Kometen ISON kan ha överlevt solpassagen, men är ordentligt tilltufsad

Det har varit lite förvirrade rapporter kring kometen ISON:s öden och äventyr de senaste dygnen. Först kom det rapporter från NASA om att kometen sannolikt upplösts i sina beståndsdelar när den rundade solen den 28 november. NASA:s solsonder hade tappat bort den helt enkelt. Det korta avståndet till solen, bara knappt 1,2 miljoner kilometer, innebar en sådan påfrestning på kometen att det tidigt befarades att den kunde dö. Bara några timmar efter de negativa rapporterna kom dock lite mer positiva signaler. Det verkade trots allt som åtminstone delar av kometkärnan överlevt och att en kometsvans utvecklats när ISON fortsatte sin färd bort från solen igen. Vi får vänta några dagar till innan vi vet säkert hur det står till med ISON. Kometer är oberäkneliga och, vem vet, ISON kanske helt plötsligt lyser upp vår stjärnhimmel. Vi får som sagt vänta och se. I avvaktan på det kan vi njuta av bildsekvensen nedan som rymdsonden SOHO tagit.

Filmen nedan visar inte bara ISON utan också ett par rejäla solutbrott. Häftigt!

(Bildkälla: NASA)

Se också Populär Astronomis websida och Cassiopeiabloggen om kometen ISON. Även websidan Rymdväder rapporterar om ISON och om solutbrotten.

En mängd rymdsonder studerar solsystemets himlakroppar

Amatörastronomen Olaf Frohn har uppdaterat sin rymdsondskarta på websidan Armchair Astronautics. Som synes av bilden nedan så kryllar det av rymdsonder kring solen och solsystemets planeter, månar och andra små himlakroppar (Klicka på bilden för att förstora den). Bilden visar positionen för totalt 26 rymdsonder och 2 Marsfordon. Av dessa är fyra rymdsonder på "flykt" från solsystemet eller åtmistone på väg mot dess utkanter. Det är de två Voyagersonderna och de två Pioneersonderna. Vad gör då de övriga 22 rymdsonderna? Nedan ges en översiktlig information om vad de gör.

• 4 rymdsonder studerar solen. Det är STEREO A resp B (som kretsar kring solen), SDO (som kretsar kring jorden) och SOHO (som kretsar kring solens-jordens Lagrangepunkt 1).
• 1 rymdsond, MESSENGER, observerar Merkurius.
• 1 rymdsond, Venus Express, observerar Venus.
• 1 rymdsond, Akatsuki, skulle gått in i omloppsbana runt Venus, men misslyckades med det. Nytt försök görs 2015.
• 2 rymdsonder studerar månen. Det är LRO och LADEE. 
• 1 rymdsond, ARTEMIS, studerar månens interaktion med solen.
• 3 rymdsonder observerar Mars. Det är MRO, Mars Express och Mars Odyssey.
• 2 rymdsonder är på väg mot Mars. Det är MAVEN och Mars Orbiter Mission (MOM).
• 1 rymdsond är på väg mot dvärgplaneten Ceres. Det är rymdsonden Dawn.
• 1 rymdsond, Juno, färdas mot Jupiter.
• 1 rymdsond studerar Saturnus. Det är Cassini.
• 1 rymdsond är på väg mot dvärgplaneten Pluto. Det är New Horizons.
• 1 rymdsond ska studera kometen 67PChuryumov-Gerasimenko. Det är sonden Rosetta.
• 1 rymdsond, ACE, studerar partiklar från solvinden och från annat håll i vårt solsystem.
• 1 rymdsond, ICE, har studerat kometer, men projektet är sedan länge avslutat.

Många rymdsonder är det! Det som saknas är rymdsonder som studerar solsystemets två yttersta planeter, Uranus och Neptunus. Några planer på rymdsonder till dessa två planeter finns inte för tillfället. Förutom dessa 26 rymdsonder finns en hel skock sonder och satelliter som studerar jorden ur olika aspekter. Det finns också en stor mängd rymdobservatorier, men de kan vi gå igenom en annan gång.

Ska kinesiska rymdsonden Chang'e 3 sändas upp redan i helgen?

Det är snart dags för ännu en rymdsondsuppskjutning. Det är den kinesiska månsonden Chang'e 3 som kan sändas upp redan på söndag. Detta enligt Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog, som studerat olika informationskällor. Det är som vanligt lite osäkert med exakt uppskjutningstid. Av någon anledning är den kinesiska rymdmyndigheten CNSA inte så villig att lämna så värst mycket information. Det ryktas dock om att uppskjutningen sker den 1 december. Om det stämmer kommer rymdsonden att gå in i omloppsbana runt månen fyra- fem dagar senare. Med sonden följer en månlandare, inklusive ett månfordon, som i så fall landar på månen ytterligare ca 10 dagar senare. Allt enligt Emilys informationskällor. Vill det sig väl kan vi alltså se fram emot en månlandning i mitten av december! Det skulle i så fall bli den första månlandningen på 37 år! Då var det ryska Luna 24 som damp ner på månens yta.

Illustration av landare och fordon (Bildkälla: CNSA)

Det är bara lite drygt 3 veckor sedan som den indiska rymdmyndigheten sände upp en rymdsond, Mars Orbiter Mission, mot planeten Mars. Det har spekulerats i massmedia om det kan tänkas bli en rymdkapplöpning mellan Kina och Indien, lik den som vi upplevde på 1960-talet mellan USA och Ryssland. Kina förnekar att man tävlar med Indien, eller med någon annan rymdnation. Man säger sig enbart ha ambitionen att lyckas med detta månprojekt och gärna samarbeta med andra rymdnationer i framtiden. Det låter ju bra.

Det har också muttrats en del hos NASA över Chang'e 3-projektet. NASA befarar att månlandningen kommer att störa NASA:s rymdsond LADEE:s observationer av månatmosfären. LADEE sändes ju upp för bara knappt tre månader sedan. Nu menar vissa astronomer att det tvärtom kan vara perfekt med en månlandning för LADEE. Det innebär att stoft och damm sannolikt rörs upp och ger LADEE en utmärkt möjlighet att studera hur det transporteras till atmosfären.

Vilken rymdsondshöst det varit! Om Chang'e 3 sänds upp i början av december innebär det hela fyra rymdsondsuppskjutningar det senaste kvartalet. Liksom de tre andra rymdsonderna LADEE, Mars Orbiter Mission och MAVEN kan det bli riktigt spännande att följa Chang'e 3. Tänk en månlandning med 2000-talets dator- och TV-teknik. Låt oss hoppas att kinesiska rymdmyndigheten förser världen med filmer, bilder och information i största allmänhet. Läs med om Chang'e 3 HÄR:

NASA:s rymdsondsarmada studerar ISON

Det är formligen en armada av rymdsonder som studerar kometen ISON. Förutom solsonderna STEREO, SOHO och SDO medverkar ytterligare några rymdsonder och rymdobservatorier i "projekt ISON". Bilden nedan visar denna flotta av sonder (klicka på bilden för att förstora den). Imorgon kommer kometen i närkontakt med solen för att sedan åter avlägsna sig ut i rymden. Förhoppningsvis blir ISON en lysande syn på vår stjärnhimmel under kommande veckor.

(Bildkälla: NASA)

Solsonden SOHO har redan fångat ISON på bild. På bilden nedan syns ISON komma in från höger.

(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Cassini skapar rymdkonst

Rymdsonden Cassini tar nästan varje vecka någon spektakulär bild av solsystemets vackraste planet, Saturnus. Dagens bild är inget undantag. Saturnus ringar visas upp i all sin prakt. I bildens nederkant skymtar också en av Saturnus många månar, Epimetheus. Det är en relativt liten måne med en diameter på 113 kilometer.

(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden STEREO har tagit en bildsekvens som visar kometen ISON

NASA:s rymdsond STEREO; som normalt studerar solen, har riktat sin kamera mot kometerna ISON och Encke och fångat dem i några bilder, som NASA satt samman till en liten film.

(Bildkälla: NASA)

Det verkar som NASA:s rymdobservatorier och rymdsonder är redo att ta sig en närmare titt på ISON nu när den i dagarna rundar solen. Förutom STEREO ska bl a solsonden SOHO samt rymdobservatoriet Chandra kolla in kometen (se mer info på NASA:s websida). Ett flertal jordbaserade teleskop står förstås också redo. Läs om superteleskopet ALMA, och de kometobservationsplaner som finns, på Populär Astronomis websida.Se också på Cassiopeiabloggen, där redaktör Johansson ger utförlig kometinfo.

Det är lite allmän ISON-hysteri just nu bland astronomerna. Det dominerar nyhetsflödet på många websidor. Låt oss hoppas att kometen överlever passagen i solens närhet och om några veckor lyser upp vår decemberhimmel.

Tveksamt om planeter med liv kan finnas kring röda dvärgstjärnor

Röda dvärgstjärnor är den vanligaste typen av stjärnor i vår galax Vintergatan. De utgör ca 75 procent av alla stjärnor. Många exoplanetforskare har föreslagit att man borde söka efter jordkopior kring denna typ av stjärnor. Det finns flera goda skäl att söka efter planeter kring röda dvärgar. De är som sagt talrika. De är också långlivade i och med att de förbränner väte sakta. Det gör att det finns gott om tid för planeter att utveckla liv. Ytterligare en faktor av betydelse är att det är lättare att hitta planeter krig ljussvaga stjärnor. Röda dvärgstjärnor borde därför vara perfekta studieobjekt. Ett flertal forskningsstudier under senare tid talar dock mot detta. Miljön tycks helt enkelt vara ganska ohälsosam för liv. NASA rapporterar senaste forskningsnytt i frågan på sin exoplanetwebsida.

(Bildkälla: NASA)

Vad är då problemet med röda dvärgar? Forskare vid University of S:t Andrews i Skottland har funnit att de flesta av dem roterar ganska snabbt. En snabb rotation innebär ett starkt magnetfält, i vissa fall 1.000 gånger starkare än solens. De röda dvärgarna tycks också ha omfattande solutbrott med enorma koronamassutkastningar. Dessa båda egenskaper hos de röda dvärgarna gör att en eventuell planet inte förmår skydda sig för solvinden och solutbrotten. Planetens eget magnetfält trycks ihop av stjärnans starka magnetfält. Solvinden riskerar att blåsa bort planeters atmosfärer. Eftersom den beboeliga zonen kring dvärgstjärnor ligger mycket närmare stjärnan än kring en solliknande stjärna blir det hela än mer bekymmersamt. Forskarna anser det dock inte helt uteslutet med planeter med liv kring röda dvärgar. Om stjärnan är gammal och rotationshastigheten saktat in kan förutsättningarna vara bättre.