Förberedelserna för rymdsonden MAVEN:s uppskjutning kan fortsätta

Trots att nästan all amerikansk statlig verksamhet ligger nere just nu med anledning av budgetkrisen, fick idag rymdsondsprojektet MAVEN klartecken att fortsätta förberedelsearbetet inför uppskjutningen i nästa månad. UniverseToday rapporterar att NASA lyckats utverka ett undantag för detta projekt. Att tidplanen hålls är nämligen synnerligen viktigt om en uppskjutning ska kunna ske under det tre veckor långa uppskjutningsfönstret fr o m 18 november och framåt. I annat fall hade man fått vänta till 2016 för nästa chans att skicka sonden till Mars. Det hade varit lite av en katastrof. Inte bara vetenskapligt utan också ekonomiskt. Projektet har nämligen en kostnadsram på hela 650 miljoner dollar! Inga småpengar direkt!

Förberedelsearbetet fortsätter (Bildkälla: NASA)

Hur kommer nästa generation Marsfordon att se ut?

Vi har just nu två fordon, Opportunity och Curiosity, som kör omkring på Mars. Den förstnämnda har snart tillbringat 10 år på Mars, medan Curiosity firade ettårsjubileum i augusti i år. År 2018 är det tänkt att ESA ska sända upp sitt Marsfordon inom ramen för det s.k ExoMars-projektet. Redan nu pågår tester av en prototyp av detta fordon. Även NASA har kommit en bit på väg i sin planering vad gäller det fordon man ska sända till Mars år 2020.

ESA testar just nu ett fordon i Atacamaöknen i norra Chile. Terrängen liknar i mångt och mycket den på Mars. Det är en av jordens torraste platser, det finns i stort sett ingen växtlighet och området är lite stenigt och bergigt ungefär som på Mars. Liksom sina föregångare på Mars är ESA:s fordon utrustat med sex hjul. Den tycks ha arbetsnamnet SAFER (akronym för Sample Acquisition Field Expreiment). Prototypen som testas är utrustad med bl a kameror som kan ta 3D-bilder och högupplösta närbilder samt en radar som kan penetrera Marsmaterian. Bilden nedan visar prototypen. Den ser lite avskalad ut,. med relativt små hjul och simpel "kaross". Man får väl anta att den inte är färdig utan att det i slutändan blir ett något annorlunda fordon som skickas till Mars.

(Bildkälla: ESA)

Liksom Curiosity ska ESA:s fordon kunna samla in och analysera lite Marsgrus. Än så länge har prototypen inte utrustats med någon borr, så testerna sker med lite mänsklig borrassistans. Att borra i Marsgruset är nödvändigt om man ska finna spår av liv. Helst behöver man komma ner minst en meter enligt ESA:s forskare. Marsytan utsätts för så stark strålning att inget liv överlever på eller precis under ytan.

Även NASA har som sagt börjat fundera på sitt Marsfordon som är tänkt att köra omkring på Mars om lite drygt 7 år. Den information som hittills nått ut om projektet visar på att det tycks bli ganska likt Curiosity-projektet. Även den skiss på det tänkta fordonet som NASA släppt visar slående likheter med Curisoity. Projektet fick också tidigt kritik för bristen på nytänkande. Det är i och för sig långt till 2020 och mycket kan hinna hända, så det återstår att se hur detta fordon till slut kommer att bli.

Skiss på NASA:s nästa Marsfordon (Bildkälla: NASA)

Mars har solsystemets häftigaste vulkaner!

Jorden har som bekant ett antal stora vulkanberg. Det finns också några s.k supervulkaner på vår jord. En av dem ligger och pyr under ytan i Yellowstone National Park. Den hade senast ett utbrott för ca 640.000 år sedan och snart kan det vara dags igen. Eller så tar det ytterligare några hundra tusen år innan det smäller. Inget vet när det smäller, men när det väl händer kan det få enorma konsekvenser för livet på jorden. Vi är dock inte ensamma om att ha supervulkaner. Faktum är att planeten Mars slår oss med hästlängder. På Mars finns solsystemets häftigaste vulkantopp, Olympus Mon, som är tre gånger så hög som Mount Everest! Sky & Telescope skriver på sin websida om en forskningsstudie beträffande Mars vulkaner. Studie publiceras i tidskriften Nature idag. Enligt studien kan en del kratrar i själva verket vara rester av enorma supervulkaner. Någon gång i Mars historia kan dessa vulkaner ha haft utbrott som kastat upp 1.000 kubikkilometer med aska och lava som lagts sig över en stor yta.

Är det en meteorkrater eller resterna av en supervulkan mitt i bilden? (Bildkälla: NASA)

Supervulkaner skapar kraterliknande håligheter på en planets yta. De är dock betydligt ojämnare än meteorkratrar. Kraftiga vulkanutbrott kan ta död på olika typer av organismer. Vulkanutbrotten kan också ha skapat förutsättningar för liv. Genom utbrotten kan Mars ha fått en atmosfär och också fått flytande vatten. Videon nedan beskriver hur det hela kan ha gått till.

Mars slår utan tvekan jorden vad gäller geologi. Förutom bergstoppar och vulkaner har planeten också en sprickdal som får Grand Canyon att framstå som ett litet dike. Om det skrev jag en artikel i april i år (läs HÄR).

Första rymdsondsbilderna på kometen ISON

Nu har de första suddiga rymdsondsbilderna på kometen ISON publicerats. Det är rymdsonden MRO:s HiRISE-kamera som stått för fotograferandet. Det bör påpekas att bilderna togs den 29 september, alltså två dagar innan stoppet i NASA:s verksamhet med anledning av den amerikanska budgetkrisen. UniverseToday visar några bilder på sin websida. Bättre bilder kommer väl när de amerikanska politikerna slutar käbbla och NASA och andra statliga myndigheter kan återuppta sin verksamhet. Som tur är har vi en europeisk rymdsond, Mars Express, kring Mars. Förhoppningsvis har den fångat ISON på några bra bilder, som vi kan få ta del av.

(Bildkälla: NASA)

NASA firar 55 år

I förrgår, den 1 oktober, firade NASA 55 år. Tyvärr sammanföll det med stängningen av amerikanska myndigheter med anledning av budgetkrisen. Så värst mycket firande lär det alltså inte ha blivit. Dock hann man publicera bild som kortfattat sammanfattar vad man åstadkommit under dessa 55 år och vad som komma skall. Inte illa tycker jag! Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

Molnstrukturen hos en exoplanet har kartlagts för första gången

Utforskningen av exoplaneter går stadigt framåt. Astrobiology Magazine rapporterar att forskare som studerat data från rymdteleskopen Kepler och Spitzer för första gången lyckats kartlägga moln på en exoplanet. Planeten, Kepler 7b, var en av de första exoplaneter som Keplerteleskopet upptäckte. Det är en s.k "het Jupiter", dvs en stor planet som kretsar nära sin stjärna. Forskarna har kunnat identifiera områden med molntäcken och områden med "klar himmel" i olika delar av planetatmosfären. Planeten har observerats i tre år och utifrån det har forskarna skapat en slags molnkarta. Planeten reflekterar ovanligt mycket ljus, särskilt från dess västra hemisfär som täcks av ett tjockare molntäcke.

Bilden nedan är en illustration av hur planeten kan tänkas se ut. En storleksjämförelse görs också med Jupiter (planeten till höger på bilden).

(Bildkälla: NASA)

Den amerikanska budgetkrisen får konsekvenser även för NASA:s verksamhet

Nu är det budgetkris i USA igen. Det tycks vara en årligt återkommande händelse i oktober att de amerikanska politikerna inte kan komma överens om ekonomiska handlingsplaner. Det innebär att stora delar av den amerikanska statsförvaltningen stänger ner verksamheten och skickar hem sina anställda. Även NASA påverkas av krisen. Även om rymdsonderna till viss del fortsätter sitt arbete kommer vi inte att få reda på resultatet av observationerna. NASA har nämligen stängt ner sina websidor, sina twitterkonton etc.

UniverseToday beskriver på sin websida vilka konsekvenser budgetkrisen får på NASA:s verksamhet. Ungefär 97% av NASA:s 18.000 anställda är hemskickade. De anställda som är i tjänst övervakar rymdsonder och gör bara de absolut mest nödvändiga arbetsuppgifterna. Om budgetkrisen fortsätter en längre period kan det bli problem med NASA:s nästa rymdsondsuppskjutning. Rymdsonden MAVEN är tänkt att sändas upp i mitten av november. Man kan skjuta upp uppskjutningen (!) i ca tre veckor. Det är tidsramen inom det s.k uppskjutningsfönstret. Om sonden inte kommer iväg inom denna tidsram får man vänta till 2016 för att göra ett nytt försök.

Undrar just hur det går med rymdsondernas observationer av kometen ISON? Som jag skrev igår så passerar kometen Mars just idag och skulle ha hårdbevakats av en mängd rymdsonder.

Även om rymdverksamheten påverkas så är det ändå inte det mest allvarliga. En långvarig budgetkris kan få konsekvenser för världsekonomin i stort. För varje dag som går närmar vi oss budgetstupet. Det är onekligen märkligt att politiker medvetet tycks vilja köra utför stupet.