Det har varit både solstormar och "kometexplosioner" de senaste dygnen

Websidan Rymdväder rapporterar om ett flertal kraftiga solutbrott de senaste 24 timmarna. Några av utbrotten tycks också ha varit riktade mot jorden, så det kan bli praktfulla norrsken idag eller imorgon. Bilden nedan, som är tagen av rymdsonden SDO, visar det kraftigaste utbrottet, ett M9.4-utbrott. Det är precis på gränsen till ett X-utbrott som är den kraftigaste typen på solutbrottsskalan. Assi på Astrobloggen har för övrigt tagit ett par fina solbilder med ett solteleskop på European Space and Astronom Centre (ESAC).

(Bildkälla: NASA)

I början av veckan upptäckte amatörastronomer att kometen C/2012 X1 LINEAR helt plötsligt blev 100 gånger ljusstarkare. Det borde den inte ha blivit, så det kan tänkas att kometen splittrats upp. Nu gör det inte så mycket om det har skett med denna komet bara det inte sker med årets stora komet ISON.

Amatörbild av kometen (Bildkälla: remanzacco.blogspot)

2013 har inte varit något bra år för rymdobservatorierna

2013 verkar bli året då en hel skock med rymdobservatorier lägger ner observerandet. Det rör sig om ett halvt dussin stora och viktiga observatorier/teleskop som mer eller mindre helt slutat fungera. Låt oss hoppas att det inte är en epidemi utan att resten av observatorierna fortsätter sitt värv. Här är listan över döda och halvdöda rymdobservatorier:

• GOCE - ESA meddelade häromdagen att detta rymdobservatorium som studerat jordens gravitation nu arbetat färdigt.
• Planck - ESA meddelade i början av oktober att rymdobservatoriet lagt ner verksamheten och sakta men säkert förflyttas från sin position vid solens-jordens Lagrangepunkt 2. 
• Deep Impact - NASA meddelade i september att man tappat kontakten med denna kometjägare och att sondens uppdrag avbrutits.
• Kepler - NASA meddelade under våren att man fått problem med teleskopets positionering och i augusti gav man upp alla försök att fixa problemen. Eftersom teleskopet fungerar i övrigt kan det eventuellt användas till annat än exoplanetsökning.
• CoRoT - franska rymdmyndigheten CNES rapporterar i juni att detta rymdteleskop, som sökt efter exoplaneter, har fått så allvarliga datorproblem att teleskopet tagits ur bruk.
• Herschel - ESA meddelade i april att teleskopets kylvätska tagit slut, vilket omöjliggör vidare observerande.

Planck studerade bl a den kosmiska bakgrundsstrålningen (Bildkälla: ESA)

Jag har säkert missat något uppdrag, men redan med de observatorier, teleskop och sonder som är upptagna på listan ovan inser man att 2014 blir ett fattigare år än 2013, trots flera uppskjutningar av nya rymdteleskop och rymdsonder. 

Uppskjutningen av Rymdteleskopet Gaia sker tidigast den 17 december

ESA meddelar att uppskjutningen av rymdteleskopet Gaia har blivit uppskjuten (viken ordvits det blev!) till mitten av december 2013. Tekniska problem med en satellit som råkar ha samma typ av komponenter som Gaia gör att man behöver tid för fixa till problemen innan Gaia sänds upp. Det första s.k uppskjutningsfönstret stänger den 20 november och tills dess hinner man inte lösa problemen. Nästa uppskjutningsfönster är mellan 17 december och 5 januari. Även Indiens rymdsond till Mars har blivit uppskjuten, i detta fall med en vecka. Nytt datum är nu den 5 november. Låt oss hoppas att både Gaia och den indiska rymdsonden kommer iväg och att inga ytterligare förseningar uppstår.

Gaia under förberedelsearbetet (Bildkälla: ESA)

Amatörer kan ha upptäckt första exoplanetsystemet med sju planeter!

Planethunters, som är ett samarbete mellan professionella astronomer och amatörastronomer, meddelar idag att man har gjort en upptäckt som kan innebära att vi har det första planetsystemet utanför vårt eget solsystem med sju planeter. Det rör sig om planetsystemet kring stjärnan KOI-351, där sex planetkandidater tidigare har identifierats av Keplerteleskopet. Nu menar Planethunters att där också finns en sjunde tänkbar planet och att allt tyder på att det verkligen är planeter och inget annat kring stjärnan. Ingen av planeterna är dock ännu bekräftad, utan det krävs ytterligare utforskning. Om det visar sig vara ett planetsystem är det synnerligen intressant eftersom det tycks innehålla ett flertal planeter i jordstorlek eller något större.

Illustration av ett exoplanetsystem (NASA)

Förutom KOI-351-upptäckten meddelar Planethunters att man upptäckt ytterligare 13 planetkandidater, varav hela 8 inom den beboeliga zonen kring respektive stjärna. Fynden ska nu utvärderas av professionella astronomer. Det intressanta är att alla planetkandidaterna har upptäckts av amatörastronomer inom ramen för Planethunters-projektet. Det visar att exoplanetutforskningen är ett område där amatörer kan bidra med viktiga fynd.

Hela elva nya exoplaneter sprängde 1.000-vallen!

I mitt förra inlägg (från igår) skrev jag att vi väntar på det tusende exoplanetfyndet. Väntan blev inte lång. Idag rapporteras hela 11 nya exoplaneter. En bra start med andra ord på det andra tusendet exoplaneter. Vad är det då man upptäckt för planeter? Jo elva Jupiterstora planeter kring elva olika stjärnor. När jag studerar data om planeterna på websidan exoplanet.eu så förefaller alla vara s.k heta Jupiters, som kretsar mycket nära sina respektive stjärnor. Det rör sig om mellan 1,8 och 8,5 dagar i omloppstid. Det är kokheta planeter med andra ord.

Illustration av en het Jupiter som kretsar nära sin stjärna (Bildkälla: ESA)

Det är det brittisktledda Wasp Survey som med ett flertal teleskop upptäckt planeterna. Läs mer om fynden i några separata artiklar på Arxiv. Den första beskriver sju av planeterna och den andra artikeln tre av planeterna. I en tredje artikel beskrivs också tre exoplaneter, men två av dem har enligt exoplanet.eu upptäckts tidigare, år 2011. WASP-projektet är synnerligen framgångsrikt och har till dags dato upptäckt en bit över 80 planeter, alla mycket heta Jupiters. Upptäckterna sker med hjälp av transitmetoden, dvs att teleskopen noterar när en planet passerar över solskivan på en stjärna. När detta sker uppstår en mycket liten dipp i det ljus som stjärnan utsänder. Den förmörkas till en liten del av planeten och detta kan känsliga teleskop identifiera.

999 exoplaneter

Vi väntar fortfarande på tillkännagivandet av det 1.000:de exoplanetfyndet. Enligt datakällan Exoplanet.eu har det när detta skrivs upptäckts 999 exoplaneter. The Habitable Exoplanet Catalogue redovisar samma siffra och tycks, av denna fina bild att döma, ivrigt vänta på det tusende fyndet.

En sammanfattning av läget dagarna (?) innan vi kliver över 1000-strecket ser ut så här:

• Ingen jordkopia har upptäckts
• 12 styck potentiellt beboeliga superjordar (dvs planeter något större än jorden) har upptäckts
• Bland de 3.588 planetkandidater som Keplerteleskopet identifierat kan det finnas en jordliknande planet och ytterligare 35 superjordar inom den beboeliga zonen

De "bästa" exoplaneterna så här långt framgår av den här bilden.

(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

När kommer de första jordkopiorna att upptäckas? Sker det inom den närmaste tolvmånadersperioden? Ja, jag tror faktiskt det. Det är synd att Keplerteleskopet slutat fungera precis på tröskeln till de första riktigt spektakulära fynden.

Månsonden LADEE är redo att börja studera månatmosfären

Rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) är nu i omloppsbana runt månen och redo att börja studera månens tunna atmosfär. Trots dryga fjorton dagars nedstängning av NASA:s verksamhet har en mindre grupp tekniker varit i arbete för att säkerställa att LADEE kommer i rätt omloppsbana runt månen. Allt tycks ha gått som planerat. Sonden färdas just nu ca 250 kilometer ovan månytan. Alla instrumenten verkar vara OK och man har redan testat sondens avancerade laserkommunikationsutrustning, som kan bli något av standard i framtidens rymdsonder. Den kommer att kunna sända minst sex gånger mer data per tidsenhet än vad som är möjligt med mer traditionell radiokommunikation. Instrumentet väger dessutom mindre och är mindre energikrävande, två faktorer som är av stor betydelse i alla rymdsondsprojekt.

Illustration av LADEE (Bildkälla: NASA)

LADEE:s uppdrag är att studera den mycket tunna atmosfärens sammansättning och stoftpartiklarna i atmosfären. Man kan ju tycka att vi vid det här laget skulle ha god kännedom om förhållandena på månen, men så är det alltså inte. Det är dessutom kanske sista chansen att studera en så gott som "oförstörd" måne innan mänsklig aktivitet så att säga kontaminerar himlakroppen. Ett flertal rymdnationer har planer på att sända både obemannade och bemannade rymdsonder till månen. Om ett decennium är det sannolikt svårt att studera månen utan att förhållandena påverkats av dessa rymdsonders aktiviteter. UniverseToday har idag en lite längre artikel om LADEE på sin websida.