Jordskred och andra ras på Mars

Igår skrev jag om isblock som rasar ner för sanddynerna (läs HÄR) och idag publicerar NASA en bild som visar en rad olika typer av "ras" nerför Marssluttningar. Det är både jordskred, stenar som rullar ner, isblock som glider och annat. En del ras är stora och andra små. Hursomhelst blir det emellanåt ganska vackra spår i terrängen efter dessa ras. Klicka på bilden nedan för att se de olika typerna av ras. Det är tre olika rymdsonder som tagit bilderna; Mars Odyssey, Mars Global Surveyor och Mars Reconnaissance Orbiter.

(Bildkälla: NASA)

Märkliga temperatursvängningar i Mars atmosfär

Forskare som studerat data från rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) har funnit att temperaturen varierar i Mars atmosfär. Två gånger per dygn, mitt på dagen och kring midnatt så är temperaturen som högst. Skillnaden mellan hög och låg temperatur är ca 32 grader Celcius. Forskarna tror att det är förekomsten av vattenismoln i den tunna Marsatmosfären som skapar dessa temperaturskillnader.

(Bildkälla: NASA)

Allt om rymdsondernas historia!

Jag vill än en gång göra lite reklam för websidan Armchair Astronautics som innehåller mängder med fakta om alla rymdsonder och rymdteleskop + mycket annan information av intresse. Olaf Frohn, som skapat websidan, har nu uppdaterat informationen om alla gamla, nuvarande och (kända) framtida rymdsonder. Bilden nedan visar ett litet utdrag ur den "databas" med information som finns på Armchair Astronautics. Det är tidigare rymdsonder, landare och fordon till Mars som visas i en tabell/ett diagram (som vanligt, klicka på bilden för att förstora den).

(Bildkälla: Armchair Astronautics)

Klickar man sedan på t.ex "Mars Odyssey" får man följande bild:

(Bildkälla: Armchair Astronautics)

Det finns också länkar till de olika sondernas websidor m.m. Flera hundra rymdsondsprojekt beskrivs på liknande sätt i en lång tabell. När man bläddrat längst ner i tabellen kommer en faktaruta med lite samlad information. Intressant att notera hur intensiv rymdsondstrafiken var under rymdkapplöpningens tidevarv på 1960- och 70-talen. Det kunde vara uppåt 20 uppskjutningar på ett år! Nu är vi nere i några enstaka uppskjutningar per år. I bästa fall.

(Bildkälla: Armchair Astronautics)

Utmaning: bygg en egen Marsrobot!

NASA har en del kul aktiviteter för att engagera forskare och ingenjörer. En sådan är den s.k "Sample Return Robot Challenge", där olika team uppmanas att skapa nästa generation av rymdrobot som kan köra omkring och plocka upp lite stenar och grus på en annan himlakropp och transportera det till en landare. Elva team deltar i utmaningen och har chansen att kamma hem prispengen på 1,5 miljoner dollar. Ingen dålig vinstsumma minsann! I en första deletapp har Team Survey från Los Angeles tagit hem vinsten, men det är långt kvar till finalen.

Etappsegrarna Team Survey med sin Marsrobot (Bildkälla: NASA)

Designen på dessa robotar varierar ganska mycket, allt från maskiner som ser ut gräsklippare till mer fullvuxna konstruktioner. Är månne någon av robotarna prototyp för framtida Marsfordon?

(Bildkälla: NASA)

Kolla in fler bilder från denna robotutmaning HÄR.

Saturnus ringar i fokus

Rymdsonden Cassini har under årens lopp tagit mängder med fina bilder på Saturnus mäktiga ringsystem. Bilden nedan visar strukturen i ringsystemet (Klicka på bilden för att förstora den).

(Bildkälla: NASA)

De senaste veckorna har en bilder publicerats som visar en hel del intressanta detaljer i ringarna. En av de senaste bilderna från Cassini visar D-ringen, den innersta av ringarna. De ljusa vertikala strecken är inget fel i bilden eller något objekt som rör sig i ringarna. De är streck efter stjärnor som lyser igenom ringarna. Att det blir långa streck beror på den långa exponeringstid som krävs för att fånga denna bleka del av ringsystemet på bild.

(Bildkälla: NASA)

En annan bild som nyligen togs visar en liten utbuktning på F-ringen. Den beror på att ringen interagerar med de två små Saturnusmånarna Prometheus och Pandora.

(Bildkälla: NASA)

Is glider nerför sanddynerna på Mars

Forskare som studerat bilder tagna av rymdsonden MRO tror att isblock bestående av frusen koldioxid, s.k torris, glider nerför de sanddyner som finns på Mars och skapar långa spår i landskapet. Spåren kan vara uppemot 2 kilometer långa. Bilden nedan (klicka på den för att göra den större), som togs av MRO:s HiRISE-kamera redan 2006, visar dessa parallella skåror nedför en av dessa sluttningar.

(Bildkälla: NASA)

Om man tittar i detalj på bilden ser man att det är ganska rejäla spår som skapats. Det måste varit ganska stora isflak som kanat ner för sluttningen. En av forskarna som studerat det hela skojade om att det kan vara läge att åka snowboard på ett sådant isflak. När får vi se den förste snowboardåkaren på Mars tro?

Mer rymd åt folket!

Rymden är spännande. Det tycker nog de flesta människor som någon gång fått tillfälle att t.ex besöka ett planetarium, eller kanske fått titta igenom ett teleskop. Även TV-program om utforskningen av rymden brukar, åtminstone ibland, kunna intressera den "breda allmänheten". Trots att det ju egentligen finns en enorm potential i ämnet Rymden vad gäller spänning, fascination, science-fiction, äventyr etc så verkar det ändå vara svårt att nå ut med rymdnyheter till folket. Mina amatörmässiga studier av kunskapsnivån vad gäller rymden, i form av diskussioner med vänner och bekanta, visar att folk i allmänhet har mycket begränsade kunskaper t o m om basfakta i ämnet. Jag undrar hur stor andel av befolkningen som kan räkna upp solsystemets planeter? Jag befarar att det är en beklämmande liten andel som klarar den uppgiften. Kunskaperna om galaxer, stjärnor, exoplaneter etc är än mer begränsade, på gränsen till obefintliga. Hur råda bot på detta? Det tycker jag är en fråga att fundera på för deltagarna på Astronomdagarna som i år går av stapeln 10-12 oktober i Lund.

Lund står värd för årets Astronomdagar

Astronomdagarna är en konferens för Sveriges astronomer, både proffsastronomer och amatörastronomer, och hålls vartannat år på lite olika platser i landet. Hösten 2011 var Chalmers i Göteborg värd för konferensen. Jag var själv med och lyssnade på ett stort antal intressanta föredrag om nya forskningsrön m.m (läs min sammanfattning från konferensen HÄR). Som amatörastronom fascinerades jag av både bredd och djup i konferensprogrammet. Som ekonom, och van vid ekonomikonferenser m.m, fascinerades jag också av den stringens som präglade konferensen. Korta, koncisa föredrag utan en massa "svammel" helt enkelt. Tyvärr är konferensspråket engelska, förmodligen beroende på det stora antalet utländska forskare som deltar. I flera fall var det också ganska svårbegripliga föredrag även för en amatörastronom som jag. Möjligen får man som amatör acceptera detta eftersom den primära målgruppen för föredragen förstås är de andra forskarna i församlingen. I 2011 års program fanns ett flertal föredrag under rubriken "Outreach". Här diskuterades frågan om hur astronomerna bättre ska nå ut till allmänheten med sin forskning. Mitt intryck var att det var några få entusiaster som seriöst arbetade med frågan, medan det stora flertalet forskare och astronomer var ganska ointresserade. Jag befarar att det ser likadant ut 2013.

Jag tror att en framgångsfaktor för forskningen i allmänhet, och för naturvetenskaplig forskning såsom astronomi i synnerhet, är att tala om för allmänheten vad man håller på med, vilka upptäckter man gjort och vilka upptäckter man hoppas komma att göra i framtiden. I den hårda konkurrens som finns om budgetmedel till olika samhällsinsatser måste forskarna komma ut ur sina skrubbar och berätta om allt det spännande man faktiskt håller på med. Annars är risken uppenbar att forskningsanslagen successivt kommer att minska. Så därför ger jag, i all anspråkslöshet, följande råd till de som funderar på Outreach-frågorna på de kommande Astronomdagarna:

• Byt ut begreppet Outreach till något begripligt svenskt ord
• Ta fram en målbild/strategisk karta för arbetet, med tydliga strategier och aktiviteter för att nå målbilden
• Utse ansvariga för arbetet
• Ta fram en kommunikationsstrategi för arbetet
• Fundera på nya kanaler för kommunikation, t.ex en rymdportal på webben som ger en mer samlad information om allt spännande som händer
• Lär av de goda exemplen, t.ex astronauten Chris Hadfields eminenta Youtubeinslag eller NASA:s arbete med utvecklade websidor m.m
• Ta fram ett basfaktamaterial i ämnet astronomi till grundskolan
• Fundera på hur forskning kan populariseras och göras mer begriplig utan att för den skull bli "ovetenskaplig"
• Fundera på hur forskare ska motiveras till att informera om sitt arbete
• Uppmana svenska universitet och högskolor att börja titta lite närmare på de nya internetbaserade undervisningsformerna som just nu sprider sig lavinartat. Ett sådant exempel är Coursera.org med deltagande av f.n 81 universitet och med uppemot fyra miljoner studenter över hela världen. Inget svenskt lärosäte är ännu med. Jag har, tillsammans med mer än 10.000 andra studenter, följt en kurs i astrobiologi, i University of Edingburghs regi, som höll mycket hög klass och följer för närvarande en klimatkurs i University of British Columbias regi, med samma höga nivå på undervisningen.
• Stötta de insatser som görs idag för att utveckla astronomiundervisningen (t ex Högskolan  Kristianstads utmärkta distanskurser i astronomi).
• Och jo, det finns pengar till ovanstående insatser. Den svenska "rymdbudgeten" uppgår till en dryg miljard och de svenska universiteten och forskningsinstituten har omfattande budgetanslag utöver det. Om någon enstaka promille av den samlade budgeten för rymdforskning skulle avdelas till att öka allmänbildningen i astronomi skulle det kunna åstadkomma underverk.

Folket förtjänar helt enkelt mer rymd! Det borde inte vara omöjligt att åstadkomma. Dessutom kommer forskarna att lära sig ett och annat som gör dom till bättre forskare. Det är helt enkelt ett typiskt vinna-vinna-koncept!