999 exoplaneter

Vi väntar fortfarande på tillkännagivandet av det 1.000:de exoplanetfyndet. Enligt datakällan Exoplanet.eu har det när detta skrivs upptäckts 999 exoplaneter. The Habitable Exoplanet Catalogue redovisar samma siffra och tycks, av denna fina bild att döma, ivrigt vänta på det tusende fyndet.

En sammanfattning av läget dagarna (?) innan vi kliver över 1000-strecket ser ut så här:

• Ingen jordkopia har upptäckts
• 12 styck potentiellt beboeliga superjordar (dvs planeter något större än jorden) har upptäckts
• Bland de 3.588 planetkandidater som Keplerteleskopet identifierat kan det finnas en jordliknande planet och ytterligare 35 superjordar inom den beboeliga zonen

De "bästa" exoplaneterna så här långt framgår av den här bilden.

(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

När kommer de första jordkopiorna att upptäckas? Sker det inom den närmaste tolvmånadersperioden? Ja, jag tror faktiskt det. Det är synd att Keplerteleskopet slutat fungera precis på tröskeln till de första riktigt spektakulära fynden.

Månsonden LADEE är redo att börja studera månatmosfären

Rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) är nu i omloppsbana runt månen och redo att börja studera månens tunna atmosfär. Trots dryga fjorton dagars nedstängning av NASA:s verksamhet har en mindre grupp tekniker varit i arbete för att säkerställa att LADEE kommer i rätt omloppsbana runt månen. Allt tycks ha gått som planerat. Sonden färdas just nu ca 250 kilometer ovan månytan. Alla instrumenten verkar vara OK och man har redan testat sondens avancerade laserkommunikationsutrustning, som kan bli något av standard i framtidens rymdsonder. Den kommer att kunna sända minst sex gånger mer data per tidsenhet än vad som är möjligt med mer traditionell radiokommunikation. Instrumentet väger dessutom mindre och är mindre energikrävande, två faktorer som är av stor betydelse i alla rymdsondsprojekt.

Illustration av LADEE (Bildkälla: NASA)

LADEE:s uppdrag är att studera den mycket tunna atmosfärens sammansättning och stoftpartiklarna i atmosfären. Man kan ju tycka att vi vid det här laget skulle ha god kännedom om förhållandena på månen, men så är det alltså inte. Det är dessutom kanske sista chansen att studera en så gott som "oförstörd" måne innan mänsklig aktivitet så att säga kontaminerar himlakroppen. Ett flertal rymdnationer har planer på att sända både obemannade och bemannade rymdsonder till månen. Om ett decennium är det sannolikt svårt att studera månen utan att förhållandena påverkats av dessa rymdsonders aktiviteter. UniverseToday har idag en lite längre artikel om LADEE på sin websida.

NASA back in business!!

Den amerikanska budgetkrisen är uppskjuten tillsvidare skulle man kunna säga. Myndigheterna har öppnat upp sina verksamheter igen efter två veckors stängning. NASA är därmed igång igen med sina webbsidor m.m. Bra! Tyvärr lär det väl bli samma soppa om ett par månader igen. Striden mellan de två partierna i kongressen är stentuff. Det är svårt att se någon mer långsiktig lösning på problemen. Positionerna är minst sagt låsta i framförallt representanthuset.

NASA:s websida var rejält uppdaterad idag. Kanske har någon webbredaktör arbetat i smyg under dom här två veckorna?! I inläggen som följer nedan presenteras några av alla de NASA-nyheter som nu publicerats.

En bild på ett av NASA:s Twitterkonton när verksamheten startade igen

Årets planetbild!

Det publiceras fina rymdbilder var och varannan dag, men frågan är väl om inte den här bilden är en god kandidat till att utses som årets rymdbild. Eller åtminstone som årets planetbild. Det är rymdsonden Cassini som tagit en helt fantastisk bild av Saturnus. Bilden togs av Cassini den 10 oktober och har sedan bearbetats av amatörastronomer Gordan Ugarkovic. Den publiceras idag som NASA:s Image of the day.

(Bildkälla: NASA/G. Ugarkovic)

Hur hantera enorma datamängder?

NASA har stora datamängder att hantera redan idag från alla sina rymdsonder, men det är inget mot vad som kommer att krävas i framtiden. Det ställer stora krav på effektiv datalagring och effektiv datakommunikation. Vid NASA:s Jet Propulsion Laboratory (JPL) i Pasadena, Kalifornien, funderar man på strategier för att lösa dataproblematiken.

(Bildkälla: NASA)

Det handlar om hundratals terabytes data som samlas in varje timme! Nya rymdprojekt kommer att innebära ännu mycket större datamängder. Ett exempel på det är det jättelika SKA-projektet (SKA står för Square Kilometre Array) med hundratals sammankopplade antenner. Här förväntas 700 terabytes med data ramla in varje dag! Det gäller att inte drunkna i data, utan hitta smarta sätt att extrahera intressanta data ur denna datamassa. Programvaruutveckling utifrån öppen källkod pågår på JPL. Tanken är att användare världen över ska kunna anpassa programvaran efter sina behov och få ut mesta möjliga information. Ett led i arbetet är att utveckla program som underlättar utsökning av information. 

Det är inte bara så att datamängden ökar, utan data blir också alltmer komplex. Ta bara de bilder som rymdsonden MRO tar på Mars. Varje bild är på 120 megapixel! JPL skapar videofilmer och animationer utifrån ett stort antal MRO-bilder. Det kräver avancerade IT-system.

Finfin bild av kometen ISON!

Hubbleteleskopet har tagit en fin bild av kometen ISON när den nu färdas allt närmare solen. Bilden som är tagen den 9 oktober visar att ISON fortfarande är intakt. Det finns ju en farhåga att kometkärnan ska splittras sönder i flera mindre delar. Om det sker så kan vi glömma den här kometen, så låt oss hoppas att den pallar färden i solens närhet.

(Bildkälla: NASA/

Ryssland har inte gett upp Marsmånen Phobos

SpaceDaily rapporterar att ryska rymdmyndigheter inte lagt ner planerna på en rymdsondsfärd till Marsmånen Phobos. Enligt ryska källor planeras en sådan färd någon gång kring 2020 - 2022. Det handlar om att samla lite materia från den lilla Marsmånen för vidare analys på jorden.

Illustration av Marssond (Bildkälla: SpaceDaily)

Ryssland gjorde ju som bekant ett försök 2011 med sonden Phobos-Grunt, men misslyckades kapitalt. Sonden hamnade i omloppsbana runt jorden och kraschade efter ett par månader i Stilla havet utanför Chiles kust (läs mer HÄR).