"Rymdvinden" har ändrat riktning under de senaste 40 åren

Rymdsonder studerar många olika aspekter av rymden förutom sina primära uppdrag, som ofta är att studera solen, planeterna, månen eller något annat objekt. Nästan alla rymdsonder har någon form av partikeldetektor som mäter omfattning och riktning på de partiklar som träffar rymdsonden. Det kan vara partiklar som härstammar från vårt solsystem eller s.k interstellära partiklar som kommer från "yttre rymden". Studier av data från elva olika rymdsonder som utforskat vårt solsystem under fyra decennier visar att partiklar från rymden verkar ha ändrat riktning. SpaceDaily rapporterar om dessa studier på sin websida.

Solsystemet på väg genom det interstellära molnet (Bildkälla: NASA)

Vårt solsystem far med hög hastighet genom det interstellära molnet och krockar då kontinuerligt med interstellära atomer. Det var när forskarna upptäckte att rymdsonden IBEX 2012 identifierat partiklar från en lite annan riktning än en tidigare sond, Ulysses, hade gjort på 1990-talet. Forskarna började titta på data från fler rymdsonder och upptäckte då vissa variationer i partikelriktning. Bland rymdsonderna som mätt partiklar återfinns bl a MESSENGER, STEREO och några riktigt gamla rymdsonder från 1970-talet. Även om mätmetoderna utvecklats så visar studierna av data att rymdvinden ändrat riktning med mellan 4 och 9 grader under de senaste 40 åren. Tidigare har man trott att det interstellära mediet varit konstant, men det visar sig nu vara högst dynamiskt i sin interaktion med heliosfären. Det krävs ytterligare forskning för att förklara orsaken till partiklarnas riktningsändringar.

1.000 fina bilder från Merkurius

Rymdsonden Messenger har kretsat kring Merkurius i två och ett halvt år och förstås hunnit ta mängder med bilder på denna solsystemets innersta planet. De bästa bilderna har presenterats av NASA som s.k "Featured Images". Nu har man nått upp till 1.000 sådana bilder och firar det med att publicera nedanstående mosaikbild som visar en del av höjdpunkterna. Tjusigt! Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

Jag har skrivit mycket om Messenger tidigare här i bloggen (se HÄR), men inte så mycket under det här året. Vi får väl se om det kommer några nya stora nyheter framöver. Det kommer dock en del fina bilder löpande. Bilden nedan är från en "överflygning". På Planetary Society Blog har Bill Dunford skrivit om den senaste tidens utforskning.

(Bildkälla: NASA)

Populär Astronomi finns nu som webtidning på Ztory, en konkurrent till Readly!!

Här kommer en nyhet som kanske avslöjas lite för tidigt, men jag kan inte låta bli! För en månad sedan skrev jag här i bloggen om Readly, tidskrifternas motsvarighet till Spotify. Nu tycks Readly få konkurrens. Det är den nya tidskriftssiten Ztory som tar upp kampen om läsarna. Liksom Readly får man tillgång till en mängd tidskrifter för det facila priset av 99 kronor per månad. Frågan är om inte Ztory är snäppet bättre än Readly. Det finns över 250 tidskrifter (mot ca 100 på Readly) och en av dessa är Populär Astronomi!

Ztory är inte lanserat ännu, men jag har lyckats få tillgång till en provprenumeration av Ztory (vilket inte var särskilt svårt). Efter att i min Ipad ha bläddrat igenom det senaste numret av Populär Astronomi inser man att det här är framtiden. Obegränsat med bra tidskrifter för en relativt billig peng. Liksom Readly fungerar det hela utmärkt rent tekniskt. Förutom Populär Astronomi finns i Ztory ytterligare ett par tidskrifter för oss vetenskapsnördar; Allt om Vetenskap och Forskning och Framsteg. Dessutom några tiotal datatidningar m.m! Det ska tydligen även komma en del utländska tidskrifter så småningom.

Så för alla er astronomiintresserade, som ännu inte prenumererar på Populär Astronomi, beställ Ztory och få tidskriften direkt i din Ipad eller Androidplatta.

Kommunikationsproblem med rymdsonden Deep Impact

NASA meddelade i förra veckan att man fått problem med kommunikationen med rymdsonden Deep Impact. Tanken var att sonden skulle observera kometen ISON och sända data till jorden. Det har inte blivit några observationer eftersom man tappade kontakten med sonden någon gång mellan den 11 och 14 augusti. Efter mycket arbete tycks teknikerna nu veta orsaken till problemen och funderar som bäst på hur de ska lösas.

Illustration av Deep Impact (Bildkälla: NASA)

Vi får verkligen hoppas att Deep Impact, denna lilla kometjägare, kan fortsätta med sitt uppdrag. Rymdsonden, som sändes upp i januari 2005, har redan hunnit studera två kometer och är nu på väg för att studera en asteroid.  Deep Impact har, lite skämtsamt uttryckt, haft stor inverkan på vår kunskap om kometer i solsystemet.

I juli 2005 sände Deep Impact en minisond mot kometen 9P/Tempel. Denna kolliderade med kometen så att en krater uppstod och materia kastades upp. Intressanta studier av denna materia och av kratern kunde genomföras.

Minisonden träffar kometen 9P/Tempel 1 (Bildkälla: NASA)

Deep Impact fick därefter ett nytt uppdrag, med projektnamnet EPOXI (Extrasolar Planet Observation and Deep Impact Extended Investigation). Uppdraget är att dels studera exoplaneter, dels studera ytterligare några kometer och asteroider. I november 2010 närstuderade sonden kometen 103P/Hartley (även kallad Hartley 2).

Kometen 103P/Hartley (Bildkälla: NASA)

Nästa mål i sikte är nära-jorden-asteroiden (163249) 2002 GT som sonden beräknas nå år 2020, om nu inte kommunikationsproblemen ställer till det. Deep Impact/EPOXI har också observerat några exoplaneter. Det är planeter som upptäckts med hjälp av andra teleskop, men där rymdsonden kunnat bidra med ytterligare fakta om planeterna.

Nytt nummer av Populär Astronomi

Idag släpps ett nytt nummer av Populär Astronomi! Det är som vanligt innehållsrikt med artiklar om bland annat utforskningen av Mars, rymdteleskopet Gaia, kometen ISON, utomjordingar m.m.

Om Gaia, som sänds upp i november för att studera en miljard stjärnor (!), kommer ett längre inlägg här i bloggen någon av de närmaste dagarna.

En vattenrik atmosfär kring exoplanet

Ett japanskt forskarteam har med hjälp av Subaruteleskopet på Hawaii studerat exoplaneten Gliese 1214b. NASA rapporterar att forskarna fann att atmosfären kring denna superjord tycks vara vattenrik. Bilden nedan är en illustration av hur stjärnan och planeten skulle kunna se ut i en bild tagen med blått filter. Det råder fortfarande en ganska stor oklarhet kring vad superjordar egentligen är för planeter. Är de stora jordkopior eller små Uranuskopior? Det krävs ytterligare forskning om dessa planeters sammansättning och utveckling för att få en bättre bild av planeterna och av deras förutsättningar att hysa liv.

(Bildkälla: NAOJ)

Allt om rymdsondshistorien!

Den flitige Olaf Frohn har på sin websida Armchair Astronautics nu färdigställt sin rymdsondshistoria. Där finns bokstavligt talat fakta om varenda rymdsond som sänts upp i skyn. Fantastisk insats att leta fram alla dessa faktauppgifter om hundratals olika rymdsonder!

Bilden nedan visar en liten del av denna eminenta websida (klicka på bilden för att förstora den).

(Bildkälla: Olaf Frohn/Armchair Astronautics)