; att plocka upp asteroidmateria ner till jorden. Det var ju ett mycket framgångsrikt uppdrag där man, visserligen efter en hel del tekniska problem, lyckades få med en (mycket) liten mängd materia från asteroiden 25143 Itokawa. Den här gången är ambitionen att plocka upp betydligt mer materia från den kilometerstora asteroiden 1999 JU3. Hayabusa 2 når asteroiden år 2018 och ska kretsa runt den i ca 18 månader innan den ska närmas sig asteroidytan och plocka upp materia. Om allt går som planerat landar rymdsondskapseln på jorden i december 2020.

Illustration av Hayabusa 2 (Bildkälla: JAXA)

Storm vid Venus sydpol

Det blåser stormvindar vid Venus sydpol. Atmosfären kring polen ändrar utseende nästan dagligen. Bilderna nedan visar molnlagren ca 40-60 kilometer ovan ytan. Med hjälp av instrument på rymdsonden Venus Express har man studerat denna cyklon vid planetens sydpol under en längre tid. Forskarna är lite förundrade över det närmast kaotiska ovädret vid sydpolen. Även andra planeter i solsystemet har enorma molnsystem. Jag skrev om blåst i vårt solsystem för en dryg månad sedan (läs HÄR). Ofta är dessa omfattande molnsystem dock relativt stabila (om man nu kan kalla stormar för stabila) och förutsägbara.


(Bildkälla: ESA)

Universum är nästan perfekt enligt rymdteleskopet Planck

ESA:s rymdteleskop Planck har gjort den hittills mest noggranna kartläggningen av den kosmiska bakgrundsstålningen i universum. Denna strålning är efterglöden av Big Bang och den är mycket jämnt fördelad i olika riktningar.Mycket små variationer i temperatur kan särskiljas i olika regioner av universum. Dessa variationer speglar små skillnader i densitet som uppkom kort efter Big Bang och som gav upphov till galaxer och stjärnor. Universum är inte helt perfekt, men nästan.

Färgerna i bilden nedan indikerar skillnader i temperatur, där de gulröda områdena är något varmare än de blå. Skillnaderna är mycket marginella och rör sig om bråkdelar av en grad. Ett annat teleskop som studerat samma sak som Planck är WMAP (läs HÄR). Läs också Populär Astronomis artikel om Planck. Tydligen finns det vissa ojämnheter i universum som det ännu inte finns någon bra förklaring till. De nya data som Planck redovisar innebär också en viss modifikation vad gäller universums sammansättning. Den mörka materians andel tycks vara något högre och den mörka energins andel något lägre. Dessutom tycks universum vara lite äldre än vad man tidigare trott. 13,8 miljarder år är det senaste budet.



(Bildkälla: ESA)

Exoplanetnamn är tråkiga!

VD:n för företaget Uwingo, Dr Alan Stern, tycker att de namn som astronomer ger exoplaneter är trista och tråkiga. Ta t.ex den exoplanet som ligger närmast jorden. Den heter för närvarande Alpha Centauri B b. Hur kul låter det? Dessa planeter förtjänar mer spännande namn än så tycker Stern. Därför tänker hans företag starta en omröstning om vad ett antal av dessa exoplaneter ska heta. Universe Today skriver idag om detta på sin websida.

Vad ska man tycka om detta då? Jag kan å ena sidan hålla med Stern om att namnen är tråkiga. Å andra sidan är det ganska praktiskt att koppla planeternas namn till stjärnornas namn och dessutom med den sista bokstaven ange att det kan tänkas finnas fler planeter kring stjärnan. Vi får väl se hur det blir med denna omröstning.



(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

Vi har kommunikationsproblem med Mars!

I april i år får vi lite kommunikationsproblem med de rymdsonder som kretsar kring Mars och de fordon som kör omkring på planeten. Orsaken är att Mars och jorden råkar vara på nästan exakt varsin sida av solen. Solen stör därmed kommunikationen mellan sonderna och jorden. För att inget oförutsett ska inträffa med framförallt fordonen kommer NASA att sända lite extra kommandon till dem. Dessa konjunktioner inträffar var 26:e månad så det är inget särskilt ovanligt som händer. Det blir t.ex för rymdsonden Mars Odyssey den 6:e konjunktionen sedan den nådde Mars 2001.



(Bildkälla: NASA)

Rymdsond observerade två andra rymdsonders månkrasch

De två rymdsonderna Ebb och Flow i det s.k GRAIL-projektet har jag skrivit en hel del om här i bloggen (se HÄR). I december 2012 slutfördes rymdsondernas uppdrag med en spektakulär kraschlandning mot en bergvägg nära månens nordpol. Rymdsonden LRO har fotograferat de två krascherna och det stoftmoln som de gav upphov till. Här nedan ser vi sonden Ebb:s krasch. Läs mer om sondernas kraschlandning på NASA:s websida.



(Bildkälla: NASA)

Och här nedan sonden Flows krasch



(Bildkälla: NASA)