Kokheta exoplaneter

Det finns sannerligen en del märkliga exoplaneter! Nyligen upptäckte Keplerteleskopet en planet, Kepler 78b, som kretsar ett varv runt sin stjärna på endast 8,5 timmar. Ett år på planeten är alltså som en ordinär arbetsdag för oss jordbor. Den har ett avstånd till stjärnan på lite drygt 1 miljon kilometer, vilket innebär att den är fyrtio gånger närmare stjärnan än vad Merkurius är från solen!

Illustration av en het superjord (Bildkälla: ESO)

Det handlar med andra ord om en kokhet planet, med en yttemperatur på uppemot 3.000 grader Celcius! Planetytan består av flytande bergarter och liknar lavan från ett vulkanutbrott här på jorden. 

Kepler 78b är en s.k superjord, dvs lite större än jorden. Forskarna har kunnat spåra ljus från planeten. Det är antingen strålning från den kokande planetytan eller reflekterat ljus från stjärnan. Forskarna hoppas kunna analysera planetens atmosfär. 

Min första nova!

Då har man, efter en hel del svårigheter, fått syn på novan i stjärnbilden Delfinen (läs HÄR)!! Sikten från min köksbalkong i centrala Göteborg är inte direkt lysande och det blev inte bättre av en nästan full måne som störde med sitt ljus. Efter många studier av stjärnkartan och med stjärnbilden Pilen som riktmärke, kunde novan siktas in med kikaren. Den såg ut som vilken ljussvag stjärna som helst, men det är häftigt att tänka sig att just denna stjärna har exploderat och lyser kanske 100.000 gånger ljusstarkare än vår sol! De senaste uppgifterna om novans utveckling, ljuskurva m.m redovisas på AAVSO:s websida.

Barn rappar: Är Pluto en planet?

Apropå mitt inlägg från igår: Är jorden en planet? Och är Pluto en planet? Här kommer ett kul inlägg i den debatten!

Planeterna som föds fria

Sökandet efter, och utforskningen av, planeter utanför vårt eget solsystem har intensifierats under senare år. Inom kort kommer vi att vara uppe i 1.000 upptäckta exoplaneter. De allra flesta av dessa kretsar kring olika typer av stjärnor. Några få "fria" exoplaneter har upptäckts. Det är planeter som inte kretsar kring en stjärna utan far helt enkelt fram på egen hand i rymden. Vad är deras ursprung? Hur har de hamnat ute i "mörka" rymden utanför all gemenskap? Forskare har trott att de slungats ut ur sina planetsystem med hjälp av andra, större planeters gravitationskrafter. Nu har ett svenskt-finskt forskarteam, lett av Gösta Gahm, astronom vid Stockholms universitet, funnit att de kan födas fria ur små, runda, kalla gasmoln, utan någon stjärnas inverkan. Chalmers rapporterar på sin websida om dessa nya forskningsrön.

I det pressmeddelande som sänts ut meddelas att forskarna riktade flera teleskop mot Rosettnebulosan, ett vidsträckt töcken av gas, stoft och damm som ligger omkring 4.600 ljusår från jorden i stjärnbilden Enhörningen. De mätte upp radiovågor från molnen med hjälp av 20-metersteleskopet i Onsala och med teleskopet Apex i Chile, samt infrarött ljus med teleskopet NTT vid La Silla-observatoriet i Chile. Rosettnebulosan innehåller flera hundra sådana moln, kallade globuletter. Dessa moln är mycket täta och kompakta och kan kollapsa under sin egen tyngd och bilda planeter och t o m bruna dvärgstjärnor.

20-metersteleskopet i Onsala användes i projektet (bildkälla: Chalmers)

De små molnen håller på att kastas ut ur Rosettnebulosan, tror teamet. Under Vintergatans historia har åtskilliga miljoner nebulosor som Rosettnebulosan blommat upp och vissnat bort. I alla dessa nebulosor skapas åtskilliga globuletter.

- Om de små runda molnen bildar planeter och bruna dvärgar, skjuts de ut liksom kulor in i Vintergatans djup. De är så många att de kan utgöra en väsentlig källa till de fritt flytande planeter som upptäckts på senare år, säger Gösta Gahm. Forskare tror att det kan finnas 200 miljarder sådana fria planeter i Vintergatan.

Små, runda, mörka moln i Rosettnebulosan (Bildkälla: Canada-France-Hawaii Telescope/ 2003 och ESO/M. Mäkelä)

Är jorden verkligen en planet?

Ja, det frågar sig Ron Miller på io9:s websida. Det kan tyckas vara på skoj, men det ligger faktiskt lite allvar i frågan. I artikeln hänvisas till Isaac Asimov som ska ha sagt att vårt solsystem består av fyra planeter plus en massa skräp. Det är ju faktiskt så att vi har fyra planeter som är helt dominerande i solsystemet. Alla andra himlakroppar, inkl Merkurius, Venus, jorden, Mars, alla månar, alla miljoner asteroider, alla kometer m.m har en massa som sammantaget motsvarar ett par promille av de fyra stora planeternas totala massa.

(Bildkälla: NASA)

Jupiter har t.ex en massa som är 318 gånger jordens. Jupiter är på många sätt betydelsefull för de små himlakropparna genom att den rensar bort allt som kommer i dess väg och därmed bidrar till att skydda t.ex jorden. Så egentligen, menar Miller, är jorden och övriga småplaneter endast små stenar i solsystemet och helt beroende av Jupiter och de andra stora planeterna. Så det är lite självupptaget att kalla jorden för en planet, objektivt sett. Internationella Astronomiska Unionen (IAU) är därför enligt Miller lite ologiska när de definierar vad som är en planet, dvärplanet etc.

En vacker dag går vi kanske samma öde till mötes som Pluto, som ju reducerades till dvärgplanet. Jag kan ju tänka mig att man behöver ta tag i definitionsfrågan ännu en gång den dagen man upptäckt en stor mängd exoplaneter av olika storlek, med olika omloppsbanor m.m. Nuvarande definitioner kanske helt enkelt inte håller. Enligt IAU är en planet ett objekt som kretsar kring solen och är tillräckligt stor för att dess gravitation ska forma den till hydrostatisk jämvikt  i en rund form. Den ska dessutom ha rensat ut grannskapet på mindre objekt. Frågan är väl om jorden ska ha credit för detta eller om det är Jupiter vi har att tacka för rensningsarbetet. Å andra sidan är det kanske svårt att vara objektiv när det gäller jordens status.

Allmänheten kommer att få ge namnförslag på exoplaneter och exomånar

Internationella Astronomiska Unionen (IAU) kom häromdagen med ett överraskande besked: Allmänheten ska få lämna förslag på namn på nyupptäckta exoplaneter och exomånar. Från att ha varit benhårda motståndare till diverse namntävlingar och initiativ från rymdföretag m.m har man nu alltså svängt i denna infekterade fråga. Det är bara ett par månader sedan som man kategoriskt fördömde företaget Uwingos initiativ att ge exoplaneten Alpha Centauri Bb ett nytt namn (läs HÄR).

Vad innebär då detta beslut? Jo, att exoplaneter kan få lite roligare namn och att du och jag kan vara med och påverka namnen. Även namntävlingar kan vara OK om de först har godkänts av IAU. Utöver det finns en hel del regler kring namnen, bl a att de ska vara kortare än 17 tecken, inte vara kränkande på något sätt på något språk, inte vara namn som kan kopplas till politiker eller militärer och inte vara lika namn för andra himlakroppar. Namnen ska dessutom godkännas av de som upptäckt exoplaneterna.

Här nedan har vi en hel skock exoplaneter som skulle må väl av lite roligare namn.

(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

De två Marsmånarna i en ny häftig film

Curiosity har tagit en massa bilder på de två Marsmånarna Phobos och Deimos, som NASA gjort en liten film av. Riktigt bra bildkvalitet! Man ser t o m kratrarna på Phobos.

(Källa: NASA)