(Bildkälla: NASA)
tisdag 12 november 2013
En bild som visar fyra planeter och sju Saturnusmånar
Teamet bakom rymdsonden Cassini har satt samman en bild som visar Saturnus och dess ringsystem samt jorden-månen, Venus och Mars. Som om inte det räckte har man också fått med sju av Saturnus månar. Dessa är (från vänster till höger) Enceladus, Prometheus, Epimetheus, Tethys, Janus, Mimas och Pandora. Månarna syns bara som små prickar. Även jorden-månen, Mars och Venus blir inte mer än prickar i bilden. Det som är lite kul med bilden är dels att alla dessa objekt identifierats från ett avstånd av 1,2 miljoner kilometer, dels att man tydligt ser detaljer i Saturnusringarna såsom ojämnheter m.m. Här nedan visas en översiktsbild, men klicka på länken HÄR för att se en mer högupplöst bild. Zooma sedan in på olika delar i bilden.
onsdag 6 november 2013
Dagens rymdvideo: Snurrig av alla exoplaneter!
Forskarteamet bakom Keplerteleskopet har tagit fram en animation som visar hur det ser ut när 3.538 exoplanetkandidater kretsar kring sina respektive stjärnor. Blir man snurrig eller?
(Källa: NASA)
tisdag 5 november 2013
Var femte solliknande stjärna kan ha en jordstor planet i beboeliga zonen
I en studie som forskare vid University of California, Berkeley och University of Hawaii har presenterat kan det vara vanligt med jordliknande planeter i den beboeliga zonen kring stjärnor. Forskarna tror att en så stor andel som var femte stjärna kan ha en jordstor planet med förutsättningar att hysa liv. Det är Astrobiology Magazine som idag presenterar studien på sin websida. Forskarna har kommit fram till denna slutsats genom statistisk analys av data från Keplerteleskopet och från Keckteleskopet på Hawaii. Om beräkningarna stämmer så kan vi ha vår närmaste "jordkopia" bara 12 ljusår bort. Det är en fascinerande tanke.
Mer exakt anger forskarna att 22% (+-8%) av alla solliknande stjärnor i vår galax bör ha jordstora planeter inom den beboeliga zonen. Forskarna betonar att sådana planeter inte med nödvändighet är beboeliga bara för att de kretsar inom en stjärnas beboeliga zon. Det krävs också rätt typ av atmosfär så att planetytan inte blir för het eller för kall. Lite vatten på planetytan skadar inte heller.
(Bildkälla: Petigura/UC Berkeley, Howard/UH-Manoa, Marcy/UC Berkeley)
Mer exakt anger forskarna att 22% (+-8%) av alla solliknande stjärnor i vår galax bör ha jordstora planeter inom den beboeliga zonen. Forskarna betonar att sådana planeter inte med nödvändighet är beboeliga bara för att de kretsar inom en stjärnas beboeliga zon. Det krävs också rätt typ av atmosfär så att planetytan inte blir för het eller för kall. Lite vatten på planetytan skadar inte heller.
Vilken rymdsondsbild! Saturnusringarna och fem månar
En rymdsondsbild som sprids flitigt i rymdmedia just nu är bilden nedan. Den har faktiskt några år på nacken, men tål verkligen att visas än en gång. Bilden visar en liten del av Saturnusringarna och fem av Saturnus månar. Månarna, från vänster till höger är: Janus, Pandora, Enceladus, Mimas och Rhea. Fantastisk bild onekligen! Det är förstås rymdsonden Cassini som tagit bilden.
(Bildkälla: NASA)
Lyckad uppskjutning av indisk Marssond i morse
Det tycks ha blivit en mycket lyckad uppskjutning i morse klockan 10:08 svensk tid av rymdsonden Mars Orbiter Mission. Allt tycks ha gått planenligt enligt rapporter från den indiska rymdmyndigheten ISRO. Med hjälp av en relativt enkel fyrstegsraket placerades rymdsonden i en omloppsbana runt jorden som nästan exakt stämde med ISRO:s plan. Efter ca 45 minuter hade raketstegen gjort sitt och rymdsonden kunde frigöras. SpaceflightNow har en detaljerad redogörelse av förloppet i morse. Videon nedan visar uppskjutningen.
Projektet Mars Orbiter Mission är ett lågbudgetprojekt (jämfört med andra Marsprojekt). Projektbudgeten uppgår endast till 73 miljoner dollar, vilket är en bråkdel av NASA:s och ESA:s rymdsondsbudgetar när det gäller sonder till Mars. Som jämförelse kan nämnas att NASA:s rymdsond MAVEN, som planeras sändas upp den 18 november, har en budget på 671 miljoner dollar!
Nu återstår det för Mars Orbiter Mission att göra 7 varv runt jorden under en fyraveckorsperiod för att "få fart" ut i en bana som leder mot Mars. Ett flertal utmaningar återstår innan vi kan säga att rymdsonden är på väg till Mars, men Indien är ändå att gratulera för denna framgångsrika uppskjutning. Låt oss hoppas att sonden verkligen når Mars så småningom. Det skulle innebära Indiens första interplanetära rymdsond. Läs mer om Mars Orbiter Mission i min tidigare artikel här i bloggen.
(Källa: Youtube)
Projektet Mars Orbiter Mission är ett lågbudgetprojekt (jämfört med andra Marsprojekt). Projektbudgeten uppgår endast till 73 miljoner dollar, vilket är en bråkdel av NASA:s och ESA:s rymdsondsbudgetar när det gäller sonder till Mars. Som jämförelse kan nämnas att NASA:s rymdsond MAVEN, som planeras sändas upp den 18 november, har en budget på 671 miljoner dollar!
Nu återstår det för Mars Orbiter Mission att göra 7 varv runt jorden under en fyraveckorsperiod för att "få fart" ut i en bana som leder mot Mars. Ett flertal utmaningar återstår innan vi kan säga att rymdsonden är på väg till Mars, men Indien är ändå att gratulera för denna framgångsrika uppskjutning. Låt oss hoppas att sonden verkligen når Mars så småningom. Det skulle innebära Indiens första interplanetära rymdsond. Läs mer om Mars Orbiter Mission i min tidigare artikel här i bloggen.
Uppskjutningen av Mars Orbiter Mission i morse (Bildkälla: ISRO)
måndag 4 november 2013
Keplerteamet rapporterar hela 833 nya exoplanetkandidater!
På den Kepler Science conference som idag startade vid NASA:s Ames Research Center i Kalifornien presenterade projektledningen för Keplerteleskopet att man identifierat hela 833 nya exoplanetkandidater. Det handlar om att forskare med hjälp av teleskopet identifierat tydliga signaler på att någon form av objekt tycks kretsa kring de stjärnor som teleskopet har studerat. Högst sannolikt rör det sig om planeter. Det mest spännande med de nya fynden är att det till stor del rör sig om relativt små planeter. Bilden nedan visar antalet planetkandidater och ökningsprocenten per storlekskategori. Antalet jordstora planeter ökade i ett nafs med 78%! 10 av de nya planetkandidaterna är jordstora eller lite större och kretsar inom den beboeliga zonen. Intressant minsann! Antalet exoplanetkandidater uppgår nu till 3.538 styck. Kan det tänkas finnas en jordkopia bland dessa?
(Bildkälla: NASA)
Dagens rymdvideo: kometstoft från ISON träffar jorden
I dagens rymdvideo ( som är från augusti i år) berättar forskare vid NASA om vad som händer när jorden färdas igenom rester från kometen ISON:s svans i mitten av januari 2014. Vi kommer sannolikt att färdas igenom ett stoftmoln bestående av mycket små kometpartiklar. Varken vi eller satelliter kring jorden kommer att påverkas nämnvärt av dessa partiklar. Möjligen kommer vi att se spåren av kometstoft i form av ljusa moln som lyser upp himlen vid skymning och gryning. Möjligen träffas vi människor av en och annan kometpartikel. Så visst är vi av kometstoft allihopa!
(Källa: NASA)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




