Rymdsonden Cassini skapar rymdkonst

Rymdsonden Cassini tar nästan varje vecka någon spektakulär bild av solsystemets vackraste planet, Saturnus. Dagens bild är inget undantag. Saturnus ringar visas upp i all sin prakt. I bildens nederkant skymtar också en av Saturnus många månar, Epimetheus. Det är en relativt liten måne med en diameter på 113 kilometer.

(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden STEREO har tagit en bildsekvens som visar kometen ISON

NASA:s rymdsond STEREO; som normalt studerar solen, har riktat sin kamera mot kometerna ISON och Encke och fångat dem i några bilder, som NASA satt samman till en liten film.

(Bildkälla: NASA)

Det verkar som NASA:s rymdobservatorier och rymdsonder är redo att ta sig en närmare titt på ISON nu när den i dagarna rundar solen. Förutom STEREO ska bl a solsonden SOHO samt rymdobservatoriet Chandra kolla in kometen (se mer info på NASA:s websida). Ett flertal jordbaserade teleskop står förstås också redo. Läs om superteleskopet ALMA, och de kometobservationsplaner som finns, på Populär Astronomis websida.Se också på Cassiopeiabloggen, där redaktör Johansson ger utförlig kometinfo.

Det är lite allmän ISON-hysteri just nu bland astronomerna. Det dominerar nyhetsflödet på många websidor. Låt oss hoppas att kometen överlever passagen i solens närhet och om några veckor lyser upp vår decemberhimmel.

Tveksamt om planeter med liv kan finnas kring röda dvärgstjärnor

Röda dvärgstjärnor är den vanligaste typen av stjärnor i vår galax Vintergatan. De utgör ca 75 procent av alla stjärnor. Många exoplanetforskare har föreslagit att man borde söka efter jordkopior kring denna typ av stjärnor. Det finns flera goda skäl att söka efter planeter kring röda dvärgar. De är som sagt talrika. De är också långlivade i och med att de förbränner väte sakta. Det gör att det finns gott om tid för planeter att utveckla liv. Ytterligare en faktor av betydelse är att det är lättare att hitta planeter krig ljussvaga stjärnor. Röda dvärgstjärnor borde därför vara perfekta studieobjekt. Ett flertal forskningsstudier under senare tid talar dock mot detta. Miljön tycks helt enkelt vara ganska ohälsosam för liv. NASA rapporterar senaste forskningsnytt i frågan på sin exoplanetwebsida.

(Bildkälla: NASA)

Vad är då problemet med röda dvärgar? Forskare vid University of S:t Andrews i Skottland har funnit att de flesta av dem roterar ganska snabbt. En snabb rotation innebär ett starkt magnetfält, i vissa fall 1.000 gånger starkare än solens. De röda dvärgarna tycks också ha omfattande solutbrott med enorma koronamassutkastningar. Dessa båda egenskaper hos de röda dvärgarna gör att en eventuell planet inte förmår skydda sig för solvinden och solutbrotten. Planetens eget magnetfält trycks ihop av stjärnans starka magnetfält. Solvinden riskerar att blåsa bort planeters atmosfärer. Eftersom den beboeliga zonen kring dvärgstjärnor ligger mycket närmare stjärnan än kring en solliknande stjärna blir det hela än mer bekymmersamt. Forskarna anser det dock inte helt uteslutet med planeter med liv kring röda dvärgar. Om stjärnan är gammal och rotationshastigheten saktat in kan förutsättningarna vara bättre.

Rymdsonden MAVEN på väg mot Mars!

Yes! Uppskjutningen av NASA:s rymdsond MAVEN tycks ha gått planenligt. För en kvart sedan, klockan 19.28 svensk tid, sköts Atlasraketen upp i skyn i ett moln av rök. 53 minuter efter uppskjutningen är det tänkt att rymdsonden ska separeras från raketen.

Jag har skrivit en hel del om MAVEN tidigare här i bloggen (se HÄR), men kan väl ändå upprepa vad rymdsondens uppdrag är. Huvudfrågan som MAVEN ska försöka besvara är hur det gick till när planeten Mars förlorade sin atmosfär och hur denna förlust av atmosfär fortsätter idag. Tre målsättningar har satts upp för projektet:

1. Att fastställa den övre Marsatmosfärens struktur och sammansättning och de processer som styr den
2. Att fastställa i vilken takt som Marsatmosfären förlorar gas ut i rymden genom att undersöka de processer som gör att gas flyr från atmosfären
3. Att beräkna mängden gas som Marsatmosfären förlorat ut i rymden under sin historia 

Det finns dessutom lite rymdsondsnördfakta att redovisa. Emily Lakdawalla har på Planetary Society Blog presenterat en massa intressanta uppgifter om denna rymdsond. Jag ska återge lite av det i några punkter:

• MAVEN sänds upp med hjälp av en Atlas V-401-raket. Det blir tionde gången som Atlasraketen (i lite olika versioner) används för civilt bruk. Flera av NASA:s viktigaste rymdsondsprojekt under senare år har genomförts med hjälp av Atlasraketer. Till dem hör rymdsonderna MRO, New Horizons,  LRO,  SDO, Juno och även rymdsonden MSL som förde Marsfordonet Curiosity till Mars. 
• Rymdsondens "kropp" är 2,3 x 2,3 x 1,5 meter. Sondens huvudantenn har en diameter på 2 meter. Solpanelerna sträcker ut sig hela 11,43 meter. 
• Rymdsonden väger vid start 2.454 kilo, varav 1.645 kilo är bränsle. Själva rymdsonden väger alltså "bara" 809 kilo, varav instrumenten ca 70 kilo.

MAVEN under konstruktionsfasen (Bildkälla: NASA)

MAVEN har åtta instrument som bland annat analyserar väte och helium som solen sänder ut vid solutbrott, solvindens egenskaper, atmosfärens sammansättning, temperatur m.m samt magnetfältet kring Mars. Det finns konstigt nog inget instrument som kan mäta halten av metan i Marsatmosfären. MAVEN saknar dessutom kamera, vilket normalt brukar ingå i en "standardrymdsond". 

MAVEN:s instrument

Finfin bild på kometen ISON

Det kom just ett pressmeddelande från ESO med senaste bilden på kometen ISON. Bilden är tagen med hjälp av teleskopet TRAPPIST vid LaSilla-observatoriet i Chile. Bilden har skapats utifrån fyra olika 30-sekunders exponeringar genom filter för blått, grönt, rött och kortvågigt infrarött ljus. Under tiden rörde sig kometen framför stjärnor i bakgrunden, som här syns som prickar i olika färger.

TRAPPIST (TRAnsiting Planets and PlanetesImals Small Telescope) ägnar sig åt att studera planetsystem. Det gör det på två olika sätt: att detektera och karaktärisera planeter utanför solsystemet (exoplaneter), och att studera kometer som kretsar kring solen. Det 60-centimetersteleskopet styrs från ett kontrollrum 12 000 km bort i i Liège, Belgien.

(Bildkälla: ESO

Status för den indiska Marssonden fortsatt positiv

Den indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission har nu en omloppsbana runt jorden som inom kort möjliggör en färd mot Mars. Den indiska rymdmyndigheten ISRO rapporterar att man i fem olika manövrar har justerat sondens bana runt jorden. Den senaste skedde igår kväll svensk tid. Då ökades rymdsondens avstånd från jorden i dess omloppsbana från 118.642 kilometer till 192.874 kilometer. Bilden nedan visar hur färden mot Mars är tänkt att ske. Rymdsonden är fortfarande i "fas 1" i bilden, men kommer, om allt fortsätter att gå planenligt, om ca två veckor att följa den grönmarkerade banan mot Mars. Trots att Mars Orbiter Mission sändes upp före NASA:s Marssond MAVEN (som planeras att sändas upp den 18 november) så kommer den sannolikt att nå Mars något efter NASA-sonden.

(Bildkälla: ISRO)

Dagens rymdvideo: På måndag sänds rymdsonden MAVEN mot Mars

Om allt går som planerat så sänder NASA på måndag kl 19.28 svensk tid upp rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN) från Cape Canaveral i Florida. Videon nedan beskriver rymdsondens uppdrag. Läs också mina tidigare inlägg om MAVEN HÄR.

Vad är det då som MAVEN ska utforska? Årtionden av Marsutforskning visar att planeten en gång i tiden varit täckt av stora sjöar, floder och sannolikt haft en betydligt tätare atmosfär än idag. Vad var det som gjorde att atmosfären försvann och planeten torkade ut till det ökenlandskap det idag är? Vad hände med vattnet och den koldioxid som var rikligt förekommande i atmosfären? MAVEN ska försöka finna förklaringarna till att Marsatmosfären successivt blivit allt tunnare. En teori är att solen kan vara boven i dramat. Att kraftiga solutbrott och solvinden helt enkelt sakta men säkert blåst bort atmosfären. MAVEN ska därför studera hur Mars övre atmosfär påverkas av solen. Ytterst handlar uppdraget om att försöka finna förklaringar till vad som gör att en planet, som till synes tycks ha kunnat vara beboelig, nu blivit synnerligen ogästvänlig för allt liv. I videon får vi också följa konstruktionen av rymdsonden och de tester som den genomgått innan den ska iväg mot Mars.

Det här rymdsondsprojektet är ett av NASA:s viktigare under det här decenniet, så vi får hoppas att uppskjutningen blir av på måndag och att allt går bra. Vi vill ju veta vad som hände med vår grannplanet Mars.

(Källa: NASA)