November månads rymdsondskarta

Olaf Frohn har på sin websida Armchair Astronautics uppdaterat rymdsondskartan för november månad. Det ser ut som tidigare utan några större förändringar, annat än att månsonden LADEE nu är i omloppsbana kring månen. Nu väntar vi med spänning på uppskjutningen av den indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission och uppskjutningen av NASA:s rymdsond MAVEN (se särskild artikel nedan om dessa sonder). Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: Olaf Frohn, Armchair Astronautics)

Två rymdsonder till Mars i november - de sista förberedelserna

I november månad sänds två rymdsonder till Mars. Det är dels NASA:s rymdsond MAVEN, dels den indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission (MOM), eller Mangalyaan som den också kallas. De sista förberedelserna pågår för fullt både i Cape Canaveral i Florida och i Indiska Sriharikota, som ligger i delstaten Andhra Pradesh i sydöstra Indien.

Först att sändas upp blir Mars Orbiter, som om allt fungerar, kan sändas upp redan den 5 november. Den Indiska rymdmyndigheten ISRO (Indian Space Research Organization) ser projektet som lite av ett testprojekt. Förutom det vetenskapliga uppdraget att studera Mars ska också lärdomar inhämtas för framtida indiska rymdsonder till andra planeter. Mars Orbiter har i uppdrag att studera Marsytan och även Marsatmosfären. Eftersom Indien är en relativt ny rymdnation så handlar projektet i stor utsträckning om att överhuvudtaget komma till Mars, kommunicera med jorden från en omloppsbana kring Mars och få det hela att fungera rent tekniskt. Rymdsonden väntas nå Mars i september 2014. Bilden nedan visar raketen som ska föra rymdsonden upp i rymden.

(Bildkälla: ISRO)

MAVEN sänds upp tidigast den 18 november med en United Launch Alliance Atlas V 401-raket. Färden tar 10 månader och i september 2014 går rymdsonden in i elliptisk omloppsbana kring Mars. Den kommer att ha en bana där avståndet till planetytan varierar mellan 150 och 6.000 kilometer. Vid fem tillfällen sänker den ner sig till en höjd på bara 120 kilometer. Sonden ska undersöka den övre atmosfären kring Mars för att försöka klargöra orsaken till att planeten förlorat det mesta av sin atmosfär. Man hoppas få en bild av planetens klimathistoria och ökad kunskap om huruvida Mars varit beboeligt. Av bilden nedan att döma så verkar det mesta av förberedelsearbetet vara klart.

(Bildkälla: NASA)

De två rymdsonderna når Mars ungefär samtidigt och ansluter där till den flotta av rymdsonder som just nu kretsar kring den röda planeten. Bilden nedan, hämtad från websidan Spaceref, sammanfattar läget (Man verkar dock ha glömt bort den indiska rymdsonden i bilden!). Vi har tre rymdsonder i dagsläget kring Mars och dessutom två Marsfordon. Fram till 2020 tillkommer ytterligare en rymdsond, en landare och två Marsfordon. Det riskerar nästan att bli trafikstockning på och kring planeten!

(Bildkälla: NASA)

Dagens rymdvideo: En flygtur över Mars

Ojojoj, vilken häftig video som det tyska rymdcentrat DLR producerat! Det är rymdsonden Mars Express som flyger över Mars. DLR:s High Resolution Stereo Camera har tagit en massa bilder som satts samman till en video. "Filmen", som publicerades redan i somras, tål att visas hur många gånger som helst. Den visar verkligen vilket spektakulärt landskap det är på den här planeten.

(Källa: DLR)

Kratrar, sprickor och jordskred

I det digra nyhetsflödet från NASA kan det vara läge att plocka ut ett par nyligen publicerade bilder som visar hur planetytor kan formas av yttre och inre krafter. Det är bilder som visar kratrar, sprickdalar och jordskred på solsystemets två minsta planeter, Merkurius och Mars. Vi börjar med Merkurius och en bild som rymdsonden MESSENGER tog den 2 oktober. På bilden syns kratrar så långt ögat skådar. Denna planet har verkligen utsatts för ett rejält meteorbombardemang.

(Bildkälla: NASA)

De två följande bilderna är tagna av rymdsonden Mars Odyssey's THEMIS-kamera i  förra veckan. Den första bilden visar en sprickdal i området Elysium Fossae. I bilden syns också en stor mängd små kratrar.

(Bildkälla: NASA)

Den andra bilden visar ett område där ett enormt jordskred har inträffat. Stora mängder grus och sten har rasat ner i dalen.

(Bildkälla: NASA)

Exoplanetsystemet med 7 planeter har "godkänts"!

Upptäckten av ett exoplanetsystem med hela 7 planeter, som amatörastronomerna inom ramen för projektet Planethunters gjort och som jag skrev om igår, tycks ha godkänts av en av de ledande exoplanetdatabaserna, Open Exoplanet Catalogue! Trots att massan för planeterna i dagsläget är okänd anser man det vara så sannolikt att det verkligen är planeter kring stjärnan KOI-351 att man tar med planeterna i sin förteckning. Det finns dessutom två oberoende identifikationer av planetsystemet.

Det är ett intressant planetsystem, lite likt vårt solsystem men betydligt mer kompakt. Det består av ett antal mindre planeter och några jätteplaneter. Alla planeter kretsar innanför den beboeliga zonen. En av dem, KOI-351b, dock nära zonens innersta gräns. Bilden nedan visar planeternas omloppsbanor och med jämförelser med några av "våra" planeters omloppsbanor.

(Bildkälla: Open Exoplanet Catalogue)

Vad är det då för planeter vi har i detta planetsystem och hur är de i förhållande till planeterna i vårt solsystem?

• KOI-351b - en planet som kretsar kring stjärnan på ungefär samma avstånd som jorden gör i förhållande till solen, dvs 1 astronomisk enhet. Planeten har en omloppstid på 331 dagar. Storleksmässigt är den som Jupiter.
• KOI-351c - en planet som kretsar kring stjärnan på "Venus-avstånd". Planeten har en omloppstid på 210 dagar och är något mindre än Saturnus.
• KOI-351d - en planet som kretsar kring stjärnan på "Merkurius-avstånd". Planeten har en omloppstid på 60 dygn och har en diameter som är ca 2,9 gånger jordens.
• KOI-351e - en planet som kretsar  lite utanför KOI-351d. Planeten har en omloppstid på 92 dygn och den har en diameter motsvarande ca 2,7 gånger jordens.
• KOI-351f - en planet som kretsar lite utanför KOI-351e. Planeten har en omloppstid på 120 dygn och den har en diameter som är ca 2,9 gånger jordens.
• KOI-351g - en jordstor planet som dock kretsar mycket nära stjärnan och har en omloppstid på endast 9 dygn.
• KOI-351h - ännu en jordstor planet som kretsar ännu närmare stjärnan och gör ett varv på 7 dygn.

Det är som synes tätt mellan en del av planeterna. Planeterna g och h tycks nästan ha samma omloppsbana! Det lite komiska är att de i så fall sannolikt inte skulle definieras som planeter enligt Internationella Astronomiska Unionens (IAU) definition. En planet ska nämligen dominera sin omloppsbana och "göra rent" från andra objekt. Även planeterna d, e och f ligger relativt nära varandra. Man kan ju undra varför planetsystemet blev så hoptryckt. 

Man kan ju fundera lite också kring det här med olika exoplanetkataloger med delvis olika bedömningsgrunder. Är det inte läge att försöka samsas om definitionerna så att man får till en enda giltig katalog?

Marsfordonet Opportunity har blivit en bergsklättrare

Opportunity är nu på väg uppför sluttningen vid Solander Point på Mars. Det är första gången som ett fordon klättrar uppför en bergssluttning på Mars. Det rör sig inte om några enorma bergstoppar direkt, utan en stigning på totalt kanske 40 meter. Området innehåller mycket gamla bergarter som fordonet ska studera. Opportunity har till dags dato sammantaget kört ca 38,5 kilometer på Mars.

Vyn från Opportunity (Bildkälla: NASA)

Saturnusmånen Titans sjölandskap i ny fin rymdsondsbild

Rymdsonden Cassini har tagit ännu en fin bild. Denna gång är det månen Titans sjölandskap som skymtar fram under det tunga molntäcke som sveper in Titan. Dessa sjöar vid månens nordpol består inte av vatten utan av metan och etan.

(Bildkälla: NASA)