Jättelikt vulkanutbrott på Jupitermånen Io

New Scientist rapporterar att ett jättelikt vulkanutbrott har iakttagits på Jupitermånen Io. Denna måne är den i särklass mest vulkaniska himlakroppen i vårt solsystem. Det beror på att den kretsar nära Jupiter och påverkas av planetens gravitationskraft. Lustigt nog observerades detta vulkanutbrott med ett teleskop som själv står på en gammal vulkan. Det rör sig om Keck-teleskopet på Mauna Kea i Hawaii.

Det sker vulkanutbrott på Io nästan konstant. Detta utbrott sprutade lava som täckte en yta på hela 31 kvadratkilometer. Utbrottet är det största på några år, men likväl betydligt mindre än det utbrott som skedde år 2001, då  lava spreds över 100 kvadratkilometer. Alla vulkanutbrott slätar ut ytan på Io och döljer meteornedslag m.m. Bilden nedan togs av rymdsonden Galileo som studerade denna måne ingående.

(Bildkälla: NASA)

Meteorer, meteoriter, meteoroider - vad är skillnaden?

Vad är det egentligen för skillnad på asteroider, meteorer, meteoriter och meteoroider? Från svenskspråkiga Wikipedia har jag saxat följande:

"Meteor, även stjärnfall, (av grekiska mete’oros, i luften befintlig) är det ljusstreck som kortvarigt syns på stjärnhimlen när en liten interplanetär kropp, en meteoroid, med hög hastighet faller in i jordatmosfären. Många meteoroider har sitt ursprung från kometer. I kometbanorna finns rester av kometen, som bildar en så kallad meteorström. Då jorden möter en meteorström uppstår en meteorskur, många meteorspår riktade från samma radiant på himlen. De flesta meteoroiderna når aldrig jordytan. Ljusskenet uppstår på cirka 100 km höjd, när meteoroiden förångas vid kollision med luftmolekylerna. De som ändå når jordytan kallas meteoriter".

En asteroid är en stor meteoroid. Ljusstarka meteorer kallas eldklot. Om en sådan exploderar så blir det en bolid. American Meteor Society har tagit fram en fin plansch som visar de olika typerna av "rymdstenar".

Ny websida - "Jakten på liv i universum"

Upptäckte, via Cassiopeiabloggen, en ny spännande websida idag: "Jakten på liv i universum". Det är Peter Linde som skapat websidan som ett komplement till sin bok med samma namn. Här finns en massa matnyttig information. Websidan finns nu med i länklistan här i bloggen. En recension av boken kommer så småningom.

I avvaktan på bergsbestigningen tar Opportunity bilder på Marsmånarna

De två Marsfordonen Opportunity och Curiosity tycks ha en inbördes tävlan. Dels är båda fordonen på väg för att bestiga berg, dels tar de bilder på de två Marsmånarna Phobos och Deimos (se Curiositys bilder HÄR). När det gäller bergsbestigning är Opportunity steget före och står nu redo att bege sig upp för bergssluttningen vid Solander Point. Curiosity har en lite längre bit att köra innan den når berget Aeolis Mons (eller Mount Sharp som den också kallas).

Bilden nedan (i råformat) visar hur det ser ut i fordonets närhet just nu. Det är en massa stenbumlingar i bergssluttningen, så Opportunity, som ju är ett ganska litet fordon, behöver nog slingra sig mellan alla dessa stenar på sin väg mot toppen.

(Bildkälla: NASA)

Opportunity passade också på att rikta kameran lite högre och fånga de två små Marsmånarna Phobos och Deimos på bild. Snäppet bättre än Curiositys bilder minsann!

(Bildkälla: NASA)

Kokheta exoplaneter

Det finns sannerligen en del märkliga exoplaneter! Nyligen upptäckte Keplerteleskopet en planet, Kepler 78b, som kretsar ett varv runt sin stjärna på endast 8,5 timmar. Ett år på planeten är alltså som en ordinär arbetsdag för oss jordbor. Den har ett avstånd till stjärnan på lite drygt 1 miljon kilometer, vilket innebär att den är fyrtio gånger närmare stjärnan än vad Merkurius är från solen!

Illustration av en het superjord (Bildkälla: ESO)

Det handlar med andra ord om en kokhet planet, med en yttemperatur på uppemot 3.000 grader Celcius! Planetytan består av flytande bergarter och liknar lavan från ett vulkanutbrott här på jorden. 

Kepler 78b är en s.k superjord, dvs lite större än jorden. Forskarna har kunnat spåra ljus från planeten. Det är antingen strålning från den kokande planetytan eller reflekterat ljus från stjärnan. Forskarna hoppas kunna analysera planetens atmosfär. 

Min första nova!

Då har man, efter en hel del svårigheter, fått syn på novan i stjärnbilden Delfinen (läs HÄR)!! Sikten från min köksbalkong i centrala Göteborg är inte direkt lysande och det blev inte bättre av en nästan full måne som störde med sitt ljus. Efter många studier av stjärnkartan och med stjärnbilden Pilen som riktmärke, kunde novan siktas in med kikaren. Den såg ut som vilken ljussvag stjärna som helst, men det är häftigt att tänka sig att just denna stjärna har exploderat och lyser kanske 100.000 gånger ljusstarkare än vår sol! De senaste uppgifterna om novans utveckling, ljuskurva m.m redovisas på AAVSO:s websida.

Barn rappar: Är Pluto en planet?

Apropå mitt inlägg från igår: Är jorden en planet? Och är Pluto en planet? Här kommer ett kul inlägg i den debatten!